NATURVÅRDSVERKETS FÖRESKRIFTER, ALLMÄNNA RÅD, HANDBÖcKER OcH ANNAN VÄGLEDNING

vi har kungjort följande föreskrifter respektive ändringsföreskrifter samt en reger- ingsförordning i Nfs under 2010:

• föreskrifter om förvaltning av björn, varg, järv, lo och kungsörn (2010:1) • föreskrifter om ändring av Naturvårdsverkets föreskrifter (Nfs 2002:26) om

utsläpp till luft av svaveldioxid, kväveoxider och stoft från förbränningsanlägg- ningar med en installerad tillförd effekt på 50 mW eller mer (2010:2)

• föreskrifter om ändring av Naturvårdsverkets föreskrifter (Nfs 2002:28) om avfallsförbränning (2010:3)

• föreskrifter om ändring i Naturvårdsverkets föreskrifter (Nfs 2004:10) om deponering, kriterier och förfarande för mottagning av avfall vid anläggningar för deponier av avfall (2010:4)

• föreskrifter om ersättning ur batterifonden för batterier som släppts ut på mark- naden före den 1 januari 2009 (2010:6)

• föreskrifter och allmänna råd för länsstyrelsens beslut om licensjakt efter björn (2010:7)

• föreskrifter om kontroll av luftkvalitet (2010:8) och om upphävande av före- skrifter om kontroll av miljökvalitetsnormer för utomhusluft (2007:7)

• föreskrifter om ändring i Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd (Nfs 2002:18) om jakt och statens vilt (2010:9)

• föreskrifter om ändring i föreskrifterna (Nfs 2001:11) om begränsning av utsläpp av flyktiga organiska föreningar förorsakade av användning av organ- iska lösningsmedel i vissa verksamheter och anläggningar (2010:10)

• förteckning över naturområden som avses i 7 kap. 27 § miljöbalken; komplette- ring av Naturvårdsverkets förteckning (Nfs 2007:1) efter regeringsbeslut av den 1 juli 2010 (2010:11)

• föreskrifter om ändring i föreskrifter och allmänna råd (Nfs 2008:1) om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (2010:12)

• förordning om upphävande av föreskrifter (2002:2) om skrotbilsverksamhet kungjord i Nfs (2010:13)

• föreskrifter om ändring i föreskrifter (2005:10) om yrkesmässig förbehandling av avfall som utgörs av elektriska eller elektroniska produkter (2010:14) • föreskrifter och allmänna råd för länsstyrelsens beslut om licensjakt efter lo

(2010:15)

• föreskrifter (2010:16) om ändring i föreskrifter (2006:9) om miljörapport Nfs 2010:13 om kungörande av regeringens förordning om upphävande av Natur- vårdsverkets föreskrifter (2002:2) om skrotbilsverksamhet

vi har även ändrat våra allmänna råd (2006:10) till våra föreskrifter (2004:10) om deponering, kriterier och förfaranden för mottagning av avfall vid anläggningar för deponering av avfall (2010:5).

iNsatseR och effekteR av plaNeN föR tillsyNsväGledNiNG

Naturvårdsverket har tagit fram sin andra plan för tillsynsvägledning som gäller för perioden 2010–2012. för varje år tar vi fram en mer detaljerad plan för våra insats- er. Under året har vi genomfört eller påbörjat ungefär 80 procent av insatserna i tillsynsvägledningsplanen för 2010 (17 planerade, 10 genomförda, 4 påbörjade, 3 inte påbörjade). skälen till att vi inte har kunnat påbörja en del av aktiviteterna är i något fall att genomförandet av eU-direktiv i svensk lagstiftning har försenats. i några fall har vi behövt göra omprioriteringar. därför har vi även genomfört ett antal insatser som inte finns med i planen. Utöver detta har vi informerat och väg- lett om nya bestämmelser inom vårt ansvarsområde, gett ut nyhetsbrevet Tillsyns- nytt, uppdaterat webbsidor och ordnat samt deltagit i seminarier och kurser. totalt har vi lagt ner cirka 10 årsarbetskrafter under året på arbete med tillsyns väg ledning.

av de insatser som vi genomfört under 2010, är det några som vi vill lyfta fram särskilt.

Tillämpning av miljökvalitetsnormer i tillsynen

Under året har vi arbetat fram vägledning om tillämpningen av miljökvalitetsnorm- er och åtgärdsprogram i tillsynen. vi startade projektet i samarbete med jord- bruksverket, skogsstyrelsen och fiskeriverket som ska tillsynsvägleda på sina res- pektive ansvarsområden i samma fråga. tillsammans med miljösamver kan sverige och vattenmyndig heterna har vi ordnat seminarier för länsstyrelserna, som sedan i sin tur ska tillsynsvägleda kommunerna. avsikten var att höja kunskapsnivån och att samordna vägled ningen för att kunna nå en enhetlig rättstillämpning.

Kampanj om enskilda avlopp

Under 2010–2011 genomför vi ett nationellt tillsynsprojekt, ”små avlopp – ingen skitsak”, i samarbete med kommunala nämnder och länsstyrelser. målet för kam- panjen är att förbättra reningen av avloppsvatten från enskilda av lopp snabbare än vad som sker i dag. syftet är att minska övergödningen, samti digt som man minsk- ar risken för spridning av smittämnen och andra förorening ar till dricks vatten. i kampanjen deltar cirka 130 kommunala nämnder, som är ope ra tiva tillsynsmyn- digheter. vi har utformat ett stödmaterial för att underlätta för tillsynsmyndighe- terna att sprida information till fastighetsägare med dåliga enskilda avlopp.

Regler om fridlysning

vi har fortsatt arbetet med att ge stöd och råd till länsstyrelserna och uppmuntra till samverkan mellan dessa. vi har följt upp vilket genomslag som vår webbaser- ade handbok för art skydds förordningen (sfs 2007:845) har fått och hur den används. vi tog fram hand boken som ett pilotprojekt för att testa kanalen webb- handbok. Resultatet av uppföljningen tyder på att länsstyrelserna känner till och använder webbhandboken som stöd i sitt arbete. vi upplever att handboken har lett till att vi får fler frågor kring artskydd, inte färre. troligtvis beror det på att vissa av artskyddsfrågorna aktualiserades i samband med lanseringen av webb- handboken. på sikt tror vi däremot att antalet frågor som ställs till oss kommer att minska.

Gränsöverskridande transporter av avfall

efter att ha redovisat brister i tillsynen över gränsöverskridande transporter av avfall (GRöt) till regeringen, har vi deltagit i flera seminarier och träffar, och där diskuterat GRöt tillsammans med länsstyrelser, miljöåklagare och kustbevak- ningen. vi har uppdaterat våra webbsidor, bland annat om nya straffbestämmelser och miljösanktionsavgifter för GRöt. vi har deltagit i ett internationellt projekt som drivs av polisen, framför allt den belgiska. syftet är bland annat att få en tyd- lig och aktuell bild av den illegala handeln och otillåtna avfallstransporter inom eU, att öka medvetenheten hos poliser och andra brottsbekämpande myndigheter i yttre tjänst om brottsfenomenet samt att ta fram stödjande dokument för att bekämpa illegal handel med avfall.

Utöver tillsynsvägledande myndighet, är vi behörig myndighet när det gäller tillstånd för gränsöverskridande transporter av avfall. antalet ärenden är ett mått på vårt arbete, se tabellen nedan.

Stöd och råd i anslutning till handbok för återanvändning av avfall i anläggningsarbeten

Under 2010 publicerade vi vår handbok (2010:1) om återvin ning av avfall i anläggnings arbeten, som är en av våra mest efterfrågade vägledningar. syftet med handboken är att ge förutsättningar för återvinning av avfall i anläggningsarbeten på ett sätt som är säkert för människors hälsa och miljön. Genom en säker återvin-

TABELL 7. ÄRENDEN SOM RÖR GRÄNSÖVERSKRIDANDE TRANSPORTER (GRÖT)

2010 2009 2008

Antal ärenden 607 478 500

Kostnad (tkr) 2 060

Konjunkturen har inte påverkat in- och utförsel av avfall i någon större omfattning. Antalet ärenden har ökat något. Kostnaderna har tidigare år inte särredovisats, varför jämförelse med tidigare år inte går att göra.

ning kan resursen i avfallet tas till vara. handboken tydliggör de bestämmelser som berörs vid återvinning av avfall för anläggningsändamål.

arbetet med handboken har tagit betydande resurser i anspråk och pågått i flera år. en av anledningarna till detta är att konflikten mellan motstående intres- sen varit påtagliga. då många är berörda av handboken har vi varit måna om att hela tiden arbeta på ett öppet sätt för att snabbt ta del av alla viktiga förutsätt- ningar för arbetet. många är engagerade i resursfrågan och är måna om att avfall från olika verksamheter ska kunna tas om hand. verksamhetsområdet berörs av en mängd bestämmelser och den tidigare avsaknaden av vägledning på området har gjort att tillämpningen av bestämmelserna har varierat. detta tillsammans med betydande ekonomiska drivkrafter har lett till att inkomna synpunkter har varit omfattande. handboken innehåller också vägledning om när avfall kan användas utan anmälan till kommunen, vilket inte var tydligt tidigare. flera aktörer har uttryckt oro för att vägledningen i denna del skulle missuppfattas och att gränsen för anmälningsplikt skulle tolkas som en gräns för vad som är tillåtet att använda. för att tydliggöra hur handboken är tänkt att användas och för att förebygga en felaktig tillämpning har vi därför satsat extra resurser på att informera om hand- boken även efter att den färdigställts. intresset för denna informationsinsats har varit stort och under året har vi medverkat vid 13 olika konferenser och semina- rier från skellefteå i norr till malmö i söder. totalt har evenemangen haft drygt 900 deltagare. deltagarna har varit miljöskyddshand läggare från länsstyrelser och kommuner men också konsulter, verksamhets utövare, företrädare för branschor- ganisationer och laboratorier. Resultatet av satsningen är att berör da har fått ökad kunskap i miljö effekterna från denna typ av verksamhet och om vilka bestämmel- ser som är tillämpliga.

Vattenverksamhet

en insats som inte fanns med i vår plan, men som vi valt att genomföra, är en omfattande vägledning om vattenverksamhet med fokus på muddring och hante- ringen av muddermassor. vägledningen riktar sig till länsstyrelser och kommunala nämnder. den kan även vara värdefull för verksam hets utövare, konsulter och andra myndigheter. den förväntade effekten av vägledningen är att tillämpningen av gällande bestämmelser sker på ett bättre och mer rättssäkert sätt.

Att följa upp vår tillsynsvägledning

ett sätt att följa upp hur vår tillsynsvägledning fungerar i praktiken och hur den mottagits av länsstyrelser och kommuner, har varit våra diskussionsgrupper. i dem har vi diskuterat vår generella tillsynsvägledning samt utvalda specifika insatser. Grupperna består av som mest åtta deltagare och de framförda åsikterna är deltagarnas egna synpunkter och inte synpunkter från respektive inbjuden myndighet. det sammanlagda resultatet från de tre år som vi har genomfört dis- kussionsgrupperna, visar att Naturvårdsverkets roll och vårt ansvar för tillsyns- vägledningen inte är tillräckligt tydlig i förhållande till tillsynsmyndigheterna. det leder till att vi får felaktiga förväntningar på oss och på vår tillsynsvägledning. framför allt kommunerna menar att vi borde kommunicera direkt med dem iställ- et för via länsstyrelserna. från både kommuner och länsstyrelser finns en fortsatt önskan om mer konkret, kortfattad, verklighetsnära och tillämpbar tillsynsväg-

ledning. kommuner och länsstyrelser tycker att det tar för lång tid för oss att ta fram vägledning.

av det specifika vägledningsmaterial som diskuterades i år, var grupperna mest nöjda med att handboken om återvinning av avfall i anläggningsarbeten publice- rats. det var också uppskattat att Naturvårdsverket informerade om handboken på tillsynsträffar runtom i landet.

Tillsyns- och föreskriftsrådet

tillsyns- och föreskriftsrådet är ett samverkansorgan för myndigheter med ansvar för tillsyn och föreskrifter inom miljöbalkens område. Naturvårdsverket ansvarar för rådets kansli och medverkar i rådet, där även socialstyrelsen, kemi, General- läkaren, jordbruksverket, två länsstyrelser, sveriges kommuner och landsting samt en kommun ingår. vi har medverkat i rådets alla möten och vid den workshop som ordnades i september för alla centrala myndigheter med ansvar inom miljöbalken. Under året har rådets webbplats (www.tofr.info) moderniserats och lanserats.

MÅL OcH ÄRENDEN

vi ska bevaka miljövårdsintressen i miljömål. i ärenden enligt miljöbalken ska vi lämna synpunkter tidigt i processen. vi har under året lagt 394 personveckor (del- vis en skattning) på arbete med mål och ärenden. personalkostnader tillsammans med konsultkostnader och övriga kostnader för detta arbete uppgick till cirka 8 miljoner kronor. vi har ökat vårt tidiga deltagande i samrådsfas jämfört med förra året. i vårt dokument ”Naturvårdsverkets deltagande i mål och ärenden 2010” beskriver vi hur vi prioriterar för att vårt deltagande ska göra störst nytta samt ger exempel på ärenden som vi har arbetat med under 2010. här i årsredovisningen väljer vi att lyfta fram ärenden som rör vindkraft då vi har ett återrapporterings- krav som bland annat handlar om deltagande i mål och ärenden.

tabell 8 visar bredden på de mål och ärenden där vi har i uppdrag att bevaka miljövårdsintressen. tabellen visar antal ärenden som vi medverkat i under 2010 fördelat på när i processen vi medverkat. vi redovisar uppdelat på olika myndighe- ter/ domstolar och för olika ärendetyper.

effekteR av våRt aRbete med mål och äReNdeN

i många ärenden har vi fått gehör för våra synpunkter. ett exempel är arlanda flygplats, där högsta domstolen bekräftade vår bedömning att bestämmelserna i 24 kapitlet 8 § miljöbalken inte kan tillämpas för att mildra/ändra gällande villkor om avgastak. ett annat exempel gäller volvos verksamhet vid torslandaverken där högsta domstolen delade vår bedömning att ett av miljö överdomstolen formulerat villkor om kunskap om riskerna med kemikalieanvändning, inte uppfyllde miljö- balkens krav på tillståndsvillkor.

vi har även haft några direkta motgångar. exempel på det är täkten i bunge som nu fått tillstånd trots att vi framfört att vi bedömer att det innebär ett allvar- ligt intrång i ett unikt naturområde och att det finns en stor risk för påverkan på ett angränsande Natura 2000-område. ett annat bakslag är att högsta domstolen inte gett prövningstillstånd för att ta upp frågan om begränsning av koldioxidut- släppen och en handlingsplan för marktransporter till och från landvetters flyg- plats.

många gånger innebär vårt deltagande, även om domstolen inte följer våra rekom- mendationer, att underlagen blir bättre och frågor blir grundligt belysta. Under några år har vi till exempel lagt möda på frågan om energihushållning på indu- strier. det har lett till att underlagen blivit mer fullständiga.

Under året har vi prioriterat mål där vi ser att miljöbalkens syften inte får genomslag. exempel på det är vattenverksamhetsärenden där man ofta bara prö- var delar av anläggningen och därmed inte får en helhetssyn. vi ser det som vår uppgift att prioritera sådana mål.

vi UtväRdeRaR våRt tidiGa deltaGaNde

en utvärdering av effekten av Naturvårdsverkets tidiga deltagande i mål och ärenden har genomförts på vårt uppdrag under senhösten 2010. Utvärderingen är baserad på en djupstudie av fem ansökningsmål där vi har deltagit under hela processen och en breddstudie av 18 ansökningsmål där vi har deltagit och som har bedömts relevanta för studien. bedömningen av vårt tidiga deltagande har i stu- dien inte ställts i relation till andra uppgifter som vi ansvarar för.

studien visar genomgående att de berörda aktörerna anser att det är av stor betydelse att vi deltar i ett så tidigt skede som möjligt och att vi då har störst möjlighet att få gehör för våra synpunkter eller åtminstone få förståelse för dessa. flera aktörer har framfört att om Naturvårdsverket inte deltar i ett tidigt skede bör vi inte delta alls. vårt deltagande anses bland annat bidra till effekten att underlaget vid tillståndsprövningar och de bedömningar som görs håller en likvär- dig nivå nationellt sett. länsstyrelsen är den aktör i studien som är mest positiv till vårt deltagande och ser att vårt tidiga deltagande är av störst betydelse i ”viktiga ärenden” eller mål som innehåller ”strategiska frågor”.

att gå in tidigt i ärenden kan få konsekvenser för våra möjligheter att priori- tera andra insatser, till exempel vägledningsarbete. ett tidigt agerande leder ofta till fler yttranden, förhandlingar och eventuella överklaganden, vilket även kan begränsa möjligheten att gå in i andra ärenden. det är heller inte självklart vilka ärenden som är viktiga att delta i tidigt, då det kan vara svårt att avgöra vilka stra- tegiska frågor som ryms i ett kommande mål. vi kommer att analysera resultatet av utvärderingen vidare och även ta hänsyn till dessa konsekvenser vid framtida prioriteringar av vårt arbete.

äReNdeN om viNdkRaft

totalt har omkring 170 ärenden som rör vindkraft kommit in till oss under året. av dessa är det 28 ärenden (16 procent) som remitterats från länsstyrelser, miljö- domstol (md) och miljööverdomstol (möd) samt ett från regeringen. vi har avgi- vit yttrande till regeringen, möd och md för samtliga de remisser som kommit därifrån. av de 23 remisser som kommit från länsstyrelser har vi yttrat oss i tre fall vi har även överklagat ett beslut av miljöprövningsdelegationen vid länsstyrelsen i jämtlands län.

av de återstående cirka 140 ärendena har tio ärenden (6 procent) handlat om kommunala vindkraftplaner. vi har lämnat synpunkter på en av dessa. de återstå- ende 130 ärendena har rört vindkraftsprojekt där, med några få undantag (cirka 10), exploatören sänt över information i någon form. av dessa inkomna hand-

ÅTERRAPPORTERING Vindkraft

TABELL 8. NATURVÅRDSVERKETS BEVAKNING AV MILjÖVÅRDSINTRESSEN I MÅL OcH ÄRENDEN DÄR MILjÖBALKEN TILLÄMPAS OcH I MILjÖPRÖVNINGAR ENLIGT ANDRA LAGSTIFTNINGAR. ANTAL ÄRENDEN PER ÄRENDETyP.

Tabellen visar bredden på de mål och ärenden där vi har i uppdrag att bevaka miljövårdsintressen. Tabellen visar antal ärenden som vi medverkat i under 2010 fördelat på när i processen vi medverkat, redovisat för olika myndigheter/domstolar och för olika ärendetyper. Totalkostnad för arbetet med dessa ärenden uppgick till 8 276 tkr, varav 7 880 tkr utgjordes av personalkostnader och 249 tkr konsultkostnader. Beräkning av personal- kostnaderna är delvis en skattning.

2009 och 2008 års siffror, i nämnd ordning, inom parantes i de fall vi har tillgång till dem. Naturvårdsverkets ansvar för återrapportering av deltagande i mål och ärenden har förändrats från år till år. Det utökades 2010, varför det saknas uppgifter tidigare år för vissa ärendetyper. Tomma fält innebär noll. Med samråd i tabellen avses alla former av deltagande i samråd och före samråd enligt 6 kap. 4 § miljöbalken respektive 26 § områdesskyddsförordningen. I år redovisar vi också antal inkomna ärenden, liksom utförda arbetsinsatser för några lagar vid sidan av miljöbalken. MB betyder miljöbalken.

ÄRENDEN SOM INKOMMER FRÅN KOMMUNER DÄR KOMMUNEN ÄR BESLUTANDE OcH VI ÖVERKLAGAR TILL LÄNSSTyRELSEN Ärendetyp

Dispensprövning enligt MB

Dispens strandskydd 7 kap 13–18 §§ MB 15 (46) Övriga dispenser 7 kap 1–8 §§ MB 0 (2)

Angående strandskyddsdispenser är siffrorna 2010 inte jämförbara med 2009 eftersom Naturvårdsverkets ansvar ändrades 2009-07-01.

ÄRENDEN SOM INKOMMER FRÅN MILjÖPRÖVNINGSDELEGATIONER, KOMMUNER, LÄNSSTyRELSER, REGERINGEN ELLER ANDRA MyNDIGHETER Ärendetyp Inkomna samråds- ärenden Ärenden där vi medverkat i kontakter innan samråd Ärenden där vi deltagit i samråd Inkomna ärenden på remiss till oss Ärenden där vi begärt komplet- teringar Ärenden där vi skrivit yttrande och eller deltagit i förhandling* Ärenden där vi överklagat till miljödomstol Tillståndsprövning enligt MB

Miljöfarlig verksamhet 9 kap MB 108 0 (2 / 0) 79 (56 / 7) 93 3 (2 / 2) 23 (8 / 3) 3 (0 / 0)

Vattenverksamhet 11 kap MB 0 (0 / 1) 1 0 (0 / 0) 1 (0 / 0)

Tillstånd enligt 9 och 11 kap MB 1 1 1

Regeringsprövning 17 kap m.m. MB 0 (1 / 3) 3 0 (0 / 2) 4 (13 / 10)

Tillstånd Natura 2000 7 kap MB 0 (1 / 0) 3 (1 / 0) 0 (1 / 0)

SUMMA TILLSTÅNDSPRÖVNING MB 108 0 (3 / 0) 79 (57 / 11) 98 4 (2 / 4) 32 (22 / 13) 3 (1 / 0)

Dispensprövning enligt MB

Dispens strandskydd 7 kap 13–18 §§ MB 1 3 (3)

Övriga dispenser 7 kap 1–8 §§ MB 0 (2) 0 (10)

Andra ärenden enligt MB Tillsynsärenden 26 kap MB 2 Naturreservat 7 kap MB 567 300 567 100 2 Skyddsföreskrifter vattentäkt 5 5 1 1 Tillståndsprövning enligt andra lagar Naturgaslagen 1 1 Kontinentalsockellagen 4 Ellagen 14 11 2 Väglagen 20 5 Järnvägslagen 4 6 1

* i ärenden där vi inte själva överklagat.

Tabellen visar – angående tillståndsprövning enligt miljöbalken i ärenden som handläggs av miljöprövningsdelegation – att: – Vi ökade vårt deltagande i eller innan samråd från 2008 (0+11=11) till 2009 (3+57=60), och ytterligare 2010 (0+79=79).

– I fasen ”begära kompletteringar” deltog vi alla tre åren i några få ärenden (4/2/4). I fasen ”skriva yttrande, delta i förhandling” har vi ökat vårt deltagande (32/22/13).

– Vi har ungefär samma urvalskriterier för överklaganden till miljödomstol som tidigare år. Antalet överklaganden respektive år styrs av faktorer i de enskilda fallen. Antalet blev relativt likartat som tidigare år.

ÄRENDEN SOM INKOMMER FRÅN MILjÖDOMSTOLAR Ärendetyp Inkomna samråds- ärenden Ärenden där vi medverkat i kontakter innan samråd Ärenden där vi deltagit i samråd Inkomna ärenden på remiss till oss Ärenden där vi begärt komplet- teringar Ärenden där vi skrivit yttrande och eller deltagit i förhandling* Ärenden där vi begärt pröv- ningstillstånd till Miljööver-