Omfattningen av hot, fysiskt-, psykiskt- och sexuellt våld under och efter separation

Trots att svarsalternativen för frågorna som gäller våld under och efter se-paration är begränsade till ja/nej (har mannen under denna period någon gång...), kan de positiva svaren tyvärr inte redovisas i en relativ kompakt ta-bell. Problemet är att bara en period är gemensam för samtliga: ”efter att

ni flyttat isär”.¹⁰ Perioden ”delad bostad under separation” gäller inte alla,

en del har inte haft någon sådan period och perioden av ”förhandlingar om barnen” har inte heller samtliga kvinnor genomgått, om inte annat för att inte alla kvinnorna har gemensamma barn med mannen.

Därför blir inte procenttalen i följande direkt jämförbara med varandra eller med de föregående tabellerna. Det är en teoretiskt intressant fråga som avgör om man ska betrakta procenttalen som jämförbara eller inte.

Man kan argumentera för att de visst är jämförbara, att procenttalen är ett mått på risken att mannen ska göra vad nu frågan handlar om, i det sammanhang som tabellen gäller, och att detta gäller alla tabellerna.

10Den enda period som samtliga kvinnor kunnat svara för är de första sex månaderna de bodde tillsammans. Två perioder skiljer sig dock från de andra eftersom klart färre kvinnor besvarat frågor om dem: ”delad bostad under separation” och ”förhandlingar om barnen”.

5.5.1. Fysiskt våld under och efter separation

Fysiskt våld vid diskussion om separation

I enkäten ingår några frågor om kvinnan berättat för mannen att hon tänker separera (frågorna 25-28, se enkäten i bilaga B).

Av de 357 kvinnorna hade 272 berättat för mannen att de tänkte separera. Frågorna i tabell C.14 på sidan 285 gäller vad mannen gjort vid de tillfällen då kvinnan och mannen diskuterat att kvinnan vill separera. Av dessa utsattes 32 procent, eller 86 kvinnor för fysiskt våld i samband med diskussion om separation.

Antalet tillfällen som de diskuterat separation varierar, men många kvinnor anger ett stort antal tillfällen. Dessa kvinnor är generellt sett mer utsatta för våld. Jag tänker mig två förklaringar till detta, för det första att de kvinnor som upplevt mycket våld under själva förhållandet tenderar att mötas av att mannen inte accepterar deras önskan att separera och att kvinnorna därmed behöver diskutera separation fler gånger innan männen accepterar eller inser allvaret i kvinnornas separationsplaner. I förhållanden där männen inte använt våld och inte är överordnade kvinnorna kan kvinnorna helt på egen hand fatta ett beslut som männen inte försöker påverka, åtminstone inte med våld eller hot. Den andra förklaringen är betydligt mer simpel: ju fler gånger kvinnorna tar upp att de planerar att separera, desto fler möjligheter för männen att använda våld vid diskussion om separation.

Samma mönster som i perioderna 1-3 (faserna som utgör själva förhållan-det) återfinns här: de våldshandlingar som är vanligast är att mannen knuffar kvinnan eller slår henne med öppen hand respektive att han kastar saker mot henne eller förstör saker.

Fysiskt våld vid delad bostad under separation

I tabell C.15 på sidan 285 redovisas omfattningen av fysiskt våld vid delad bostad under separation.

184 kvinnor uppgav att de delat bostad under separation med mannen. 71 av dessa 184 kvinnor (39 procent) uppgav att mannen utsatt dem för någon av de former av fysiskt våld som redovisas i tabell C.15 på sidan 285 under denna period.

Om man jämför procentsiffrorna med perioden sista 6 månaderna av re-lationen använder män mindre våld under denna period. Det kan eventuellt (delvis) förklaras av att perioden delad bostad under separation i genomsnitt är kortare än 6 månader.

Fysiskt våld efter att paret flyttat isär

För en del kvinnor har det gått relativt lång tid sedan de bodde tillsammans med mannen, och mannen har därför haft lång tid på sig att använda våld.

I tabell C.16 på sidan 294 redovisas omfattningen av fysiskt våld efter att paret flyttat isär.

Frågeformuleringen ”har du och mannen någonsin flyttat isär” var olycklig eftersom många kvinnor missuppfattade den, och svarade nej trots att de en

gång upphört att bo tillsammans med mannen.¹¹

Fysiskt våld under perioden av förhandlingar om vårdnad och umgänge av gemensamma barn

Som jag tidigare påpekat löper denna period parallellt med andra perioder (i huvudsak perioden ”efter att ni flyttat isär”), och de våldshandlingar kvin-norna i detta sammanhang rapporterar kan alltså också vara representerade i någon av de tidigare tabellerna. Det spelar nu mindre roll eftersom perioden av förhandlingar om vårdnad och umänge av eventuella gemensamma barn är intressant i sig, speciellt eftersom sådana förhandlingar blivit allt vanligare och ofta bedrivs i myndigheters regi (domstolar och familjerättsbyråer inom socialtjänsten).

Av de 288 kvinnor som har gemensamma barn med mannen har 235 kvinnor erfarenheter av förhandlingar om vårdnad, umgänge eller underhåll. 55 av dessa 235, eller 23 procent av dem, har utsatts för fysiskt våld under den period som förhandlingarna pågick.

5.5.2. Hot under och efter separation

Hot vid diskussioner om separation

Fråga 28 i enkäten handlar om hur mannen reagerat när kvinnan tagit upp sin ambition att separera. Det enda renodlade hotet är frågan om mannen varnat kvinnan för att han tänker göra hennes liv besvärligt om hon separerar. Av

11

266 svarade ja och 68 kvinnor svarade nej på den frågan, vilket ska jämföras med att 14 kvinnor uppgav att de bodde tillsammans med mannen nu. 4 av de 14 kvinnor som vid undersökningstillfället angav att de bodde tillsammans med mannen svarade dessutom ja på frågan om de och mannen någon gång flyttat isär. De 68 som svarade nej fick inte heller frågan om vilka våldshandlingar mannen gjort efter att de flyttat isär. 16 av de 68 som svarat nej på frågan om de och mannen någonsin flyttat isär svarade emellertid trots detta på frågorna om vad mannen gjort efter att de flyttat isär. Jag har valt att inkludera deras svar och det teoretiskt högsta N för tabell C.16 på sidan 294 blir därför 266 + 16 = 282.

de 272 som diskuterat separation med mannen anger 82, eller 30 procent, att mannen hotade att göra deras liv besvärligt.

Hot under perioden av delad bostad vid separation

Av de 184 kvinnor som delade bostad med mannen en period efter att de meddelat mannen att förhållandet är slut och att en separation kommer att ske (oavsett om det är mannen eller kvinnan som inte längre kommer att bo kvar), uppgav 85, eller 46 procent av kvinnorna att mannen hotat eller varnat dem så som beskrivs i tabell C.18 på sidan 295

Hot efter att de flyttat isär

Av de 282 kvinnor som svarat på frågan om vad mannen gjort mot dem efter att de flyttat isär svarade 136 kvinnor, eller 48 procent, att mannen hotat eller varnat dem på något av de sätt som beskrivs i tabell C.19 på sidan 295. Om man begränsar begreppet hot till enbart de frågor där ordet ”hotat” ingår (och inte ordet ”varnat”) är det fortfarande 98 män, eller 35 procent som har hotat kvinnan efter att de flyttat isär.

Av de 22 kvinnor som uppgett att de har egna barn med annan pappa än mannen och svarade på frågan ”har mannen någonsin hotat att skada dina egna barn om du har några” svarade 4, eller 18 procent, positivt. 4 män är förvisso ett litet antal, men 18 procent är klart fler än de 7,6 procent män som hotar att skada gemensamma barn.

Hot under perioden av förhandlingar om vårdnad och umgänge av gemensamma barn

235 kvinnor har erfarenheter av förhandlingar om vårdnad eller umgänge av gemensamma barn. Av dessa 235 har 116 kvinnor, eller 49 procent, rappor-terat att mannen hotat eller varnat dem på något av de sätt som beskrivs i tabell C.20 på sidan 296. Om man begränsar begreppet hot till enbart de frågor där ordet ”hotat” ingår (och inte ordet ”varnat”) är det fortfarande 80 män, eller 34 procent som har hotat kvinnan under perioden av förhandlingar. Av de 22 kvinnor som uppgett att de har egna barn med annan pappa än mannen svarade 19 på frågan ”har mannen någonsin hotat att skada dina egna barn om du har några”. 4, eller 21 procent, av dessa kvinnor svarade positivt. 4 män är förvisso ett litet antal, men 21 procent är klart fler än de 8,1 procent män som hotar att skada gemensamma barn. Att kvinnan har barn tillsammans med någon annan man verkar alltså samvariera med ökad

utsatthet, vilket ligger i linje med tidigare forskning.¹²

5.5.3. Psykiskt våld under och efter separation

För att spara plats och undvika upprepningar har jag valt att redovisa faserna fyra till sex i den kompakta tabell C.21 på sidan 296. De teoretiska problemen med att göra så har redan tagits upp, och här nöjer jag mig med att påpeka att den första av de tre perioderna, delad bostad vid separation, inte är lika vanlig som de övriga: enbart 184 personer har fått frågor om den perioden vilket ska jämföras med att 314 har svarat på minst en fråga om den efterföljande perioden. Vidare är den sista perioden delvis överlappande med en eller båda de övriga. Läs alltså tabellen varje kolumn för sig och undvik speciellt att jämföra den tredje kolumnen med någon annan.

5.5.4. Sexuellt våld under och efter separation

Sexuellt våld under perioden av delad bostad vid separation

184 kvinnor har rapporterat att de delat bostad med mannen en period efter att de meddelat mannen att förhållandet är slut och att en separation kom-mer att ske. 53 av dessa 184 kvinnor, vilket är 29 procent, har uppgett att mannen använt någon form av sexuellt våld mot dem (att tjata om sex har bara räknas som sexuellt våld om mannen också använt fysiskt våld många gånger mot kvinnan, för ett utförligare resonemang om detta se 6.4.2 på

si-dan 131).¹³För detaljerad information om frekvenser för de olika handlingarna

se tabell C.22 på sidan 297.

Sexuellt våld efter att de flyttat isär

Av de 282 kvinnor som svarat på frågorna om vad mannen gjort efter att de har flyttat isär har 65 kvinnor, eller 23 procent, blivit utsatta för sexuellt våld någon gång under denna period, med samma definition av sexuellt våld som ovan, se tabell C.23 på sidan 297.

Sexuellt våld under perioden av förhandlingar om vårdnad, umgänge eller underhåll

12 procent av de kvinnor som har erfarenheter av förhandlingar om vårdnad, umgänge eller underhåll, har utsatts för sexuellt våld samtidigt som dessa förhandlingar pågick, se tabell C.24 på sidan 298.

12

Daly et al.

13Frågan om mannen använt pornografi på ett sätt som kvinnorna upplevt kränkande eller obehagligt ställdes inte för denna period eller någon av de efterföljande.