Samverkan med kommunerna i länet

Enligt tillsynsförordningens § 325 _{är tillsynsvägledning sådan tillsyn som består i} utvärdering, uppföljning och samordning av den operativa tillsynen samt stöd och råd till de operativa tillsynsmyndigheterna. Enligt § 13 samma förordning är det länsstyrelsen som ansvarar för tillsynsvägledning gentemot kommunerna i länet vilket enligt § 14 i tillsynsförordningen innebär att de: aktivt skall verka för sam-

ordning och samverkan vad gäller informationsförsörjning. Länsstyrelserna har

således ett ansvar att bedriva tillsynsvägledning gentemot de kommuner i länet som har övertagit någon form av tillsynsverksamhet enligt Miljöbalken.

25

5.3.1 Halland

Intervjuerna med handläggarna i Halland visar att en mycket liten del av arbetsti- den används för tillsynsvägledning. En av respondenterna berättar att det har inletts en form av samverkansprojekt där tanken är att det skall bedrivas en mer aktiv vägledning men att det inte har fallit ut särskilt väl:

[D]et har väl kommit i gång lite men jag har väl känt att det inte har satt sig och det har inte blivit riktigt bra, sen så får man väl ha tålamod. Men sen så får man väl säga att vi inte riktigt har tid utan jobbet med prövning tar ju mycket tid. Det är lite samma sak som med tillsynen, det hamnar i kläm sådär, jag skulle jättegärna jobba mer med kommu- nerna. (H3)

Det är den mer aktiva tillsynen från länsstyrelsernas sida som har fått stryka på foten enligt handläggarna. Så här diskuterar en annan av respondenterna kring det faktum att så lite tid läggs på tillsynsvägledning:

Tillsynsvägledning är ju också ett intressant område där vi borde göra mer än vi gör tycker jag. Att vi gör så lite som vi gör det kan beror delvis på att de större kommunerna vill ha så lite inblandning som möjligt från länsstyrelsens sida, de tycker att de klarar sig bra själva, det kan ju vara en faktor å andra sidan kanske de mindre kommunerna skul- le önska sig mycket mer vägledning. Nej vi skulle väl kunna ha mer men det är väl ock- så en resursfråga. […] Sedan kan det kanske kollidera med kommunernas planer när det kommer nya planer från gemensamma projekt som då är svåra att pressa in. (H1)

5.3.2 Värmland

Av intervjuerna att döma förekommer samverkan med kommunerna i Värmland i relativt begränsad utsträckning. Två av respondenterna berättar att det finns ett samarbete med Region Värmland där syftet är att samordna kommunernas arbete branschvis. Handläggare från länsstyrelsen deltar i dessa träffar som genomförs en till två gånger per år. Vid dessa tillfällen finns det möjlighet för handläggarna att framföra egna åsikter och frågeställningar, ta del av andras samt inhämta informa- tion om ny eller ändrad lagstiftning. En handläggare berättar att tanken med denna form av samverkan är att skapa förståelse för själva arbetet och lagstiftningen. Det går att identifiera en uppfattning om att denna samverkan ses som mycket effektiv och att den uppskattas av handläggarna. Det framkommer även att det förekommer att länsstyrelsen är med vid kommunträffar då frågor behandlas som berör länssty- relsen.

I övrigt tar kommunerna kontakt med länsstyrelsen då de behöver hjälp med att tolka olika frågor. Fördelen med samverkan med kommunerna är, enligt några respondenter, att den lokalkännedom som handläggarna saknar återfinns hos kom- munens inspektörer.

5.3.3 Västra Götaland

I Västra Götaland har man valt att ha tre handläggare som enbart arbetar med till- synsvägledning gentemot kommunerna. Av dessa arbetar en med något som kallas för Miljösamverkan Västra Götaland och hur detta fungerar beskriver en av hand- läggarna på följande sätt:

Miljösamverkan har ju en person som är anställd och den ansvarar för projekt som rik- tar sig till kommunerna. […] Då sitter alltså representanter från de kommuner som är med och jobbar fram en projektplan som en vägledning för alla kommuner hur de ska jobba med sin tillsyn och där deltar ofta vi, länsstyrelsen, med någon representant och sitter med i de här grupperna då och tidvis kan det ta ganska mycket tid. […] Det är ju väldigt bra, det är ett effektivt sätt att ta fram ett bra underlag och det gör också att man får mer samsyn i hela länet. (VG3)

Projektet riktar sig även till länsstyrelsen som en hjälp i den egna tillsynen. Till det mer organiserade tillsynsvägledningsarbetet hör också att länsstyrelsen vid ett fler- tal tillfällen under året arrangerar så kallade tillsynsdagar där kommunerna bjuds in och informeras om eventuella nyheter eller om det är något i tillämpningen som visat sig extra problematiskt. Utöver detta organiserade arbete uppger handläggarna att de även svarar på en hel del spontana frågor från kommunerna, dessutom brukar en representant från kommunerna bjudas in när det är dags för tillsynsbesök.

Det måste även sägas att vissa handläggare är väldigt noga med att påpeka vik- ten av att inte ge för detaljerade råd till kommunerna, detta på grund av att överkla- ganden av kommunernas beslut hamnar hos länsstyrelsen. Så här säger en handläg- gare:

När de ber om råd, då har jag passat mig för att lägga näsan i blöt i enskilda ärenden. För blir de överklagade så hamnar de ju här hos oss då. (VG11)

Denna föreställning är dock inte den förhärskande utan det finns även de handläg- gare som understryker vikten av att bistå kommunerna med råd och att de inte ser några större problem med eventuella överklaganden. En av respondenterna med denna mer pragmatiska inställning berättar på följande sätt om sin syn på det hela:

Om det är tveksamt för hur mycket råd vi kan ge då ska vi försöka ge mer generella råd. I de fall där vi är mera inblandade så har vi faktiskt gjort så att någon annan hand- läggare har fått ta överklagningsärendet. (VG3)

5.3.4 Örebro

Samtliga handläggare inom Örebro län ägnar tid åt tillsynsvägledning gentemot kommunerna. En respondent beskriver länsstyrelsen som en plattform för möten mellan kommunerna och länsstyrelsen där inspektörer och handläggare inom olika grupper diskuterar gemensamma problem. Handläggarträffar arrangeras och två gånger per år anordnas ett miljösamråd där länsstyrelsen informerar om nyheter. Den övriga tillsynsvägledningen består främst av frågeställningar angående lag- stiftningen. I vissa fall kan denna ta omvända former, det vill säga att länsstyrel- sens handläggare söker svar hos kommunernas inspektörer. Detta eftersom inspek- törerna i vissa fall, av handläggarna anses ha, bättre kunskap och kompetens, fram- förallt på grund av den lokalkännedom de har.