Samverkan med andra länsstyrelser

För att undvika upprepningar kommer vi innan den länsvisa redovisningen kort gå igenom hur samverkan mellan länen i Sverige är uppbyggd rent formellt. Hur handläggarna på respektive länsstyrelse sedan uppfattar detta redovisas län för län.

Inom flertalet sakområden finns det så kallade nationella branschgrupper. Dessa grupper har två huvudsyften, dels träffas man ungefär en gång årligen för att diskutera och lära av varandra, dels är branschgrupperna knutna till en e-postgrupp där det finns möjlighet att skicka ut eventuella frågor till övriga handläggare som arbetar inom det specifika sakområdet.

5.2.1 Halland

När det gäller samverkan med andra länsstyrelser är den vanligaste formen för handläggarna i Halland av mer informell karaktär. De berättar att det relativt ofta händer att de lyfter på luren och ringer till en kollega på en annan länsstyrelse.

Det kan ju vara ifalldet inte finns någon som man kan vända sig till internt utan det är jag som jobbar med den här frågan och då ringer man kanske en kollega i något annat län. (H3)

Det är dock inte alltid de kommer överens:

Ja det kan ju vara så att jag ringer upp den handläggaren i det andra länet och diskute- rar och kanske då att vi kommer fram till någon gemensam ståndpunkt, kanske gör vi inte det. (H1)

Respondenterna nämner också att de till viss del utnyttjar de branschnätverk som finns och de säger sig uppskatta de årliga träffarna där det ges tillfälle att diskutera

tvetydiga och problematiska frågor med kollegor som arbetar med samma sakfrå- gor. Det förefaller däremot inte som om handläggarna i Halland använder sig av e- postgrupperna i någon större utsträckning. Den samverkan som förekommer i form av informella kontakter och de nationella branschgrupperna får enligt handläggarna till viss del fungera som ersättning tillNaturvårdsverkets frånvaro. De menar emel- lertid att detta arbetssätt ibland fungerar på ett mindre bra sätt eftersom länen inte alltid kan komma överens om en gemensam ståndpunkt och resultatet blir då att lagen implementeras olika i skilda delar av landet. Utöver de nationella bransch- grupperna framkommer att det i Halland förekommer en del samverkan med övriga län i närområdet. Handläggarna är dock av uppfattningen att detta på senare år till viss del har runnit ut i sanden på grund av tidsbrist.

5.2.2 Värmland

I Värmland går det att identifiera handläggare som på flera olika sätt samverkar med andra länsstyrelser och som även ser det som väsentligt, men det finns också de handläggare som uppger att de i väldigt liten utsträckning samarbetar med andra länsstyrelser och att de inte heller upplever att detta är något som de saknar. Sam- verkan förefaller vara mest utbredd inom vissa branscher. Den etablerade e- postgruppen beskrivs vara mycket aktiv och ses som en betydelsefull resurs av samtliga respondenter förutom en med den avvikande uppfattningen att ingen orkar hålla denna aktivitet vid liv. Huruvida handläggarna själva använder sig av e- postgruppen för att få råd och hjälp är varierande, vissa håller sig endast uppdate- rade genom att följa debatten och själva bistå med information medan andra inhäm- tar information genom att ställa frågor. Samverkan med andra länsstyrelser sker även genom telefonkontakt och handläggarträffar. De senare är också mycket upp- skattade av det stora flertalet med motiveringen att de ger möjligheter till att knyta nya kontakter och föra diskussioner. De handläggare som inte utnyttjar andra läns- styrelser som informationskälla förklarar det med att de är så pass nya att de ännu inte har hunnit med att knyta sådana kontakter eller att behovet helt enkelt inte funnits.

5.2.3 Västra Götaland

Vissa handläggare i Västra Götaland uppger att de i princip aldrig har någon kon- takt med kollegor i andra län och att de inte heller ser något behov av att ha det medan andra i hög grad understryker vikten av ett väl fungerande samarbete och förefaller också utnyttja de möjligheter som finns i dagsläget. När det gäller de nationella branschgrupperna tycksde fungera olika beroende på sakområde. I några fall uppger handläggarna att de är mycket väl använda och bra fungerande medan det inom andra områden knappt verkar förekomma någon aktivitet alls. Till de träffar som anordnas inom dessa branschgrupper händer det, enligt handläggarna, att representanter från Naturvårdsverket kommer, något som också framhålls som mycket positivt. Hur det kan gå till på de här träffarna och vad som kan bli följden av dem beskrivs i detta citat:

Ofta vad vi gör på de där träffarna är att vi diskuterar villkor. Hur gör du? Det där tycker inte jag är bra. Vissa saker håller vi inte alls med varandra om. Men det är ju också ut- vecklande för annars så blir det ju så att så här tycker jag och det är jättebra men sen så kan man ju ibland träffa andra som gör på ett annat sätt och antingen kan man ta något av det eller så blir man stärkt med att jag gör rätt! (VG10)

Vad som också kan sägas äratt ett flertal respondenter framhåller att de inte själva är nöjda med hur de utnyttjar branschgruppen och sina kollegor. Det framkommer ofta under intervjuerna att de kunskaper som andra kollegor besitter borde utnyttjas i större utsträckning. Följande citat från en av handläggarna sammanfattar ganska tydligt denna inställning:

[D]e senaste åren har jag varit lite dålig på att ta de där kontakterna [med handläggare på andra länsstyrelser], annars är det väldigt värdefullt. […] Det finns en mailgrupp nu också som jag egentligen har lite dåligt samvete för att jag har lågprioriterat lite grann. […] Där finns ju en potential egentligen, det är ju 21 länsstyrelser man har alltså 20 kol- legor i landet som sitter och brottas med ungefär samma saker. […] Vi är samordnade inom länet men vi är inte samordnade med övriga län. (VG13)

Det blir också tydligt under intervjuerna att det i princip helt och fullt är upp till handläggarna själva att knyta kontakter med externa kollegor. Huruvida man gör detta eller ej är därför individuellt. Så här säger en handläggare om situationen:

Sen så är det ju alltid så att inte alla följer med ändå. De som är intresserade kommer ju. De som inte är intresserade av ett samarbete och som vill köra sitt eget race kan ju göra det ändå. (VG3)

I flertalet av ovanstående citat framkommer en antydan om att det utvecklats skill- nader i hur lagar och regler tillämpas på de olika länsstyrelserna. De handläggare som anser att samverkan mellan länsstyrelserna är av stor vikt anger också likabe- handling som ett av de största skälen:

Min bedömning ska ju vara länsstyrelsens bedömning och antagligen hela landets be- dömning, inte bara Västra Götaland, utan den här bedömningen skulle de ha gjort uppe i Norrbotten också, men så är det ju inte. […] Så samverkan kunde absolut vara myck- et, mycket bättre. (VG14)

Till sist skall också sägas att eftersom Västra Götaland är ett så pass stort län med många anläggningar och handläggare blir det också så att de får bistå andra länssty- relser med hjälp. En av respondenterna svarar så här på frågan om tillhandahållan- det av hjälp från de nationella nätverken: ”Ja, jo det har jag ju. Nu är ju vi ett så rätt tungt nav själva, vi är ett stort län och vi delar ju med oss.” (VG6)

5.2.3.1 SAMVERKAN INOM VÄSTRA GÖTALANDS REGIONEN

Då Västra Götaland är ett stort län med verksamhet utspridd på tre olika orter bety- der det att det finns mycket kunskap att hämta inom länet men också att det finns ett behov av en intern samverkan. På grund av sin storlek och sin utspridda organi- sation har länet startat upp interna branschgrupper. Ett projekt som innebär att

handläggarna från de olika kontoren regelbundet träffas branschvis för att diskutera frågor och för att försöka få till stånd en likvärdig bedömning i hela länet. De fun- gerar således på samma vis som de nationella branschgrupperna, dock med det undantaget att träffarna sker oftare och mer regelbundet. Ibland händer det också att man följer med varandra ut på platsbesök:

[V]i har ju de här branschgrupperna och på de lite större anläggningarna gör vi så att vi ibland följer med varandra ut. Så ibland följer jag med någon kollega på någon större anläggning som han eller hon har och vice versa, för att få lite samma nyans och det är bra att få någon annans ögon. (VG6)

Respondenterna är eniga om att dessa branschgrupper fungerar bra och att de fyller en viktig funktion. Det framkommer dock åsikter om att det också finns en fara med alltför mycket fokus på det interna arbetet: ”Det finns en risk med det här grupparbetet internt också, om man inte tar intryck utifrån tillräckligt mycket (VG13).”

5.2.4 Örebro

Inom detta län uppges samverkan med övriga länsstyrelser vara väl fungerande, i synnerhet bland de handläggare som utövar tillsyn över avfallsanläggningar. När det gäller handläggarträffarna berättar respondenterna att dessa är mycket uppskat- tade. Träffarna ger, förutom tillfälle till att diskutera olika frågeställningar och inhämta nya lärdomar, möjligheter till att knyta nya kontakter. En av handläggarna beskriver sin strategi:

På de här handläggarträffarna kan man ju läsa av lite och så ser man lite till ålder och hur länge de har jobbat och så, så pekar man ut några stycken och tänker; ja de där kan jag minsann ringa om det blir några knepiga frågor. (Ö3)

De handläggare som arbetar med tillsyn inom andra områden än nämnda avfallsan- läggningar menar att samverkan genom handläggarträffar inte fungerar på ett lika tillfredställande sätt. Det existerande e-postnätverket är dock en samverkansform som samtliga handläggare menar är mycket omtyckt och flitigt använt. Dels använ- der handläggarna nätverket för att skicka ut frågor men även möjligheten att följa debatten beskrivs vara av stort värde.