LOVA – PENGAR TILL LOKALA SATSNINGAR

Under 2009 beslutade regeringen om ett nytt bidrag, lova – lokala vattenvårds- projekt, som ska minska mängderna kväve och fosfor i östersjön och västerhavet. kommuner och ideella organisationer kan ansöka om medel. i oktober 2010 beslutade vi att länsstyrelserna fortsatt ska ansvara för utbetalningarna av lova- bidragen.

exempel på aRbete iNom pRoGRamomRådeNa

inför 2010 pekade vi ut ett antal typer av projekt som vi ansåg angelägna att genomföra inom respektive programområde. här följer ett antal exempel.

Övergödning

övergödning är ett av de största hoten mot våra havs- och vattenmiljöer. målet i helcom:s åtgärdsplan bsap är att sverige ska minska sin belastning med cirka 21 000 ton kväve och 290 ton fosfor. Under 2010 valde vi bland annat att satsa på fem större projekt där man kommer att genomföra omfattande åtgärder i jord- bruksdominerade pilotområden för att utröna hur belastningen från jordbruk kan minska ytterligare. tillsammans med viNNova och formas har vi också beviljat medel till två pilotprojekt vars mål är att undersöka om syresättning är en möjlig metod för att minska sedimentläckage av fosfor från östersjöns syrefria bottnar.

Under 2010–2011 genomför vi dessutom en tillsynskampanj, Små avlopp – ingen skitsak, i samarbete med kommuner och länsstyrelser. målet är att förbättra reningen av avloppsvatten från små avlopp (läs mer under rubriken insatser och effekter av planen för tillsynsvägledning). vi har också beviljat pengar till flera olika musselprojekt. musslorna renar vattnet genom att filtrera det och ta upp organismer, och därmed näringsämnen.

Under 2010 har vi även slutfört Utsjöbanksinventeringen, ett uppdrag som genomfördes i samråd med energimyndigheten, fiskeriverket, sjöfartsverket och sveriges geologiska undersökning. Undersökningarna omfattar 44 grunda utsjö- områden från bottenviken i öster till skagerack på västkusten. djur och växter på havets botten har inventerats men även förekomsten av fiskar och sjöfåglar.

ÅTERRAPPORTERING Havsmiljö

Övrigt 10 %

Fiske och biologisk mångfald 23 % Farliga ämnen 5 % Samhälls- ekonomi 2 % LOVA 33 % Övergödning 27 %

Havsmiljöanslaget har fördelats enligt diagrammets programområden och bygger på preliminära siffror. En mer utförlig redovisning av anslaget kommer senast den 31 mars enligt återrapporteringskrav i regle- ringsbrev. Under 2010 omfattade havsmiljöanslaget 369,8 miljoner kronor, varav 74 procent eller 272,1 mnkr var uppbundna av villkor i vårt regleringsbrev. Stora poster är 120 mnkr till lokala vattenvårdspro- jekt (LOVA) och 45 mnkr till fonden för Baltic Sea Action Plan (BSAP) vilken administreras av Nordiska investeringsbanken och Nordiska miljöfinansieringsbolaget NIB/NEFCO. BSAP-fonden, som redovisas som Övrigt i diagrammet, erbjuder stöd till utveckling av projekt som bidrar till att genomföra BSAP i länderna runt Östersjön för åtgärder motsvarande LOVA. LOVA omfattar huvudsakligen övergödningsåt- gärder och i viss mån farliga ämnen, se vidare eget diagram.

TABELL 17. FÖRDELNING PÅ OLIKA TyPER AV LOVA-INSATSER, 2009–2010, tkr

Typ av Belopp Belopp

projekt år 2010 år 2009 Båttoa 4 574 4 232 Båttvätt 8 047 3 282 Båttvätt/toa 5 233 1 661 Havsåtgärd 996 3 103 Kalkning 8 743 2 829 VA-plan 11 532 5 640 Vattenåtgärd 21 804 3 438 VA-åtgärd 32 273 13 913 Våtmark 3 776 7 285 Övrigt 3 417 244 Totalt 100 395 45 627

Tabellen visar fördelning av beslutade medel för utbetalning under 2009 och 2010 för de olika åtgärdsinsatserna. Vissa projekt löper vidare och utbetalning av dessa medel sker kommande år. Figuren visar procentuell fördelning av totalt beviljat bidrag under 2009 och 2010 för de olika åtgärdsinsatserna inom LOVA. Störst andel bidrag totalt sett har beviljats för VA-åtgärder följt av Vattenåtgärder och VA- planer. Förordningen (2009:381) om statligt stöd till lokala vattenvårdsprojekt trädde i kraft 1 augusti 2009 och bidragsbesluten togs därefter. Till stor del var det projekt som snabbt kunde sättas igång såsom båtbottentvättar och mottagningsstationer för båttoaletter som kom med i denna beslutsomgång. En nyckel för den procentuella fördelningen av medlen 2010 har beslutats. Kalkning handlar här om strukturkalkning av åkermark för att binda fosfor (alltså ej kalkning av sjöar och vattendrag).

Båttoa 6 % Övrigt 3 % Båttvätt 8 % Båttvätt/toa 5 % Havsåtgärd 3 % Kalkning 8 % VA-plan 12 % Vattenåtgärd 16 % VA-åtgärd 31 % Våtmark 8 % TABELL 16. HAVSMILjÖANSLAGET (1:12) År tkr 2010 369 800 2009 284 800 2008 97 000 FIGUR 8. FÖRDELNING PER PROGRAMOMRÅDEN

Skydd av värdefulla miljöer

sverige har inom de internationella konventionerna helcom och ospaR åtagit sig att skydda ett nätverk av marina områden som täcker in alla olika marina livsmiljöer. vi föreslår lämpliga områden till regeringen, som sedan beslutar om vilka områden som ska ingå. sverige har fram till och med 2010 rapporterat in 31 områden till konventionerna. flera länsstyrelser och kommuner arbetar just nu aktivt med att inrätta marina naturreservat runt om i landet. sverige nådde inte miljömålet om 26 marina naturreservat till slutet på 2010, men ett antal förslag på nya reservat är ute på remiss och kommer sannolikt att beslutas under våren 2011.

Under 2010 togs kartor fram över havsområdena utanför östergötland och västernorrlands kustområden på uppdrag av Naturvårdsverket. kartorna visar en sannolik utbredning av olika livsmiljöer och baseras på biologiska inventeringar, djupmodeller från sjöfartsverket och kunskap om bottnarnas geologi.

projektet samverkansplaner för gemensam förvaltning av värdefulla kust och havsområden är i slutfasen och planer har tagits fram för fem områden. projektet samverkansplaner för gemensam förvaltning av värdefulla kust och havsområden är i slutfasen. en samverkansplan har tagits fram för fem pilotområden under läns- styrelsens huvudmannaskap i samverkan med andra myndigheter, kommuner och lokala aktörer.

Bättre vandringsvägar för värdefull fisk

flera projekt, bland annat i hallands och värmlands län, där målet har varit att återställa vandringsvägar för värdefull fisk förbi till exempel kraftverk, har fått pengar ur havsmiljöanslaget.

Främmande arter

vi har också finansierat ett projekt som rör främmande marina arter. där ingår riskanalys och riskklassificering, att utveckla ett inrapporteringssystem och ta fram en referenssamling med artbestämningsmaterial samt fyndlokaler för främmande marina arter. Utveckling av webbplatsen www.frammandearter.se är ett viktigt steg i arbetet.

Miljögifter

Under 2010 har vi satsat på en minskad användningen av båtbottenfärger genom en förstudie för en teknikupphandling av ren båtbotten utan gifter. vi har också finansierat projekt för att övervaka och identifiera källor till de prioriterade, och särskilt de förorenande ämnena, enligt ramdirektiv för vatten (2000/60/eG).

fartygstrafiken och oljetransporterna över östersjön förväntas fortsätta att öka kraftigt under den kommande tioårsperioden. vi har i samråd med transport- styrelsen och kustbevakningen sammanställt en risk- och sårbarhetsanalys över hur svenska kust- och havsområdens känslighet för olja och kemikalier varierar över året beroende på livsmiljö och populationsutbredning.

Samhällsekonomisk värdering av havsmiljön

värdet av havens många tjänster överstiger kostnaderna för att bevara dem. det handlar om fiske, kultur, rekreation och turism, biologisk mångfald och havets förmåga att rena föroreningar. inom vårt regeringsuppdrag Samhällsekonomisk havsinformation fick stockholms Resilience centre i uppdrag att upprätta ett kansli för projektet baltic steRN med målet att fördjupa analysen av de sam- hällsekonomiska konsekvenserna av miljöutvecklingen i östersjön och väster- havet.

PENGAR TILL VATTENMyNDIGHETERNAS OcH LÄNSSTyRELSERNAS VATTENFÖRVALTNINGSARBETE

myndigheterna har under perioden 2006–2010 använt drygt 410 miljoner kronor för vattenförvaltningsarbete. detta har finansierats via bland annat anslaget för biologisk mångfald.

fördelat på arbetsmoment utgör kartläggningsarbete (cirka 160 miljoner kronor), posten övrigt (cirka 85 miljoner kronor) och samråd (cirka 75 miljoner kronor de tre största utgiftsposterna. fördelat på kostnadsslag utgör löner (drygt 250 miljoner kronor), konsulter (cirka 75 miljoner kronor) och bidrag till de så kallade vattenråden (knappt 50 miljoner kronor) de tre största utgiftsposterna. eftersom vattenråden inte nämns i vattenförvaltningsförordningen eller i länssty- relseinstruktionen redogör vi särskilt för innehållet under den utgiftsposten. det är vanligast med vattenråd i södra östersjöns och västerhavets vattendistrikt. vatten- myndigheterna för dessa två distrikt har också gett ut en hand bok om bildande av vattenråd och deras funktion. Råden är ideella föreningar. mark ägare, ideella föreningar, kommuner, företag och enskilda personer kan vara medlemmar. det framgår av handboken att vattenmyndigheterna ger råden en särställning under samrådet enligt vattenför valtnings förordningen (sfs 2004:660).

KALKNING AV SjÖAR OcH VATTENDRAG

försurningen har minskat i sverige med över 30 procent de senaste 20 åren tack vare minskade utsläpp av främst svavel- och kväveoxider. för att motverka effekt- erna av försurningen kalkas sjöar och vattendrag. mängden kalk som sprids har successivt minskats för att anpassas till dagens försurningssituation och samtidigt har det gjorts stora förbättringar för att sprida kalken klokare.

Redan 2008 nådde vi det nationella målet för 2010: att kalkmängden ska ha minskats med 30 procent jämfört med perioden 1997–1999.

vi har under 2010 fördelat 188 miljoner kronor till länsstyrelsernas kalknings- verksamhet, det vill säga kalkning, biologisk återställning och regional effektupp- följning. dessutom budgeterades drygt 26 miljoner kronor till den nationella upp- följningen, nationella databaser och utvecklingsprojekt.

haNdbok och UtbildNiNGaR

vi har gett ut en ny handbok för kalkning av sjöar och vattendrag. den största förändringen mot tidigare är att fokus ligger på att anpassa kalkningarna till en minskad försurning och att vi har nya bedömningsgrunder för att bedöma försur- ning i kalkade vatten. vi har även genomfört utbildningar för länsstyrelsens kalk- handläggare, kommunala tjänstemän och kalkningsentreprenörer.

bedömNiNG av föRsURNiNG i kalkade sjöaR och vatteNdRaG

Under de senaste åren har vi lagt stor vikt vid att bedöma försurningen i kalkade vatten. syftet har varit att få fram ett beslutsunderlag för att bedöma om kalk- ningen ska fortsätta eller inte. Utvärderingen av prover från landets 3 100 mål- sjöar samt 1 800 referenssjöar har lett till att bedömningsverktygen förbättrades. Under hösten 2010 startade vi en ny provtagning av dessa sjöar med syfte att få ännu säkrare bedömningar. parallellt med provtagningen av sjöarna har vi genom- fört en studie för hur vi ska kunna genomföra försurningsbedömningar av de kalk- ade vattendragen. Målsättning 2009 2008 2007 Tonsnitt 1997–1999 FIGUR 9. SPRIDD KALKMÄNGD 2007–2009 SAMT MÅLSÄTTNINGSNIVÅ

Ton 0 30 000 60 000 90 000 120 000 150 000 Norra Sverige Mellersta och sydöstra Sverige Sydvästra Sverige

Vår uppföljning visar att målet på 30 procent uppnåddes regionalt i sydvästra och norra Sverige. I mellersta och sydöstra Sverige behöver kalkmängden minska ytterligare för att målet ska nås. 2010 års kalkmängder redovisas först under 2011.

2009 2008 2007 FIGUR 10. KEMISK MÅLUPPFYLLELSE I SJÖAR