INTERNATIONELL RAPPORTERING

vi ansvarar för insamling av statistik inom miljöområdet. vi har en samordnande roll för den internationella rapporteringen av data om utsläpp, miljöpåverkan och miljötillstånd. Uppgifterna hämtas från företag, kommuner och miljöövervakning. mottagare är främst regering och riksdag, eU-kommissionen, eea, eurostat, oecd, fN och konventionerna ospaR och helcom. Under 2010 gjorde vi 112 egna internationella rapporteringar.

TABELL 31. MILjÖMÅLSPORTALEN, ANTAL BESÖK PÅ PUBLIK PORTAL SAMT LÖSENORDSSKyDDAD ARBETSwEBB

2010 2009

Antal besök på öppna delen av Miljömålsportalen 157 790 108 824 Antal besök på arbetswebben 2 964 1 749

Kostnad (tkr)* 2 900 3 480

* Kostnad för internt arbete är en skattning.

Ett nytt publicerings- och statistikverktyg infördes på Miljömålsportalen 1 april 2009. Besöksstatistiken 2009 gäller fr o m detta datum t o m 31 dec.

även i år fick sverige mycket bra betyg av eU:s miljöbyrå eea för rapporteringen av miljödata. sverige kom på delad första plats i Annual Report and Environmen- tal Statement 2010 tillsammans med tyskland och österrike. dessa tre länder har uppfyllt 100 procent av de rapporteringskrav som ingår i bedömningen.

avfallsstatistik

vi har presenterat ny statistik om avfall på vår webbplats och vid ett externt seminarium. avfallsstatistiken utgör ett av underlagen till regeringsuppdraget om en nationell avfallsplan, som ska bli klar under våren 2011. statistiken beskriver bland annat hur mycket avfall som genereras och hur det behandlas.

vi har också rapporterat om uppkommet och genererat avfall till eU.

RappoRteRiNG av Utsläpp av klimatGaseR

varje år lämnar Naturvårdsverket ett underlag om utsläppen av klimatpåverkande gaser till regeringen. sverige har utifrån det rapporterat data till eU-kommissionen och fN:s klimatkonvention som visar att svenska utsläpp minskat med 17 procent mellan 1990 och 2009. Utsläppen från energisektorn inklusive transporter bidrar med mer än 70 procent av de totala utsläppen, som har minskat något de senaste åren på grund av lågkonjunkturen. expertpaneler inom fN granskar årligen län- dernas rapporteringar vilket höjer kvaliteten på utsläppsinventeringarna. liksom tidigare år har svenska experter på Naturvårdsverkets uppdrag medverkat i gransk- ningen av andra länders rapporteringar. att ta fram, rapportera och tillgängliggöra statistiken är ett omfattande arbete som har tagit ungefär fyra årsarbetskrafter.

sveNska miljöRappoRteRiNGspoRtaleN

tillståndspliktiga anläggningar lämnar sina miljörapporter elektroniskt via Svenska miljörapporteringsportalen (smp). Under 2010 lämnades 3 465 miljörap- porter in via webbplatsen, vilket motsvarar 80,4 procent av de tillståndspliktiga anläggningarna. det är en ökning med 5,6 procent jämfört med 2009. När det gäller större anläggningar vars utsläpp ska rapporteras till eU har 1 078 av dem skickat in sin miljörapport via portalen, vilket motsvarar 86,7 procent av dessa anläggningar och är en ökning med 8,5 procent jämfört med 2009. vi har vidare-

TABELL 32. SVERIGES PLAcERING I EEA:S RANKING

2010 2009 2008

Sveriges placering 1 plats* 1 plats** 2 plats*** Uppfyllda rapporteringskrav (%) 100 % 100 % 97 % * Tillsammans med Tyskland och Österrike.

** Tillsammans med Schweiz och Österrike.

*** Tillsammans med Slovakien och Lettland. Efter Österrike på första plats. Det goda resultatet är en effekt av mångårigt kvalitets- och utvecklingsarbete inom Naturvårdsverket.

utvecklat portalen för att produktionsuppgifter om cirka 2 500 tillståndspliktiga täktverksamheter ska kunna lämnas via smp nästa år.

i årets enkät om smp var svaren från verksamhetsutövare och tillsynsmyn- digheter övervägande positiva. för att vidareutveckla portalen har vi bland annat förbättrat tillsynsmyndigheternas granskningsfunktioner.

iNsatseR föR att GöRa miljöiNfoRmatioN tillGäNGliG

Webbplatsen Utsläpp i siffror har tagits fram i enlighet med århuskonventionens krav att miljöinformation ska vara tillgänglig och kiev-protokollet från UN/ece. Utsläpp i siffror är sveriges bidrag till ett större internationellt system. de rappor- ter som lämnas till smp visas publikt i webbplatsen Utsläpp i siffror.

Utsläpp i siffror innehåller även nationella data om luftutsläpp och sidor med ytterligare information och länkar. Utsläpp i siffror har haft över 21 000 besök- are sedan starten vilket ger ett medelvärde på 440 besök per vecka. de engelska sidorna har 61 besök i veckan i medeltal. årets användaranalys visar att många besökare tycker att webbplatsen är användbar och innehåller mycket information.

TABELL 33. SVENSKA MILjÖRAPPORTERINGSPORTALEN (SMP), ANTAL ANLÄGGNINGAR, ANDEL SOM RAPPORTERAR, NÖjDHET, KOSTNAD

2010 2009 2008

Antal tillståndspliktiga anläggningar 4 308 4 287 5 252* Andel som rapporterat via SMP 80,4 % 74,8 % 55,0 % Nöjdhet (sammanvägt)** 76,9 % 70,8 % 59,6 %

Kostnad (tkr) 6 606*** 6 404 7 706

* Omfattar tillståndspliktiga anläggningar enligt föreskrift 2006.

** Omfattar dem som svarat ”instämmer helt” och ”instämmer till största delen” på frågor om de olika delarna i SMP är enkla att använda.

*** Delvis gemensamma avtal med Utsläpp i siffror.

Både andelen verksamhetsutövare som rapporterat via Svenska miljörapporteringsportalen och nöjdheten har ökat 2008–2010. Kostnaderna ökade något 2010, bland annat på grund av byte av support för användarna och utveckling för rapportering från täktverksamheter.

TABELL 34. wEBBPLATSEN UTSLÄPP I SIFFROR, ANTAL BESÖKARE OcH KOSTNAD

2010 2009* 2008*

Antal besökare (per vecka i medeltal) 440 500 – Antal besökare engelska sidorna (per vecka i medeltal) 61 88 –

Kostnad (tkr)** 4 014*** 3 340**** 770

* Webbplatsen lanserades den 23 november 2009 med seminarium och pressutskick. ** Kostnad för intern personal är en skattning.

*** Delvis gemensamma avtal med SMP. **** Låneramen.

Antalet besökare (per vecka i medeltal) på Utsläpp i siffror var något högre efter lanseringen än under 2010. Kostnaderna för 2010 har ökat något, bland annat på grund av byte av IT-leverantör och andra ökade konsultkostnader.

UTVÄRDERINGAR AV STyRMEDEL OcH SAKANSLAG

varje år följer vi upp och utvärderar det miljöarbete som pågår i samhället. det är en viktig del i vårt arbete med att följa upp miljökvalitetsmålen. kunskapen från utvärderingarna bidrar till att förbättra arbetet för att uppnå miljökvalitetsmålen. vi väljer att lyfta fram dessa utvärderingar som vi gjort under 2010:

Transport av avfall över gränserna

Utvärderingen visar på ett flertal brister i länsstyrelsernas och kommunernas ope- rativa tillsyn av gränsöverskridande transporter av avfall, liksom i den tillsyn som bedrivs tillsammans med bland annat polis, tull och kustbevakning. Utvärderingen har utgjort en del av ett regeringsuppdrag och har bidragit till att en nationell sam- verkansgrupp har bildats.

Miljöanpassad offentlig upphandling

Utvärderingen har följt upp arbetet med handlingsplanen för miljöanpassad upp- handling och visar att dess strategiska områden och åtgärder har rätt inriktning. Upphandlande myndigheter behöver dock stöd för att kunna, vilja och förstå att ställa mer välformulerade miljökrav oftare. Utvärderingen har använts för att ta fram en reviderad handlingsplan som lämnats till regeringen.

Effektiv skötsel av skyddad natur

Utvärderingen visar att tre utbildningsinsatser inom området i stort är ändamåls- enliga och kostnadseffektiva. samtidigt är det viktigt att deltagarnas nya kunskap- er diskuteras och omsätts ute på länsstyrelserna. Resultaten används i planeringen av utbildningsinsatser inom friluftsliv och skötsel.

Rovdjursakutgrupper i Dalarnas och Värmlands län

Utvärderingen visar att försöksverksamheten med rovdjursakutgrupper i två län lett till en förbättrad dialog och att problemen med stora rovdjur blir lösta lite snabbare och med något högre kvalitet än i andra jämförbara län.

Beslutet om licensjakt på varg 2010

Utvärderingen visar att beredningsprocess och förberedelser inför licensjakten präglats av tidspress både på Naturvårdsverket och regionalt. deltagande aktörer är dock överlag nöjda med processerna utifrån förutsättningarna och den sam- mantagna bilden är att beredningen har uppfattats som legitim av de berörda.

Verksamheten vid Centrum för naturvägledning

Utvärderingen visar att centrumbildningen vid sveriges lantbruksuniversitet (slU) mycket väl har levt upp till förväntade arbetsinsatser. Rapporten utgör en vägled- ning för en ny överenskommelse mellan Naturvårdsverket och slU inför 2011.

Samverkan under vattenförvaltningens första cykel

Utvärderingen visar att samverkan mellan Naturvårdsverket och vattenmyndighe- terna har präglats av vag politisk styrning, oklara organisationsroller och tidsbrist. samtidigt har aktörerna visat stort engagemang och vilja att lösa gemensamma problem. slutsatsen är att det är viktigt att omvandla detta till ett lärande inom organisationen, något som tas tillvara inför nästa vattenförvaltningscykel.

Kommunernas arbete med kommunalt skydd av naturområden

det kommunala arbetet med skydd av naturområden är ett värdefullt bidrag till att uppnå miljökvalitetsmålen. Naturvårdsverket har utvärderat arbetet och publicerat resultatet i rapporten ”att satsa på lokalt naturskydd” (Rapport 6397, 2010). av utvärderingen framgår till exempel att under perioden 1999-2009 har i genomsnitt 14 miljoner kronor årligen fördelats till kommunerna i form av mark- åtkomstbidrag. dessa medel har bidragit till att skapa 116 kommunalt beslutade naturreservat och 10 541 hektar skyddad mark.

Utvärderingen belyser också hur kommunerna arbetat med kommunalt skydd av naturområden, vilken roll länsstyrelserna och Naturvårdsverket har haft samt hur arbetet kan bli så effektivt som möjligt. Resultaten tas tillvara inför kom- munernas framtida arbete och Naturvårdsverkets vägledning inom området. vi kommer bland annat att intensifiera informationen till kommunerna om att loNa-bidragen och ”markåtkomstbidragen” finns eftersom dessa bidrag anges som viktiga och i vissa fall en förutsättning för att kommunen ska arbeta med kommunalt skydd av naturområden.

Effekter av deponiförordningens införande

Utvärderingen visar vilka strukturella förändringar deponeringsdirektivet (1999/31/eG) har lett till och vilka effekter det har fått. det råder viss osäkerhet vid tolkningar och bedömningar av deponeringsförordningen (sfs 2001:512) och en del av det avfall som tidigare deponerats återanvänds på sätt som kan ifråga- sättas ur miljösynpunkt. sammanfattningsvis pekar utvärderingen på att arbete med deponering spelar en fortsatt viktig roll för miljökvalitetsmålet Giftfri miljö.

ÅTERRAPPORTERING Kommunalt skydd av naturområden