Samverkan med Naturvårdsverket

5.1.1 Halland

Handläggarna i Halland är eniga om att de saknar ett sammanhållande Naturvårds- verk som hjälper till med tolkningar och vägledning. De har alla föreställningen om att det finns möjlighet att ringa till Naturvårdsverket för att be om råd och hjälp, problemet är dock att de inte anser sig få några användbara svar vilket ses som väldigt bekymmersamt. Handläggarna ger tydligt uttryck för en stor frustration över att det inte finns någon självklar instans som de kan vända sig till med frågor gällande tolkning av lagen. De menar att det förr fanns möjlighet att vända sig till Naturvårdsverket och deras områdesexperter med frågor och funderingar kring tolkningar och prioriteringar. Denna möjlighet finns inte idag och handläggarna anser att detta påverkar deras arbete negativt. På frågan om respondenten ofta vän- der sig till Naturvårdsverket med funderingar får vi detta svar:

Ja, ibland, men det är inte så ofta, det är om det är något särskilt då men man känner väl att ibland när man har frågat så har man inte fått några bra svar, så det är inte sär- skilt meningsfullt att vända sig till dem [Naturvårdsverket]. (H3)

En annan handläggare kommenterar lagstiftningen och möjligheten att diskutera denna med kollegor och Naturvårdsverket:

Det är svårt att hänga med. Det är alldeles för juridiskt. Naturvårdsverket har ju trappat ner allt sådant där, de har ju också resursbrister, så det har utvecklats mera till att man får diskutera kollegor i mellan, men det hinner man inte med det heller. (H2)

Det råder även en uppfattning om att avsaknaden av en aktiv central myndighet leder till att det blir en differentierad tillämpning av lagen på de olika länsstyrelser- na runt om i landet.

5.1.2 Värmland

Ingen av respondenter i Värmland har någon egentlig kontakt med Naturvårdsver- ket och vid de tillfällen då det ändå sker rör det sig endast om rent principiella

frågor. De som arbetat länge inom länsstyrelsen menar att Naturvårdsverket har gått från att vara en rådgivande instans dit handläggarna har vänt sig och också fått hjälp till att bli en administrativ enhet som tappat all den sakkunskap som handläg- garna på länsstyrelserna har ett behov av. De anser att Naturvårdsverket har flyttat fokus från den nationella till den internationella arenan vilket gör att de saknar en verklighetsförankring i sådana spörsmål som rör länsstyrelsens handläggare. En respondent uttrycker att de inte är ovanligt att konkreta frågeställningar till Natur- vårdsverket bollas tillbaka till länsstyrelsen.

Hos de handläggare som har arbetat en kortare period inom länsstyrelsen före- faller den vanligaste strategin vara att försöka lösa problem internt istället för att kontakta Naturvårdsverket. Samtliga är dock av den uppfattningen att mer samver- kan med Naturvårdsverket är önskvärt. De ser det också som en fördel om Natur- vårdsverket agerade som en samlande kraft i strävan att få ett mer enhetligt arbets- sätt inom de olika länsstyrelserna i landet.

5.1.3 Västra Götaland

Bland handläggarna i Västra Götaland går det att identifiera tre olika förhållnings- sätt gällande samverkan med Naturvårdsverket. För det första finns det en liten grupp som menar att de aldrig är i behov av att rådfråga den centrala myndigheten och att de därför i princip inte heller har någon kontakt med handläggarna där. Därutöver finns det en lite större grupp som berättar att de då och då kontaktar specifika handläggare på Naturvårdsverket och att de är relativt nöjda med den hjälp som då erbjuds. Den absolut största gruppen bland respondenterna är dock den som ger uttryck för ett stort missnöje med Naturvårdsverket och den assistans som erbjuds därifrån.

Om vi säger [till Naturvårdsverket] att här är det faktiskt tvetydigt i lagstiftningen, så är det ingen som anser att de behöver tolka, varken Naturvårdsverket eller Miljödeparte- mentet. De har överlåtit det på oss, alltså tillståndsmyndigheterna, att lösa problemet. Så det blir olika i olika delar av landet och det tycker jag är oerhört besvärande. […] På Naturvårdsverket får du svaret att vi är underbemannade, vi hinner inte, det ingår inte i regeringsuppdraget. De hör ju av sig och talar om att de inte hinner men det finns ing- en som tar sitt ansvar. (VG6)

I citatet framkommer även att det finns en oro över att tillämpningen av lagstift- ningen kommer att skilja sig mellan länen i landet på grund av att det inte finns något sammanhållande Naturvårdsverk. Det finns de handläggare som dessutom menar att stödet från verket har blivit sämre och sämre med åren. Båda dessa åsik- ter kommer till uttryck i nedanstående citat:

Jag saknar Naturvårdsverkets roll nu. Då, förr, var det alltid självklart att man ringde till specialister på Naturvårdsverket och eftersom alla län gjorde det så blev det ju en samordning. Och det saknar jag idag, jag är lite rädd för att besluten ser lite för olika ut i landet idag. (VG13)

Det skall också sägas att det även bland de handläggare som uttrycker ett stort missnöje med Naturvårdsverket finns de som säger att det inom specifika sakområ- den, där det finns en kunnig handläggare, går att få bra hjälp från Naturvårdsverket. Tilläggas bör också att handläggarna vid ett flertal tillfällen påpekar att de är med- vetna om att det inte längre ingår i Naturvårdsverkets uppdrag att bistå med lika mycket råd och stöd som förr, likväl anser de att detta är en mindre bra utveckling. 5.1.4 Örebro

I Örebro är inställningen till Naturvårdsverket mycket lik de övriga länens. Det händer att handläggarna vänder sig till Naturvårdsverket med frågor men liksom i de andra länen är den övervägande uppfattningen att kontakten borde och skulle kunna vara bättre. Den dominerande inställningen hos respondenterna är att Natur- vårdsverket inte längre besitter tillräcklig kunskap och att verket inte heller har tillfredsställande uppfattning om verkligheten. En av de intervjuade har dock en avvikande uppfattning om Naturvårdsverket och menar att kontakten fungerar till belåtenhet. Övriga intervjuade önskar att Naturvårdsverket skulle ta en mer fram- trädande roll, framförallt för att få ett mer enhetligt sätt att arbeta.