MARKÅTKOMSTÄRENDEN – MARK FÖR BILDANDE AV NATIONALPARK OcH NATURRESERVAT

markåtkomstärenden är köp/intrångsersättningar och bidrag till kommuners skydd av värdefull natur. vi har beslutat om cirka 570 avtal med en total areal på drygt 15 000 hektar, varav produktiv skogsmark är cirka 9 400 hektar. kostnaden för dessa beslut uppgick till cirka 586 miljoner kronor.

TABELL 21. ERSÄTTNINGAR TILL MARKÄGARE FÖR SKyDD, PER OBjEKTKATEGORI OcH REGION, tkr

2010 F Fj G Ho K Lb Ls Lö M O Sk SM Su Sö U1 U2 V Ä BS Summa

Götaland 4 000 0 29 1 250 5 659 0 518 15 484 7 099 5 746 538 7 414 0 30 728 37 310 0 11 317 52 473 0 179 565 Svealand 2 175 0 372 944 1 192 0 2 331 7 075 2 948 2 089 1 454 31 001 0 138 341 77 637 0 8 220 3 795 0 279 574 Norrland 0 0 130 112 2 662 0 -570 0 120 -39 816 26 124 0 1 708 92 290 54 4 232 0 0 127 639

Summa 6 175 0 531 2 306 9 513 0 2 279 22 559 10 167 7 796 2 808 64 539 0 170 777 207 237 54 23 769 56 268 0 586 778

2009 F Fj G Ho K Lb Ls Lö M O Sk SM Su Sö U1 U2 V Ä BS Summa

Götaland 0 0 1 010 650 21 035 0 1 600 5 123 7 916 10 972 5 500 10 889 0 24 836 52 421 0 7 390 59 955 0 209 297 Svealand 10 454 0 0 2 265 0 6 250 2 302 12 760 18 778 1 369 5 000 26 242 0 41 020 104 274 150 5 058 4 178 68 240 168 Norrland 0 10 0 0 112 0 0 1 085 3 668 5 359 0 16 006 0 15 085 102 890 1 740 6 507 0 0 152 462

Summa 10 454 10 1 010 2 915 21 147 6 250 3 902 18 968 30 362 17 700 10 500 53 137 0 80 941 259 585 1 890 18 955 64 133 68 601 927

2008 F Fj G Ho K Lb Ls Lö M O Sk SM Su Sö U1 U2 V Ä BS Summa

Götaland 540 0 575 26 000 11 330 0 4 321 15 211 19 082 12 002 4 375 24 718 0 50 991 27 773 0 9005 139 261 0 345 184 Svealand 4 526 0 3 0 5 610 0 13 180 5 089 6 522 758 8 400 21 035 5 040 53 274 120 794 160 9920 3 496 0 257 807 Norrland 0 1 22 0 7 494 0 0 0 0 704 1 700 28 794 0 18 451 117 805 2 395 3843 0 0 181 209

Summa 5 066 1 600 26 000 24 434 0 17 501 20 300 25 604 13 464 14 475 74 547 5 040 122 716 266 372 2 555 22768 142 757 0 784 200

Utfallet 2010 liknar i stor utsräckning de två tidigare budgetårens utfall; i stort sett hela medelsförbrukningen går till skogar och skogdominerade objekt. Svealand svarar för den största medelsförbrukningen, och Norrland, liksom tidigare år, för den lägsta.

TEcKENFÖRKLARINGAR Objektkategoriindelning F Friluftsliv Fj Fjällområden G Geologi Ho Hotade arter K Kuster och skärgårdar Lb Lövbrännor Ls Klibbalskogar och andra lövskogar Lö Övriga lövskogar M Myrar O Odlingslandskap Sk Skärgårdsskogar SM Skogs-myrmosaiker Su Barrsumpskogar Sö Skogar av särskilt värde

för flora och fauna U1 Urskogar nedanför

fjällnära gränsen U2 Urskogar ovanför

fjällnära gränsen V Sjöar och vattendrag Ä Ädellövskogar BS Biotopskyddsområden

TABELL 22. SKyDDADE AREALER (HEKTAR) INOM NyBILDADE NATURRESERVAT OcH NATIONALPARKER FÖRDELADE PÅ BESLUTSÅR

Naturtyp Beslut 2010 (ha) Beslut 2009 (ha) Beslut 2008 (ha)

Tallskog 3 980 6 980 4 120 Granskog 4 670 7 210 2 290 Barrblandskog 2 900 4 270 3 200 Barrsumpskog 1 000 1 440 730 Lövblandad barrskog 3 470 5 030 4 140 Triviallövskog 670 830 1 640 Ädellövskog 420 1 090 800

Triviallövskog med ädellövinslag 310 320 310

Lövsumpskog 210 250 320 Hygge/Brandfält 1 770 2 050 610 Impediment 2 130 2 310 2 270 Våtmark 5 320 7 390 7 750 Övrig våtmark 440 90 110 Hävdad våtmark 10 30 110 Torvtäkt 0 0 0 Odlad mark 110 230 290 Äng 0 0 0 Betesmark 110 270 140 Substratmark 20 40 160

Övrig öppen mark 190 240 310

Exploaterad mark 10 20 30

Sjöar och vattendrag 1 540 1 240 2 120

Hav 290 38 280 11 060

Fjällblock- och hällmark* 0 110 760

Fjällhed* 0 3 600 570 Fjälläng* 0 570 0 Fjällmyr* 0 240 3 430 Fjällbjörkskog* 0 370 290 Fjälltallskog* 0 1 900 300 Fjällbarrskog* 0 1 040 4 940 Fjällgranskog* 0 510 100 Lövblandad fjällbarrskog* 0 20 1 490 Vatten i fjällen* 0 10 80

Övrig mark i fjällen* 0 10 0

Totalt 29 570 87 990 54 470

* Arealer inom Naturreservat som ligger ovanför fjällnära gränsen.

Tabellen redovisar fördelningen av olika naturtyper inom de områden som blivit naturreservat och nationalpark (Kosterhavet) under 2008-2010. Arealen 2010 är lägre än tidigare år, främst på grund av att de skyddade områdena i havet och ovan fjällnära gränsen är färre i år. Skogar och skogsdominerade objekt inklusive våtmarker svarar för ca 90 % av arealen 2010.

NatURReseRvat

preliminärt har 169 nya naturreservat bildats under 2010 varav huvuddelen i skog. vi fokuserade på att öka skyddet av värdefull naturskog-urskog enligt villkoret i regleringsbrevet och nådde målet att minst 580 000 miljoner kronor skulle användas för ersättningar till markägare. vi har träffat överenskommelser med statens fastighetsverk och fortifikationsverket om skydd av deras särskilt värdefulla skogar som inventerades i början av 2000-talet. överenskommelsen med fastighetsverket godkändes av regeringen i september. överenskommelserna omfattar tillsammans totalt 160 områden med cirka 287 000 hektar total areal varav cirka 52 000 hektar produktiv skogsmark nedanför fjällnära gränsen.

vi har också inlett arbetet med att ta hand om de 100 000 hektar produktiv skogsmark från sveaskog som riksdagen beslutat ska användas som ersättnings- mark i bytesaffärer med framför allt de stora skogsbolagen och svenska kyrkan. det har blivit dyrare att skydda natur. det beror främst på det 25-procentiga påslaget på intrångsersättningar i naturreservatsärenden som infördes 1 augusti i år. en annan orsak är det så kallade toleransavdraget i 31 kap 6 § miljöbalken (sfs 1998:808) som avskaffades 1 januari 2010.

kometpRoGRammet

vi har tillsammans med skogsstyrelsen och länsstyrelsen i skåne län startat Komet- programmet, som står för kompletterande metoder för skydd av skog. syftet med programmet är att inspirera markägare att skydda sin värdefulla natur och att infor- mera om vilka skyddsformer som finns. verksamheten har startat i fem områden, men inga avtal har hunnit bli klara under 2010.

SKÖTSEL AV SKyDDADE OMRÅDEN

Naturvårdsverket har under 2010 beslutat om bidrag till länsstyrelsernas arbete med 206 miljoner kronor enligt den reviderade schablon som vi kom överens med länsstyrelserna om år 2009. beloppet var oförändrat från 2009 till 2010, samtidigt som antalet reservat har ökat. det innebär att den genomsnittliga medelsnivån per skyddat område har sjunkit.

medel föRdelade till säRskilda iNsatseR på läNsstyRelseRNa

Utöver de medel som fördelas via schablonmodellen fördelas också medel till sär- skilda, mer kostsamma insatser. bland dessa medel finns bland annat bidrag till pågående life-projekt, mer omfattande byggnadsunderhåll och större restaure- ringsarbeten. 42 miljoner kronor fördelas till särskilda insatser 2010.

NatURvåRdsveRkets aRbete föR att Utveckla föRvaltNiNGeN av skyddade omRådeN

Under 2010 har databasen och handläggningsstödet skötseldos utvecklats vidare. ett viktigt syfte med skötseldos är att effektivisera arbetet med förvaltningen genom stöd för förbättrad planering och prioritering. Under 2010 har vi publicerat rapporten Uppföljning i skyddade områden i Sverige som innehåller riktlinjer för länsstyrelsernas arbete med uppföljning. en viktig åtgärd för länsstyrelsernas arbete med styrning och uppföljning av skötselinsatserna är arbetet med formulering av bevarandemål. Naturvårdsverket fastställde under 2010 nya riktlinjer för detta.

Under året har det pågått arbete med att ta fram en ny nationalparksidentitet med syfte att stärka nationalparkernas status.

vid sidan om arbetet med att utveckla förvaltningen pågår Naturvårdsverkets löpande arbete med stöd till länsstyrelsernas förvaltare, bidragshantering, genom- förande av nationella träffar och andra uppgifter.

Naturvårdsverkets kostnader för skötsel av skyddade områden uppgick år 2010 till 389 miljoner kronor, varav 310 miljoner kronor utgjordes av bidrag.

läNsstyRelseRNas RedovisNiNGaR och ResUltat 2009

länsstyrelsernas redovisning av fördelningen av kostnaderna för skötsel av markslag, åtgärder för friluftsliv, tillgänglighet samt information lämnas in till Naturvårdsverket i februari året efter avslutat budgetår. därför redovisar vi här fördelningen under treårsperioden 2007–2009. i figur 12 syns kostnadsutveck- lingen per markslagkategori på nationell nivå under perioden 2007–2009.

för framtagande av underlag till skötselplaner har länsstyrelserna använt sammanlagt 4,4 miljoner kronor. 10,8 miljoner kronor av schablonbidraget har använts för planering med mera, vilket motsvarar ett snitt på drygt 5 procent.

Kostnaderna för skötsel av markslag har ökat under treårsperioden. De största beloppen läggs på skötsel av betesmarker. Därefter kommer ängsskötseln, trots att ängsarealerna är jämförelsevis mycket små. Både betesmarks- och ängsskötselkostnaderna har ökat sedan 2007, även om kostnaderna minskat 2009 jämfört med 2008. Utgiftsvariationer mellan enstaka år ska dock tolkas med försiktighet, efter- som fördelningen av restaureringsarbeten med mera mellan åren kan medföra höga utgifter vissa år utan att de nödvändigtvis återspeglar att de löpande skötselkostnaderna totalt sett ökar för naturtypen. Trots att mer medel lagts på skötsel av markslagen, motsvarar det långt ifrån det behov som länssty- relserna redovisat, om skötselmålen för de olika naturtyperna ska nås. Kostnaderna för 2010 redovisas inte här, eftersom Naturvårdsverket får in länens redovisningar för 2010 först i februari 2011.

2009 2008 2007

Barrskog Lövblandad barrskog

TriviallövskogÄdellövskogVattendrag

Sjöar Hav Substratmark

Våtmark Äng

BetesmarkÅker/vall Kalfjäll Tomtmark Övrigt 0 10 000 20 000 30 000 40 000 50 000 60 000 70 000 80 000 Tusen kronor

TABELL 23. FÖRDELNING AV FÖRBRUKADE SKÖTSELMEDEL PER NATURTyP 2007–2009, TKR 2009 Götaland 6 346 3 312 1 418 6 657 243 1 275 722 923 2 719 9 279 51 474 1 129 0 45 7 994 93 537 Svealand 755 1 065 251 1 523 93 16 3 195 2 297 2 887 12 252 426 99 193 3 101 25 156 Norrland 1 983 384 260 3 222 0 72 19 334 1 160 409 0 125 0 839 5 809 Summa 9 085 4 761 1 930 8 182 558 1 290 798 1 136 5 350 13 326 64 135 1 555 224 238 11 935 124 502 2008 Götaland 3 766 3 922 1 393 4 444 104 893 626 221 2 461 9 624 57 589 531 0 140 2 429 88 143 Svealand 1 045 708 724 2 217 61 187 28 219 974 3 489 14 203 464 105 28 740 25 192 Norrland 1 119 1 217 0 0 128 0 65 0 399 1 133 926 0 100 39 1 910 7 036 Summa 5930 5847 2116 6661 293 1080 719 440 3835 14246 72719 994 205 207 5078 120 371 2007 Götaland 7 856 3 231 1 103 4 454 209 1 222 155 456 1 521 7 526 48 299 322 0 76 2 689 79 119 Svealand 817 1 174 372 1 178 141 563 227 29 1 446 2 743 12 839 406 2 334 55 1 494 25 819 Norrland 559 1 009 66 197 5 17 5 0 290 1 731 279 15 0 52 406 4 632 Summa 9 232 5 415 1 541 5 829 356 1 802 387 485 3 256 12 000 61 416 743 2 335 184 4 589 109 570

Tabellen redovisar perioden 2007–2009 då länsstyrelsernas redovisningar av medelsförbrukning inkommer först i februari efter avslutat budgetår och siffror för 2010 inte finns tillgängliga än. Kostnaderna har totalt sett ökat med 14 procent under perioden 2007–2009. För vissa naturtyper är den procentuella mellanårsvariationen för kostnaderna betydande, till exempel vattendrag och kalfjäll, där engångssatsningar får stort genomslag vissa år (t ex 2008 i Norrland). De markslag som har högst årliga kostnader har en mer stabil procentuell utveckling. Barrskogsskötsel och triviallövskogsskötsel i Norrland har ökat betydligt, medan nivån varierat mer i Göta- och Svealand. I Götaland kan granbarkborrehantering troligen förklara de relativt höga kostnaderna 2007. Totalt sett har kostnaderna för skogsskötsel varit ganska stabila, liksom för ängs- och betesmarker. Kostnaderna för våtmarksskötsel ökar. Insatserna för substratmark, åker/vall, hav och övrigt har fördubblats under perioden, men mellanårsvariationen är stor, vilket gör att några slutsatser om långsiktiga trender är svåra att dra.

BarrskogLövblandad

barrskog TriviallövskogÄdellövskogVattendrag Sjöar Hav SubstratmarkVåtmark Äng Betesmark Åker/vall Kalfjäll Tomtmark Övrigt Summa

många länsstyrelser satsade extra mycket på informationsinsatser och tillgänglig- het under Naturens år 2009. Guidningar, inslag i media, uppförande och invig- ningar av anläggningar anpassade för funktionsnedsatta besökare samt nya skyl- tar är vanliga exempel. en mycket stor andel av länsstyrelserna redovisar också omfattande satsningar på restaurering och skötsel av betesmarker och ängsmarker.

väRldsaRvet lapoNia

laponia är ett av de svenska världsarven. samebyarna inom laponia samt jokk- mokk och Gällivare kommuner, länsstyrelsen i Norrbottens län och Naturvårds- verket lämnade i juni sitt förslag till regeringen om hur världsarvet ska förvaltas. parterna föreslår en gemensam förvaltning inom ramen för en ideell förening, Laponiatjuottjudus, och till detta kopplat en operativ verksamhet som från och med 2011 successivt övertar uppgifter som i dag utförs av länsstyrelsen i Norr- bottens län. Laponiatjuottjudus ska ha en samisk majoritet i sin styrelse. världsarvet har i Unescos beslut tre viktiga grundpelare: naturen och naturland- skapet, spåren efter våra förfäder samt dagens renskötsel och den samiska kultu- ren. i förslaget till nya föreskrifter som ska gälla för nationalparkerna och natur-

reservaten erkänns renskötselrätten fullt ut. de regelverk som utformas kommer att underlätta för företag som bedriver turistverksamhet inom laponia. i dag gäller förbud för kommersiell verksamhet inom nationalparkerna, men i förslaget till nya föreskrifter krävs endast tillstånd vilket skulle bli en förenkling. samtidigt ska samråd ske med berörda samebyar och företag ska ta hänsyn till rennäringen.

NatURUm

Naturum är Naturvårdsverkets registrerade varumärke för besökscentrum i skyd- dade områden. Riktlinjerna säger att naturumen på ett lustfyllt sätt ska ge besöka- ren kunskap om naturen, förståelse och känsla för alla dess värden samt inspirera till besök. Under 2010 har Naturvårdsverket tecknat rättighetsavtal med naturumen. de har då rätt att nyttja namnet naturum och dess logotyp och ska i övrigt upp- fylla de nationella riktlinjerna.

landets naturum har i dag cirka 1,1 miljoner besökare årligen, varav cirka 25 procent utländska besökare. drygt 40 procent av besökarna väljer vid sitt natu- rumbesök att stanna i området mer än en dag och av de utländska besökarna stan- nar cirka 70 procent mer än en dag vilket bidrar till den lokal ekonomin. enligt samma undersökning är 96 procent av besökarna nöjda med besöksmålet kring naturum som helhet och 94 procent är nöjda med bemötandet av personalen.