Index för de olika våldsformerna

Index utgör en form av variabler, som sammanfattar ett antal andra variab-ler. Jag har skapat additativa index för följande våldsformer: psykiskt våld, fysiskt våld, sexuellt våld samt hot. Värdet på indexvariablerna bestäms av kvinnornas svar på de frågor som ingår i respektive index så att ju fler våls-handlingar inom våldsformen som kvinnan utsatts för desto högre värde på indexvariabeln för den våldsformen.

Ett index för varje kombination av våldsform och period

För varje kombination av våldsform och period har jag skapat ett eget index. Då enkäten ger möjlighet att skilja på sex perioder ger detta upp till 6∗4 = 24 olika index. Perioderna är dock inte riktigt jämförbara eftersom inte alla par har erfarenheter från alla perioder. Indexen för perioderna 1-3 samt 5 är de som jag betraktar som teoretiskt viktigast och dessa perioder har också flest par erfarenheter ifrån.

Teoretiskt grundat val av koefficienter

Man kan på olika sätt låta vissa svarsalternativ ge ett större utslag på

index-variblerna.¹¹ I enkäten är svarsalternativen för frågorna om mannen utfört

våldshandlingar ”aldrig”, ”någon gång” respektive ”många gånger”. Frågan är i vilken utsträckning skillnaden mellan att mannen utfört en våldshandling ”någon gång” och att han utfört den ”många gånger” ska påverka indexva-riabeln. I linje med tanken att våld normaliseras har jag valt att låta den skillnaden få stort genomslag på indexvariablerna. Det innebär ett antagande att våldsamma parförhållanden där våld sker ”många gånger” bildar en ka-tegori som i någon mening har mer gemensamt än kaka-tegorin av parhållanden där grovt våld förekommit.

Ett annat kriterium för hur man ska väga de ingående frågornas effekt på indexvariabeln vore att låta grovt våld väga tyngre än milt våld. Jag har prövat med olika storleksförhållanden på koefficienterna så att grövre våld gav högre värde på indexet än mildare våld och ingen skillnad gjordes mellan antalet tillfällen. Det grundläggande mönstret (i de analyser som redovisas längre fram) bestod, men eftersom skillnaden mellan grovt och milt våld är en gradskillnad som dessutom inte finns någon enighet kring är det svårt att välja koefficienter och tolkningen blir svårare. Som vi kommer att se verkar

11

detta dock i praktiken inte spela någon större roll, eftersom normalisering i stor utsträckning samvarierar med förekomst av grovt våld. De resultat som jag redovisar nedan är ändå så robusta, att de verkar gälla oavsett om man i indexkonstruktionerna ger företräde för antal tillfällen eller våldets allvarlig-hetsgrad, kurvorna blir så pass lika att om man inte detaljgranskar dem är det svårt att se skillnad på dem.

Jag har valt index så att värden över en viss tröskel har en klar innebörd. Höga indexvärden betyder därför att mannen utfört någon av de våldshand-lingar som ingår i indexet ”många gånger”.

Index för fysiskt våld

De åtta frågorna om handlingar som utgör fysiskt våld (se tabell 6.2 på mot-stående sida) har adderats på så sätt att för varje fråga har indexet ökat med 1 om svaret var ”någon gång” och 9 om svaret var ”många gånger”. För en man som inte använt fysiskt våld alls under denna period blir värdet på indexet 0 och för en man som använt samtliga olika former av fysiska våldshandlingar ”många gånger” blir indexvärdet 8 ∗ 9 = 72. Värdena på koefficienterna (1 och

9) är godtyckligt satta.¹²Men en anledning till deras inbördes

storleksförhål-landen är att en man som använt någon form av fysisk våldshandling ”många gånger” med dessa koefficienter alltid får högre indexvärde än en man som använt alla former av fysiskt våld ”någon gång”.

För de första tre perioderna ingår samtliga åtta frågor i tabell 6.2 på nästa sida i indexet för fysiskt våld.

För period 4, 5 och 6 formulerades fråga A något annorlunda. Den nya for-muleringen blev ”Förstört saker, eller kastat saker mot dig som skulle kunnat skada dig”. Att demonstrera sin ilska, och därmed såväl sin rätt att vara arg som sin destruktiva potential, genom att förstöra saker bör nog i de flesta fall ses som en handling riktad mot kvinnan i syfte att skuldbelägga och skräm-ma henne, men frågan är om den sortens handlingar skall räknas som fysiskt våld? Jag har valt att inte göra det och därför inte räkna med dessa frågor i indexet för fysiskt våld. Faktoranalysen av den frågan ger inget entydigt svar på i vilken våldsform den bör placeras. I period 4 hamnar den med psykiskt våld, i period 5 med fysiskt våld och period 6 tillsammans med sexuellt våld och hot.

Fråga H, om mannen varit våldsam på något annat sätt, placerades när det gällde perioderna 4, 5 och 6, efter frågor om hot och våld mot andra, vilket gör att den inte på samma självklara sätt som för period 1-3 kan sägas gälla fysiskt våld, (se fråga 24 respektive 33, 40 och 65 i enkäten (bilaga B)).

12

Faktoranalysen av frågan placerar den tillsammans med fysiskt våld för period 1-4 och utanför densamma under period 5 och 6. Så för period 1-3 har frågan ingått i indexet för fysiskt våld, men för period 4, 5 och sex har den inte ingått i något index.

Tabell 6.2. Frågorna som ingår i indexet för fysiskt våld.

Har mannen under de olika perioderna

A -kastat saker mot dig som skulle kunnat skada dig

B -knuffat dig, eller slagit dig med öppen hand

C -bitit dig, sparkat dig eller slagit dig med knuten hand

eller med något hårt föremål

D -tagit stryptag på dig eller försökt kväva dig

E -bankat ditt huvud mot något

F -hotat med kniv, skjutvapen eller annat vapen

G -använt kniv, skjutvapen eller annat vapen

H -varit våldsam på något annat sätt

Index för sexuellt våld

På liknande sätt har jag skapat ett index för sexuellt våld. Faktoranalysen resulterade i en relativt tydligt faktor för sexuellt våld, med undantag för period 6. Av de handlingar som jag på förhand räknade med som sexuellt våld, och som därför visas i tabell 6.3 på följande sida, är det tre som utifrån faktoranalysen inte är helt självklara: [A], [B] och [G].

[A] ingick i faktorn för sexuell våld i Slagen Dam, vilket är ett bra skäl för att låta den ingå i indexet ([B] och [G] ställdes inte i Slagen Dam).

I redovisningen av frekvenserna för de olika formerna av sexuella våldshand-lingar nämndes att de första två frågorna (de om pornografi och tjat om sex) inte inkluderades i det sammanfattande måttet, se avsnitt 5.4.3 på sidan 105. Eftersom [A] inte kräver att mannens handlingar syftar till att påverka kvin-nan och [B] inte kräver att mannen utför sexuella handlingar har jag valt att inkludera dessa frågor i indexet för sexuellt våld enbart om mannen också

an-vänt någon form av fysisk våldshandling ”många gånger” under den aktuella

perioden.¹³

13

Jag har laborerat med olika kriterier, dels för hur mycket fysiskt våld mannen ska ha använt dels om enbart den aktuella perioden skall räknas eller om fysiskt våld i någon föregående period också ska medföra att dessa handlingar definieras som sexuellt våld. Med de kriterier som används i texten ökar antalet män som har mer än 0 i indexvärde för sexuellt våld med 3 i första perioden, 6 i andra perioden och 13 i tredje perioden. Hade

Frågan [G] är mer uppenbart förknippad med sexuella handlingar, och bör enligt min uppfattning räknas som en av de mindre allvarliga våldshandling-arna inom begreppet sexuellt våld, trots att faktoranalysen gav vid handen att den i lägre grad än de övriga sexuella våldshandlingarna samvarierade med dem.

Eftersom antalet frågor om sexuella våldshandlingar var åtta sattes koef-ficienten för svarsalternativet ”många gånger” till nio. På så sätt får alltså män som under en viss period använt någon form av sexuell våldshandling ”många gånger” garanterat högre värde på indexet för sexuellt våld under den perioden än en man som under samma period använt många olika former av sexuellt våld, men enbart gjort det ”någon gång”.

Tabell 6.3. Frågorna som ingår i indexet för sexuellt våld.

Har mannen under de olika perioderna

A -använt pornografi på ett sätt som du upplevt som obehagligt eller

kränkande

B -tjatat om att ni ska ha sex

C -tagit i dig på ett sexuellt sätt mot din vilja, t.ex. genom att ta

tag i, hålla fast, kyssa eller krama

D -tvingat dig eller försökt tvinga dig till någon form av sexuell

akti-vitet när du inte kunnat försvara dig, för att du t.ex. varit sovande eller drogad

E -försökt tvinga dig till någon form av sexuell aktivitet genom att

hota dig, hålla fast dig eller göra dig illa på något sätt

F -tvingat dig till någon form av sexuell aktivitet genom att hota

dig, hålla fast dig eller göra dig illa på något sätt

G -haft sex med dig utan preventivmedel, trots att du ville använda

det

H -haft sex med dig på sätt som du tycker är obehagliga

Frågorna [A], [G] och [H] ställdes enbart för de första tre perioderna.

Index för psykiskt våld

Psykiskt våld är den våldsform som är svårast att definiera. Jag har här valt att utifrån faktoranalysens resultat inkludera de frågor som laddar över 0,5 på den faktor som verkar beskriva psykiskt våld. Men till skillnad från när

man istället använt kriterierna någon fysisk våldshandling någon gång under samma period eller någon föregående period skulle antalet män med indexvärde större än noll för sexuellt våld öka med 7 i första perioden, 13 i andra perioden och 19 i tredje perioden.

det gäller fysiskt eller sexuellt våld är det rimligt att av en definition på psykiskt våld kräva att det rör sig om upprepade kränkningar. Därför har jag ställt upp följande kriterier för indexvariablerna för psykiskt våld: För varje period 1-3 där jag har information om hur ofta mannen utförde en viss handling krävs att minst två handlingar utförts ”många gånger” som det heter i frågeformuläret (fråga 20, 21, 22 och 24 i enkäten (bilaga B). För varje period 4-6 där svarsalternativen till frågorna inte gav information om hur många gånger mannen utfört handlingarna utan enbart om han gjort dem eller ej, krävs att mannen gjort minst fyra av handlingarna (frågorna 33, 40, 65, se enkäten (bilaga B) i den aktuella perioden. I tabell 6.4 redovisas de aktuella handlingarna.

Tabell 6.4. Frågorna som ingår i indexet för psykiskt våld.

Period Har mannen under de olika perioderna

1-3 ville alltid veta vad du gjorde, och var du var, när du inte var

hemma

1-3 talat nedvärderande om ditt utseende eller dina kläder

1-3 varnat dig för att separera från honom

1-3 hotat att skada dig

1-3, 6 på ett kränkande sätt hånat saker som du skapat eller insatser du

gjort, t.ex. ditt arbete

1-3, 6 varnat dig för att berätta om saker han gjort

1-4 anklagade dig för att flirta med andra män, eller för sexuellt

ut-manande beteende

1-4 talat nedvärderande om dina vänner eller din familj

1-4 uttryckt missnöje med att du träffar dina vänner eller din familj

1-4 sagt att du är dum eller inkompetent

1-4 kallat dig fula ord eller svurit åt dig

1-4 skrikit högt åt dig eller slagit i dörrar

5-6 kommit till din bostad mot din vilja

5-6 sagt nedvärderande saker om dig till vänner, arbetskamrater eller

släktingar

6 varnat dig för att begära ensam vårdnad om gemensamma barn

Index för hot

Tabell 6.5 på nästa sida visar de frågor som jag till en början inkluderade i indexet för hot. Frågorna G-I ställdes inte för de första tre perioderna. Frågan D ställdes inte under period 6, och frågan F ställdes inte under period

4-5. Högst åtta frågor ställdes om hot i olika perioder, och därför har svaret ”många gånger”, getts indexvärdet 9, så att en man som framfört ett hot många gånger, alltid fått högre indexvärde än en man inte inte framfört något hot många gånger.

Tabell 6.5. Frågorna som ingår i indexet för hot.

Har mannen under de olika perioderna

A -varnat dig för att separera från honom

B -varnat dig för att berätta om saker han gjort

C -hotat att skada dig

D -hotat att skada barnen, om du har några

E -hotat att skada dina vänner eller släktingar

F -hotat att skada husdjur, om du har några

G -hotat att föra bort era gemensamma barn om ni har några

H -hotat att skada era gemensamma barn om ni har några

I -hotat att skada dina egna barn om du har några

Till en början inkluderade jag även frågan ”Har mannen varnat dig för att begära ensam vårdnad av eventuella gemensamma barn?”, men eftersom den dels visade sig vara så mycket vanligare än de övriga och att det dessutom är tveksamt om en sådan varning bör betraktas på samma sätt som de övriga

hoten och varningarna valde jag att exkludera den från indexet för hot.¹⁴

14

I tabell C.20 på sidan 296 framgår att 42 procent av männen i undersökningen varnat kvinnorna för att begära ensam vårdnad, den näst vanligaste formen av varning eller hot var att mannen hotade att skada kvinnan, vilket 25 procent av männen gjort. Problemet är att om man inkluderar varningen om att begära ensam vårdnad ökar indexet för hot för mycket. Helhetsintrycket av våldsformernas utveckling över tid påverkas också, men jag tycker inte att det är rimligt att en enda fråga, som man dessutom kan ifrågasätta om den är verkligen är ett hot, får så stort inflytande på resultatet.