3 Handlingsutrymme & självstän dighet – två sidor av samma
4.2 Inspektionsform oanmälda kontra föran mälda platsbesök
Föranmälda besök är den form av inspektion som nyttjas mest frekvent av samtliga miljöskyddshandläggare som vi har intervjuat. Grundinställningen bland handläg- garna är att föranmälda tillsynsbesök är att föredra, men det finns de som har en annan uppfattning. Ett aviserat besök betraktas som mer meningsfullt än ett oan- mält besök. Detta gäller i synnerhet stora och/eller mycket komplexa anläggningar där respondenterna menar att det i princip är omöjligt att få ut något vettigt av be- söket utan eskort av en företrädare för verksamheten. Man hävdar att det till och med kan vara svårt att över huvud taget få tillgång till anläggningarna om inte be- söket har aviserats på förhand:
När det gäller X [nämner en stor anläggning] är det lite svårt för där kan man inte kom- ma oanmäld för då kommer jag inte in. […] Stora anläggningar det är ju, om vi tar X [nämner samma anläggning] igen det är ju egentligen väldigt svårt att vid ett sådant besök [oanmält besök] upptäcka saker som kan hända. (H1)
De större anläggningarna företräds vanligtvis vid platsbesöken av företagets miljö- samordnare. På de mindre anläggningarna är det ofta platschefen eller i vissa fall VD:n som har motsvarande ansvar. Enligt respondenterna är det vanligtvis enklare att kommunicera med miljösamordnare eftersom dessa ofta besitter gedigna miljö- kunskaper och har förståelse för de krav som ställs medan de mindre anläggningar- na i regel är mer motsträviga och oförstående till de miljöförbättringar som måste göras.
Handläggarna ger snarlika beskrivningar av hur ett föranmält besök går till. En beskrivning får därför stå som belysande exempel:
Det är väldigt mycket ett möte, på de större företagen är det alltid ett möte på plats där man sitter vid ett skrivbord och går igenom hur långt de har kommit och drar upp riktlin- jerna. Jag framför mina synpunkter och de framför sina och vi bestämmer liksom vad som gäller. […] Och sen så går man runt på anläggningen och tittar. […] Ju större före- tagen är desto mer specifika blir frågorna man kan titta på för man klarar liksom inte av att gå runt och titta på allt. (VG3)
Samtliga handläggare kan i princip tänka sig att göra oanmälda besök, om än i begränsad omfattning. Det finns flera motiv till varför. Ett motiv som nämns är att denna form av tillsyn kan antas öka tillsynens trovärdighet i allmänhetens och före- tagens ögon.
Ja, generellt så tror jag att det är viktigt [oanmälda besök], det är viktigt för trovärdighe- ten för länsstyrelsen som tillsynsmyndighet och det är viktigt för tillsynsobjektens re- spekt så att säga för oss att man ska känna det att det kan dyka ner när som helst. Så att det vore värdefullt om vi hade mer tid. (H1)
[D]et höjer ju statusen på de miljöansvarigas arbete internt i företagen också och i kommunerna. Då kan ju de tala om att länsstyrelsen kommer oanmält. Det är en psyko- logisk grej, som inte ses negativt! (V2)
Som citaten ovan visar finns det en uppfattning om att oanmälda besök inte bara gagnar tillsynsmyndigheten och dess handläggare utan även verksamheterna då sådana tillsynsformer kan betraktas som statushöjande för de miljöansvariga. Spe- cifika situationer där oanmälda besök kan betraktas som fördelaktiga uppges till exempel vara tillfällen då allmänheten har rapporterat eller anmält missförhållan- den i form av lukt eller buller eller då det finns misstanke om att allvarliga förseel- ser inte åtgärdats. Andra tillfällen då oanmälda besök anses vara lämpliga att an- vända är då handläggarna har dålig erfarenhet av verksamheters förmåga att leva upp till lagstiftningens krav.
Utöver att mindre anläggningar vanligtvis saknar en särskild miljösamordnare är sådana verksamheter ofta också mer kostnadskänsliga än stora. Verksamhetsut- övarna kan ha svårt att se miljönyttan med vissa åtgärder och/eller finna åtgärderna alltför ekonomiskt betungande. I sådana fall kan en oanmäld inspektion vara befo- gad, enligt de intervjuade.
4.2.1 Fyra förhållningssätt
Sammanfattningsvis kan sägas att fyra grupper med skilda förhållningssätt visavi oanmälda besök kan identifieras. För det första finns det en mindre grupp av hand- läggare som använder sig av oanmälda besök och som också är av åsikten att såda- na är effektiva. I denna grupp återfinns framförallt respondenter med stor erfaren- het av tillsynsverksamhet. En av dem uttrycker sig så här:
Det kan ju vara bra att komma oanmäld någon gång, utan att ha meddelat, för att få se verkligheten. (VG7)
För det andra finns det en liten grupp handläggare som skulle vilja göra oanmälda besök men som anser att de inte har tid.
Respondent: Nej, jag har inte gjort det [oanmält besök] men jag har haft som avsikt att göra det, jag har inte hunnit, men jag tror att det är bra.
Intervjuare: Du tror att det är bra, varför?
Respondent: När man har anmält ett besök så är det väl klart att de städar upp och ser till att allting ser bra ut. Till exempel om man tar en avfallsanläggning kan man tänka sig att det är jätteskräpigt där när man inte har anmält besök. (Ö1)
Ja det förekommer, kan man väl säga, men det är ju inte vanligt. Och skälet är ju det också att vi vill ju gärna att de skall ha tid med oss. Att det ska vara så att den [kontakt- personen] faktiskt inte är borta, länet är ganska stort. Att åka upp till Strömstad en dag
med ett besök och alla är bortresta den dagen. De mesta som vi vill gå in på och disku- tera det kan man se även om vi, även om vi anmält besöket. (VG3)
Den tredje och största gruppen är av åsikten att oanmälda besök varken är särskilt effektiva eller meningsfulla. Denna grupp representeras främst av handläggarna i Västra Götaland och Halland. Nedanstående citat är typiskt för denna grupps utta- lande:
Oanmälda besök är ju ofta, det tycker nog de flesta av oss här, de är inte så bra i det avseendet att, speciellt om man har stora anläggningar, så är man ju ofta beroende av att det finns någon på plats som kan anläggningen. Man har ju ofta en kontaktperson. […] Och om jag åker ut oanmält och han eller hon då inte är där, då ger ju besöket nästan ingenting, så av den anledningen är det ganska kass med oanmälda besök, tycker jag. (VG12)
Resonemanget ovan gäller framförallt större anläggningar. Mindre anläggningar upplevs vara mer lättöverskådliga och mindre komplicerade samtidigt som hand- läggaren är mindre beroende av en kontaktperson för att få tillgång till rätt informa- tion på dessa anläggningar.
Det kan väl hända om vi säger att det kommer klagomål från då kan man ju åka ut men som regel är det så att på de här stora verksamheterna så är det ju ganska svårt att komma ut och säga att du nu vill jag titta på det, det finns ingen hemma så att säga som kan den delen av verksamheten eller kan visa så det är ganska svårt och det är väldigt komplicerade anläggningar också utan också är det så om det är klagomål om det luktar eller bullrar eller ngt som man kan se eller känna (H2)
Vi kan konstatera att handläggarnas syn på de två inspektionsformerna till viss del är situationsberoende det vill säga vid stora verksamheter ses oplanerade besök sällan som effektiva medan de däremot kan vara av värde vid mindre anläggningar.
Nja, alltså det är bra att möjligheten finns men jag tror faktiskt inte att det skulle ge så där väldigt mycket, att göra det. Alltså det är ju en annan sak om man åker ut till en åkare och tittar på hur han förvarar sina fat, om man säger kommunal tillsyn, där kan det ju vara mer, enklare för där ser man kanske att det här oljefatet står olämpligt, det blir mer konkret. Men på de större företagen så är det att man måste ha båda bilderna på något sätt, hur fungerar deras organisation och hur ser det ut. (VG9)
Så det fallet [stor anläggning] är det inte särskilt meningsfullt med oanmälda besök. Däremot [mindre anläggning] då där händer det, jag försöker en gång om året att göra ett sådant oanmält besök, men det är klart att det händer att jag inte hinner med det heller. (H1)
I Västra Götaland dominerar större verksamheter vilket kan vara en förklaring till att en så pass stor del av handläggarna där är negativa till oanmälda besök. En överväldigande del av handläggarna har erfarenhet från tillsyn av mindre anlägg- ningar och det är också därför som de uttalar sig om skillnaderna mellan olika typer av verksamheter.
I den fjärde gruppen återfinns de handläggare som har mest negativ syn på oan- mälda besök. I gruppen finns en uppfattning om att verksamhetsutövarna i allmän- het sköter sig ganska bra och att oanmälda besök därför inte behöver göras. En av dessa respondenter ger följande syn på oanmälda besök:
Nej, jag ser inte att det skulle ge så mycket. Jag upplever liksom inte att det är så att man röjer undan jättemycket, och i den mån det är så att man verkligen städar så är ju det bra va. Har de inte gjort det i samband med ett tillsynsbesök så innebär ju det att de inte vet hur det ska vara. […] Det är aldrig så att man känner att här har de städat så fint och så ser det inte ut i vanliga fall. (VG3)
Handläggarnas frihet att själva välja inspektionsform bekräftas av samtliga inter- vjuade. Trots att den dominerande åsikten hos intervjupersonerna är att oplanerade besök i sig inte är effektfulla ställer sig ingen av dem främmande inför att komma oanmäld om situationen så kräver. Överraskningseffekten och möjligheten att er- hålla en ögonblicksbild av verksamheterna är följder som nämns som positiva.
Det kan komma in olika typer utav avfall i olika situationer som är svårt att hantera och då är det bra att komma ut dit och titta på, att få en ögonblicksbild då. Utan att de har fått möjlighet att städa. (Ö2)
När man anmält ett besök så är det väl klart att de städar upp och ser till att allting ser bra ut. (Ö1)