Period 6: Förhandla om vårdnad, umgänge, underhåll

Kvinnor som har barn till sammans med män som de separerar ifrån riskerar att under hela barnens uppväxt bli indragna i förhandlingar med barnens pappa om vårdnad, umgänge och underhåll. Eftersom förhandlingar hela tiden kan återupptas om mannen så begär, är detta strängt taget ingen ”punkt” i separationsprocessen som man kan säga att man ”passerat”. Först i efterhand vet man ju om den första förhandlingen (eller någon senare förhandling) också blev den sista.

Om ett heterosexuellt par som separerar har barn tillsammans, kan inte kvinnan räkna med att slippa ha fortsatt kontakt med mannen om han vill

ha kontakt med henne. Gemensam vårdnad är numera norm i Sverige och

även om kvinnan får ensam vårdnad så kommer mannen att kunna spela en roll i hennes liv, i första hand genom att utöva umgänge med barnen. Den situation som skulle ge mannen minst inflytande över kvinnans liv vore kanske om mannen skulle få ensam vårdnad oçh kvinnan inte kräva umgänge med barnen. Av alla mammor torde de som utsatts för våld av pappan till barnen vara de som, av omtanke om barnen, är minst lockade av en sådan ”lösning”. Möjligheten att på detta sätt lämna sina barn till den andra föräldern verkar vara ett verkligt alternativ enbart för män i vårt samhälle, om man betänker hur många gånger vanligare det är med ensamma mödrar (vars barns far är i livet) än ensamma fäder (vars barns mor är i livet).

Så länge som paret har minderåriga barn tillsammans kan män ha motiv för att använda hot eller våld för att påverka utfallet av förhandlingar om vård-nad, umgänge och underhåll. Eftersom många av de kvinnor som deltagit i den här studien har gemensamma barn med den man som de separerat från har analyserna av perioden av förhandlingar blivit intressanta. Under den pe-riod jag arbetat med ämnet män våld mot kvinnor och separationer har också mitt eget intresse för pappors våld mot mammor ökat, dels på grund av ny forskning på området, speciellt Maria Eriksson avhandling I skuggan av

Pap-pa,²⁸ men även Annika Rejmers avhandling Vårdnadstvister,²⁹dels på grund

28

Eriksson.

29Annika Rejmer, Vårdnadstvister: en rättssociologisk studie av tingsrätts funktion vid handläggning av vårdnadskonflikter med utgångspunkt från barnets bästa (Lunds

uni-av de politiska förändringar som skett sedan jag började uni-avhandlingsarbetet, speciellt det betänkade som den parlamentariskt tillsatta vårdnadskommittén

presenterade i juni 2005.³⁰

Perioden av förhandlingar om vårdnad, umgänge och underhåll ägnas därför ett eget kapitel (kapitel 9).

3.7. Urval

Kvinnojourer och polisen är de två institutioner där forskare oftast sökt kon-takt med kvinnor med erfarenhet av kvinnomisshandel. De undersökningar som ovan referats har även studerat kvinnor som genomgått skilsmässor och, när det gäller dödligt våld, rättegångsmaterial och artiklar i lokala

tidning-ar.³¹

Den här studien har genomförts i samarbete med ett antal institutioner som samtliga möter kvinnor som befinner sig i separationsprocesser: kvinnojourer, polisen, familjrättsbyråer, brottsofferjourer och ett socialtjänstkontor.

Ytterligare ett kriterium för att välja deltagande institutioner har varit dessa institutioners kunskaper eller brist på kunskaper om de erfarenheter av separationsvåld som kvinnor som kommer till dem har. Institutionernas kunskap har varit till hjälp för att utforma studien, och institutionerna kan få en bättre förståelse för dessa kvinnors situation, och förbättra sina rutiner, utifrån studiens resultat.

Speciellt kvinnojourerna, men också i allt större utsträckning polisen, har en stor kunskap om separationsvåld, men båda dessa institutioner har mindre kunskap om i vilken utsträckning de misshandlade kvinnor de har att hjälpa faktiskt separerar.

Familjerätten har sannolikt långt mindre kunskap om separationsvåld,³²

varför en undersökning av detta slag förhoppningsvis kan öka medvetenheten om vilka särskilda behov av skydd misshandlade kvinnor har.

Socialtjänsten skulle utan tvekan vara betjänt av kvalificerad information om kvinnomisshandel i allmänhet och i synnerhet mäns våld mot kvinnor som separerat. Det är väl belagt att det finns allvarliga brister i socialtjänstens

bemötande av misshandlade kvinnor.³³

versitet, 2003)

30

SOU 2005:43, ”Vårdnad-boende-umgänge: Barnets bästa, föräldrars ansvar”, Offentlig utredning (2005)

31

Rättegångsmaterial, främst domar, används av Mahoney, tidningsartiklar av Sevèr och Daly et al..

32

Marianne Hester & Lorraine Radford red., Kvinnomisshandel och umgängesrätt: En in-tervjuundersökning i England och Danmark (Brevskolan, 1998), Eriksson

33

la-Genom att söka deltagare i många olika sammanhang har jag lyckats uppnå

en spridning i erfarenhet av grovt våld som saknades i tidigare studier.³⁴

Följande institutioner har varit engagerade i att dela ut enkäter till kvin-nor: Kvinnojourernas Riksförbund (ROKS), Sverige Kvinnojourers Riksorga-nisation (SKR), Kriscentrum för kvinnor i Göteborg (kommunal kvinnojour), Kriscentrum för kvinnor i Malmö (kommunal kvinnojour), Polismyndigheten i Västra Götaland, Polismyndigheten i Halland, ett mindre antal brottsoffer-jourer i olika delar av Sverige, Familjerättsbyråerna i Göteborg, Örebro och Sundsvall, ett socialkontor någonstans i Sverige.

Urvalskriterierna har förstås anpassats till de olika institutionerna och de

situtioner som kvinnorna befinner sig i när de möter institutionerna. Urvalskri-terier har utformats i samarbete med berörda institutioner. Gemensamt för alla har varit att enkäten enbart delats ut till de kvinnor som ansetts ha nöd-vändiga språkkunskaper i något av de språk som enkäten tryckts på: svenska,

arabiska och persiska.³⁵

3.7.1. Polisen

Tillsammans med de personer som jag varit i kontakt med på polisen har vi kommit fram till följande kriterium för deltagande: kvinnor som anmäler en man för våldsbrott (misshandel, olaga hot, våldtäkt etc) som hon är, eller har varit, sammanboende eller gift med. Kvinnorna har erbjudits att delta i enkäten i samband med ett målsägandeförhör med utredningsman, och enligt överenskommelsen med polisen så ska enkäterna ha delats ut så långt som möjligt efter själva anmälan, vilket innebär att om flera målsägandeförhör planerats på förhand så har enkäten inte delats ut förrän vid det sista. Oftast sker dock bara ett målsägandeförhör.

3.7.2. Kvinnojourer

För kvinnojourerna (ideella och i kommunal regi) har urvalskriteriet varit att kvinnorna söker skydd från en man som hon är eller varit sammanboende eller

gen”, Kvinnotryck , vol. 1, nr. 4 (1999), http://www.roks.se/kvinnotryck/kt4_99_ soss.html Elman & Eduards, s. 415, Eliasson, Mäns våld mot kvinnor, s. 41, SOU 1995:60, ”Kvinnofrid”, Offentlig utredning (1995), s. 118 och Anne Brit Aasland, Kvin-nemishandling på norsk: Om utvikling mot vold i moderne parforhold (Oslo: Universi-tetsforl. cop., 1992), s. 171f samt s. 177. Belägg för att socialtjänsten har haft svårt att samarbeta med kvinnojourerna finns i Birgitte Mral & Ann-Charlotte Ericsson, ”Upp-sala Kvinnojour 1980-1985: En dokumentation”, (1986), s. 64f, Elman & Eduards och i Svenberg, Socialtjänst bryter mot lagen.

34

Fleury et al. och Bennett et al..

35I praktiken har enbart den svenska versionen använts. Inga enkäter på arabiska kom tillbaka och därför distribuerades inga enkäter på persiska heller.

gift med eller besöker kvinnojouren för någon form av stödsamtal.

3.7.3. Brottsofferjourer

Brottsofferjourer har delat ut enkäter till kvinnor som vänder sig till jouren med anledning av att en man som de bor eller har bott tillsammans med har utsatt dem för ett brott, inte nödvändigtvis ett våldsbrott.

3.7.4. Socialkontor

Personalen på ett socialkontor har hjälpt till att distribuera enkäter (och även kommit med värdefulla synpunkter på enkäten), och tillsammans med dem kom jag överens om att inkludera alla kvinnor som söker ekonomiskt bistånd och socialsekreteraren känner till att kvinnorna har genomgått en separation för mindre än sex månader sedan eller har en pågående vårdnadstvist eller avslutat en vårdnadstvist för mindre än sex månader sedan.