vårt övergripande mål med den forskning som vi finansierar, är att den ska ge underlag för att nå miljökvalitesmålen.
FÖRDELNING AV MILjÖFORSKNINGSANSLAGET
med miljöforskningsanslaget finansierar vi forskning som är viktig för vårt kun- skapsbehov. Representanter för våra verksamheter är involverade i hela processen från att undersöka vilka behov av ny kunskap som finns, till användningen av resultaten från forskningen.
Naturvårdsverket utlyser medel i konkurrens och ser till att ansökningar om forskningsmedel bedöms med hänsyn till vetenskaplig kvalitet och praktisk relevans. vi strävar också efter att få en jämn könsfördelning för de forsknings- program vi finansierar. kvinnor är fortfarande starkt underrepresenterade i våra pågående program. vi gör regelbundet utvärderingar av vår forskning.
av vårt forskningsanslag på 91 miljoner kronor gick i år 15 miljoner kronor till forskning vid miljöinstitutet ivl, där näringslivet bidrar med lika mycket. cirka 63 miljoner kronor av anslaget gick till program, cirka 15 miljoner kronor gick till utredningar/synteser och resten, 2 miljoner kronor till granskningsarvode, konferenser med mera.
två nya forskningsprogram har startat 2010. det ena av programmen stude- rar hälsoeffekter av buller, det andra handlar om att ta fram kriterier och metoder för bedömning av ekologisk status enligt ramdirektivet för vatten (2000/60/eG).
RESULTAT FRÅN AVSLUTAT PROGRAM 2010
forskningsprogrammet adaptiv förvaltning av vilt och fisk har bland annat resul- terat i boken Vilt, människa, Samhälle (danell och bergström, Red.) som publi- cerades 2010. boken ger en helhetsbild av viltet som en resurs som angår många. landets främsta forskare på området väver samman biologi, ekonomi, lagstiftning och förvaltning till en helhet. här samlas och presenteras aktuell – både ny och tidigare opublicerad – kunskap om bevarande och nyttjande av vilt på ett lättill- gängligt sätt.
UTREDNINGAR
20 utredningar och två synteser har startat under 2010. en av årets utredningar, kartläggning av partiklar i sverige – halter, källbidrag och kunskapsluckor, presen- terar huvuddragen av den kunskap som kommit fram under de senaste tio åren om partikelhalter i sverige.
FORSKNING KRING VILT
för budgetåret 2010 beviljade regeringen 17 miljoner kronor ur viltvårdsfonden för ekologisk och samhällsvetenskaplig forskning med mera kring vilt.
14 nya projekt startade under 2010 och totalt finansierades 25 enskilda pro- jekt under budgetåret 2010. Resultat från pågående forskning har kommit till
Miljoner kronor Övrigt Utredningar IVL Program 0 20 40 60 80 100 2008 2009 2010
FIGUR 16. FÖRDELNING AV MILJÖFORSKNINGSANSLAGET 2008–2010
Miljöforskningsanslaget har ökat med 2 mnkr 2010 jämfört med föregående år, från 89 till 91 mnkr. Forskningsmedel till program ligger på ungefär samma nivå som de föregående två åren. Ökningen av anslaget har i huvudsak använts till utredningar.
FIGUR 17. FÖRDELNING AV PROGRAM TILL MÄN RESPEKTIVE KVINNOR
Procent Män Kvinnor 0 20 40 60 80 100 2008 2009 2010
Andelen kvinnor som tilldelats projektledning av program 2010 minskade jämfört med året innan. År 2010 tilldelades 26 procent av programmen till kvinnor och 74 procent till män, vilket är samma fördelning som 2008.
Andelen projekt som fördelats till kvinnor är fler 2010 jämfört med de två föregående åren. Ökningen var större mellan 2008 och 2009. Fortfarande är dock fördelningen av projekt ojämn mellan och kvinnor. 2010 tilldelades män 65,5 procent av projekten och kvinnor 34,5 procent.
FIGUR 18. MEDEL TILL IVL-PROJEKT FÖRDELADE MELLAN MÄN OCH KVINNOR
Procent Män Kvinnor 0 20 40 60 80 100 2008 2009 2010
användning för flera av Naturvårdsverkets beslut, däribland beslut om skyddsjakt. forskning finansierad via viltvårdsfonden har även kommit till användning vid utförandet av flera regeringsuppdrag, till exempel Rovdjursutredningen.
FORSKNINGSKOMMUNIKATION
miljöfoRskNiNGsdaGaR föR joURNalisteR
den 19–20 januari arrangerade vi för 15 året i rad Miljöforskningsdagar för jour- nalister i stockholm. fösta dagen hade temat Vindkraftens miljöpåverkan, den andra Ekosystem och biologisk mångfald. syftet med konferensen är att journalist- er ska få möjlighet att träffa forskare och lära sig mer inom miljöforskningsområd- et. omkring trettio journalister deltog.
foRUm föR miljöfoRskNiNG 2010 – tema stadeN
konferensen arrangerades i samarbete med forskningsrådet formas, mistra och miljödepartementet, delegationen för hållbara städer. det var tredje året vi arrang- erade forum för miljöforskning och syftet är att skapa dialog mellan forskare, poli- tiker, näringsliv och förvaltare. Utvärderingen visade att de ca 300 personerna som deltog var nöjda med diskussionerna och temat. deltagarna tyckte att det var bra med ett forum som samlar deltagare från flera samhällssektorer där man fokuserar på hur forskning kan utveckla arbetet för en hållbar stadsutveckling.
UPPFÖLjNING OcH UTVÄRDERING AV FORSKNING
Naturvårdsverket lät tillsammans med formas genomföra en utvärdering av marin miljöforskning i sverige 2003–2008, finansierad av Naturvårdsverket, formas och fiskeriverket. den visade att Naturvårdsverkets forskningsprogram Marbipp och Främmande arter i våra vatten, AquAliens, höll mycket hög vetenskaplig kvalitet och att de var goda exempel på att kommunicera resultat väl anpassade till sina användare.
tillsammans med fem andra forskningsfinansiärer lät Naturvårdsverket utvärd- era svensk samhällsvetenskaplig forskning om hållbar utveckling under perioden 1998–2008. Utvärderingen visar att sveriges forskning ligger bra till internationellt sett. en av rekommendationerna från granskningspanelen var att finansiärerna bör stärka kommunikationen mellan forskarsamhälle och användare, något som Naturvårdsverket väl lever upp till.
vi har också utvärderat två avslutade forskningsprogram utifrån Naturvårds- verkets möjligheter att använda eller förmedla forskningsresultaten för att bidra till att uppfylla miljökvalitetsmålen.
analysen av främmande arter i våra vatten, aqualien, visade att programmet tydligt var kopplat till miljökvalitetsmålen. Resultaten har avrapporterats till ett flertal avnämare och ingår som underlag i Nationell strategi och handlingsplan för främmande arter och genotyper.
forskningsprogrammet Hållbara hushåll, SHARP om miljöpolitisk och ekolog- isk hållbarhet i vardagen, hade inte samma tydliga koppling till miljömålen. pro- grammet har uppnått sina mål och vi arbetar med att omsätta resultaten.
TABELL 35. ÖVERSIKT ÖVER FORSKNINGSPROGRAM
FORSKNINGSPROGRAM ÅR BUDGET,
mnkr
MILjÖKVALITETSMÅL FÖRVÄNTADE EFFEKTER
Vilt och Fisk. Adaptiv förvalt- ning av vilt i skogslandskapet och fisk i sjöar och vattendrag
2004–2010 40 Levande skogar
Levande sjöar och vattendrag
Ta fram modeller för förvaltning av vilt och fisk som passar såväl miljömålen som ett hållbart nyttjande av dessa naturresurser.
Friluftsliv i förändring 2006–2012 34,2 Ett rikt odlingslandskap,
Storslagen fjällmiljö Hav i balans samt levande kust och skärgård Ett rikt växt- och djurliv
Ge förutsättningar för en förbättrad planering och förvaltning av friluftsliv.
Klimatverktyg – CLIMATOOLS 2006–2011 25,8 Begränsad klimatpåverkan Ta fram verktyg för samhällets behov av klimat-
anpassning.
Hållbar avfallshantering 2006–2012 28,9 Giftfri miljö
God bebyggd miljö Begränsad klimatpåverkan
Föreslå kostnadseffektivare styrmedel inom avfalls- sektorn och utveckla avfallshanteringssystem som är bättre anpassade till konsumenternas behov.
Frisk luft i Sverige – SCARP 2006–2012 35 Giftfri miljö
Frisk luft
Ta fram vetenskapligt underlag om luftföroreningar och dess effekter och ge stöd för politiska beslut nationellt och inom EU. Utveckla integrerade beslutsstödmodeller.
Emissioner från varor – ChemiTecs
2008–2012 23 Giftfri miljö Öka den vetenskapliga förståelsen av emissioner från varor i syfte att stödja utvecklingen av svenska och europeiska handlingsprogram.
Ekonomisk värdering för miljön – PLUS/MINUS
2007–2010, fas 1
13 Alla Utveckla samhällsekonomiska konsekvensanalyser för problem som berör hushållning av miljön och naturresurser.
Koldioxidsnåla energi- och transportsystem
Samfinansierat program – LETS
2008–2011 36,9 varav NV 10
Begränsad klimatpåverkan Ge underlag till planering och utveckling av kol- dioxidsnåla energi- och transportsystem. Kartering, miljöövervakning
med flygburen laserskanning och digitala bilder – EMMA
2008–2010 7,8 Alla I forskningsprogrammet EMMA utvecklas automatiska och halvautomatiska metoder för att använda laser- skanning och digitala flygbilder för miljöövervakning och vegetationskartering, såväl på land som i havet.
Effektiv miljötillsyn 2009–2011 18 Alla Tillhandahålla vetenskapligt baserade verktyg för ut-
förandet av miljötillsynen på effektivast möjliga sätt. Klimatförändringar och miljö- målen för långtransporterade luftföroreningar – CLEO 2009–2012, fas 1 21,6 Begränsad klimatpåverkan Frisk luft
Bara naturlig försurning Giftfri miljö
Ingen övergödning
Konstruera och tillämpa ett modellsystem och utvärderingsverktyg som kan användas för att utvärd- era effekter av klimatförändringar och miljömålen.
Marin försurning – tillståndet i Östersjön och västerhavet
2009–2012 5,0 Begränsad klimatpåverkan Bara naturlig försurning Ingen övergödning Hav i balans
Ett rikt växt- och djurliv
Undersöka dagens tillstånd för Östersjöns och Väster- havets karbonatsystem. Resultaten ska dels utgöra en baslinje som framtida utveckling kan jämföras med dels en grund för att utöka det långsiktiga miljö övervakningsprogrammet i haven runt Sverige. Dioxiner och andra persistenta organiska miljögifter i luft och i Östersjöns miljö 2009–2011 6,0 Frisk luft Giftfri miljö Hav i balans
Finna den bästa strategin för att reducera dioxinnivåerna i Östersjön, speciellt i matfisk. Hälsoeffekter av flygbuller på
uteplats
2010–2011 3,0 God bebyggd miljö
water 2010–2013 32 Bara naturlig försurning,
Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans samt levande kust och skärgård och Ett rikt växt- och djurliv.
Resultaten ska användas för att förbättra svenska myndigheters arbete med framför allt ramdirektivet för vatten (2000/60/EG), men påverkar också arbetet med andra direktiv (ramdirektivet om en marina strategi, 2008/56/EG och art- och habitatdirektivet, 92/43/EEG) samt arbetet med en rad nationella miljökvalitetsmål.