samhav
att åtgärda enskilda avlopp, reglera antalet fiskedagar och beskriva naturen under ytan är några av de åtgärder som finns i sveriges aktionsplan för havsmiljön. den har tagits fram av samhav som har funnits sedan 2006 och består av ledningen för 17 statliga myndigheter. Gruppen träffas regelbundet för att diskutera och sam- ordna olika havsmiljöfrågor. bildandet av den nya havsmiljömyndigheten har varit i fokus under året och under hösten har arbetet varit lite avvaktande tills ansvars-, rollfördelning- och bemanningsfrågor i den nya myndigheten klarnat. tillsammans med andra redan genomförda myndighetsförändringar inom transportområdet leder detta till att myndigheternas uppdrag i samhav bör ses över. samhav har under året även diskuterat frågor om rederier, sekretess på djupdata och samord- ning av direktivs- och andra uppdragsarbeten.
havsmiljöRådet
havsmiljörådet har funnits sedan 2007 och består av representanter för organisa- tioner och intresseföreningar, forskning och kommuner. det har en rådgivande funktion. Naturvårdsverket har vid flera tillfällen under året stämt av olika reger- ingsuppdrag med havsmiljörådet. informationsutbytet mellan medlemmarna i rådet har ökat. ett brett spektrum av frågor har behandlats som exempelvis yrkes- och fritidsfiske, båtliv, handelssjöfart, hamnar, reningsverk, jordbruksfrågor etcetera.
SAMRÅD OM ROVDjUR
vi har under åren utvecklat ett brett samarbete med länsstyrelser och intresseor- ganisationer kring rovdjursfrågan som ett led i vårt ansvar att genomföra rov- djurspolitiken. den nya regionaliserade förvaltningen utökar vårt kontaktnät och stärker vår samlande roll.
Rådet föR RovdjURsfRåGoR
Rådet som är ett rådgivande organ till Naturvårdsverket möts 4 gånger per år för att avhandla större frågor i rovdjursförvaltningen. vi har haft avstämningar med rådet bland annat inför licensjaktsbeslut, kring regeringsuppdrag och inför arbetet med hur delegeringen av jaktbeslut skulle gå till. i rådet ingår svenska rovdjurs- föreningen, Naturskyddsföreningen, världsnaturfonden WWf, svenska jägare- förbundet, jägarnas riksförbund, lantbrukarnas riksförbund, skogsindustrierna, föreningen sveriges fäbodbrukare, länsstyrelserna och viltskadecenter.
läNsstyRelseRNa
samarbetet med länsstyrelserna har förändrats i och med den nya rovdjursförvalt- ningen. tyngdpunkten låg tidigare på utbildning och samverkan med handläggare och avstämning med miljövårdsdirektörerna. Nu har landshövdingarna engage- rats genom tillkomsten av viltförvaltningsdelegationerna och vi har bidragit med utbildning av landshövdingar, handläggare och viltförvaltningsdelegationerna. även informatörerna i flera län har deltagit i arbetet med att kommunicera reger- ingsuppdraget om genetisk förstärkning av vargstammen.
ÅTERRAPPORTERING Samråd i vissa frågor
iNtResseoRGaNisatioNeR och RovdjURsceNtRa
samverkan med intresseorganisationerna sker inom Rådet för rovdjursfrågor. inför 2010 års fördelning av bidrag till rovdjursinformation, bjöd vi in intresseorganisa- tioner, rovdjurscentra och länsstyrelser till ett möte för att diskutera prioriteringar av bidragen för att få större genomslag. vi berättade även om den nya kommuni- kationsstrategin som vi tagit fram.
vi bjöd också in till ett möte för att informera om och få synpunkter på reger- ingsuppdraget om lokalisering av ett tredje rovdjurscentra i södra sverige. till mötet kom deltagare från rovdjurscentra, flera djurparker, djurparksföreningen, länsstyrelser, intresseorganisationer och några privatpersoner.
samveRkaN kRiNG vaRGflytt
delaktighet och samverkan var ytterst viktiga i regeringsuppdraget om vargflytt. vi byggde upp en organisation med:
• styrgrupp för de tre myndigheter som delade på uppdraget (Naturvårdsverket, jordbruksverket, statens veterinärmedicinska anstalt och länsstyrelserna), • förankring i Rådet för rovdjursfrågor,
• arbetsgrupp med deltagarna från rådet och flera länsstyrelser med flera och • kommunikationsgrupp med liknade sammansättning.
vi lade ut all information på www.naturvardsverket.se/vargflytt, bland annat fors- karrapporter och remissvar på två remisser. vi arrangerade också fyra regionala pressträffar om den första remissen som handlade om kriterier för val av utsätt- ningsområden och process för det arbetet.
därtill arrangerade vi ett seminarium för att forskarna skulle redovisa sina svar om vargflytt för ledamöter i länsstyrelsernas viltförvaltningsdelegationer med flera. seminariet var välbesökt och mycket uppskattat. det skedde också flera avstämningar med Rådet för rovdjursfrågor på vägen. delaktighet och samverkan gjorde att få ändringar behövde göras efter remissen och att redovisningen blev bättre förankrad.
SAMRÅD OM AVFALL
Naturvårdsverket har ansvar för att regelverk och styrmedel inom avfallsområdet är effektiva samt att avfallshanteringen fungerar bra. Under 2010 har vi haft tre möten med avfallsrådet där vi utser ledamöter från olika delar av samhället. vi har dessutom haft en rad samråd, avstämningar och dialogmöten med olika aktör- er inom avfallssektorn:
• möten i anslutning till regeringsuppdrag om insamling av farligt avfall och grov- avfall från hushållen,
• möten i anslutning till regeringsuppdrag om hantering av småbåtsvrak,
• möten i anslutning till regeringsuppdrag om översyn av producentansvaret för bilar, • möten för att ta fram en ny nationell avfallsplan,
• möten för att ta fram ett nationellt program för avfallsförebyggande, • samråd inför möten i kommittéer för teknisk anpassning (tac) under
eU-kommissionen,
• informationsmöte mellan Naturvårdsverket och avfall sverige och • möten med svenskt näringsliv om bland annat avfallsfrågor.
effekter av våra insatser är att våra överväganden i regeringuppdrag, planarbete och positioner i eU-arbetet är väl förankrade hos viktiga aktörer.
stRateGiN föR GiftfRia och ResURssNåla kRetslopp
vår uppgift att samordna arbetet med giftfria och resurssnåla kretslopp har upp- hört under 2010 i och med de förändringar regeringen genomfört av miljömåls- organisationen. vi har ändå sett ett värde i att samverka med myndigheter och andra aktörer i de frågor som berörs av strategin och har under året haft flera avstämningsmöten med kemi om hur vi omsätter den i det avfallsförebyggande arbetet och inom eU och oecd. vi har också genomfört en workshop tillsam- mans med energimyndigheten, boverket och kemi om gemensamt arbete med avfallsförebyggande, hållbara materialflöden (smm), ekodesign och byggprodukt- frågor.
effekter är att miljödepartementet har fått underlag till ministermöten som varit samordnade mellan myndigheterna. berörda myndigheter har också haft positioner i sitt eU-arbete som varit avstämda med de andra myndigheterna.
NatioNella avfallsplaNeN
Naturvårdsverket kommer under 2011 att fastställa en nationell avfallsplan. vi kommer också att redovisa till regeringen hur arbetet med det avfallsförebyggande programmet går. Under 2010 har vi tagit fram underlag genom tre beställningar hos forskare. vi har medverkat i olika externa samrådsmöten. vi har även haft möten i avfallsrådet där vi diskuterat avfallsplanen och det avfallsförebyggande program- met. vi har haft ett tiotal särskilda möten med olika aktörsgrupper. vi har också bildat en samverkansgrupp för minskat matavfall med representanter för näringsliv och myndigheter. vid mötena och vid andra kontakter har en lång rad myndigheter, branschorganisationer, företag och forskare varit representerade och fått framföra sina synpunkter på innehåll i en ny plan. effekter är att viktiga aktörer upplever att de är delaktiga i processen med att ta fram en nationell avfallsplan.
SAMRÅD KRING INVESTERINGSSTÖD
vid årsskiftet 2009/2010 upphörde Rådet för investeringsstöd som fattat beslut om investeringsprogrammen. Naturvårdsverket tog över denna roll. inför beslut om ändringar eller slutregleringar av klimatinvesteringsprogram har vi samrått med energimyndigheten, trafikverket och boverket om dessa varit remissinstans vid det ursprungliga beslutet om bidrag. samrådet har rört både själva program- men och arbetssätt vid handläggningen.
SAMRÅD OcH SAMARBETE OM FRILUFTSLIV myNdiGheteR föR fRilUftsliv
Naturvårdsverket har fått en ny samordnande roll för arbetet med friluftsliv i och med friluftspropositionen. vi samlade ett tjugotal myndigheter och enades om att myndigheterna gemensamt skapar ett årligt myndighetsmöte för att samordna arbetet med friluftsliv i sverige och tio nätverksgrupper med uppgift att driva varje mål i propositionen vidare.
fjällsäkeRhetsRådet
fjällsäkerhetsrådet har under 2010 utvecklat en ny webbplats som en viktig del av det samlade kommunikationsarbetet kring fjällsäkerhetsfrågor. Webbplatsen öpp- nade 6 december lagom till vintersäsongen och vi räknar med att den kommer att få en viktig roll i att besöken i fjällvärlden blir säkrare.
allemaNsRätteN
allemansrätten är starkt förankrad hos svenska folket. över 90 procent av befolk- ningen försvarar den, enligt attitydundersökningar som genomförts av forskare vid Umeå universitet och sveriges lantbruksuniversitet med stöd av Naturvårdsverket. samtidigt märker vi att tolkningarna av vad allemansrätten innebär många gånger skiljer sig åt. därför har vi under året startat en expertpanel som ska vara ett stöd till oss och andra myndigheter i att hantera frågor kring allemansrätten i en föränd- erlig värld. den första frågan som behandlas av gruppen är allemansrätten och organiserad friluftsverksamhet.
taNkesmedja
tankesmedjan Folk och natur 2010 – framtidens friluftsliv ingick som ett led i arbetet med propositionen om en ny friluftslivspolitik. arrangör var miljödepartementet och Naturvårdsverket i samarbete med ett tjugotal andra myndigheter och organisationer.
SAMRÅD OM VATTENFÖRVALTNING
vi bedömer att målet är uppfyllt. vi har haft ett brett samråd under året som omfattat en stor mängd aktörer och som i huvudsak har fungerat väl. vi har stärkt samrådet inom vattenförvaltningen mot bakgrund av en utvärdering av de senaste fyra årens samverkan.
vattenförvaltningen kräver samverkan mellan flera aktörer, bland andra Natur- vårdsverket och vattenmyndigheterna. Under året har vi stärkt samrådet och samverkan i vattenarbetet. vattenförvaltningen följer flerårscykler och under 2010 utvärderade vi samverkan under föregående förvaltningscykel. Resultatet visade på ett flertal brister. det fanns behov av tydligare arbetsformer mellan den cent- rala och regionala nivån och inom den regionala nivån samt tydligare nationell styrning av arbetet. i dialog med vattenmyndigheterna förändrade vi formerna för samverkan för att få ett mer strukturerat och systematiskt arbetssätt och tydliga roller. Utvärderingen och dialogen ledde till att samvat – vårt informella forum för samverkan – fick ett nytt mandat. i samvat är numera enbart Naturvårdsverk- et, sveriges geologiska undersökning, vattenmyndigheterna och länsstyrelserna representerade på grund av dessa myndigheters reglerade ansvar för vattenförvalt- ningen. andra myndigheter medverkar vid behov utifrån ett bestämt syfte.
Under året har vi hållit fyra möten i samvat där smhi deltog vid tre tillfällen, regeringens nationella vattensamordnare samt regeringens utredare om inrättande av en ny havs- och vattenmyndighet vid varsitt tillfälle.
ett förslag till en samlad arbetsplan har diskuterats i samvat och med flera länsstyrelser. vi har även tagit fram ett förslag till målbild för kommande åtgärds- program, som även visar på kopplingen till åtgärder enligt baltic sea action plan
ÅTERRAPPORTERING Vatten och hav
(bsap) och det marina direktivet. för att ge stöd i arbetsprocessen har vi också tagit fram ett konkret exempel på konsekvensanalys tillsammans med länsstyrelsen på Gotland. båda dessa insatser vägleder vattenmyndigheternas arbete, samordnar deras arbetsmetoder och den slutliga utformning av programmen samt stärker samverkan både inom och över distriktsgränserna till 2015. vi har samrått med näringslivet främst i frågor som rör eU:s översyn av listan över prioriterade ämnen men även haft kontakter och tagit emot synpunkter under arbetet med tillsynsväg- ledning om tillämpningen av miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram för vatten. vi har deltagit vid de seminarier för berörda myndigheter och branschorganisation- er som svenskt Näringsliv arrangerat om vattenförvaltningen.
medverkan i samvat samt förberedelser och efterarbete uppskattar vi till drygt fem personveckor. i övrigt har vi lagt ned mellan 10 och 15 personveckor för att stärka samråd/samverkan, vilket inkluderar vår utvärdering av samverkan.
NATIONELL SAMORDNING AV OMGIVNINGSBULLER
Under 2010 har vi gjort en nysatsning i vårt samordningsansvar för omgivnings- buller. ett förslag på hur samordningen kan utvecklas och organiseras har tagits fram med konsulthjälp. förslaget har sedan bearbetats i en arbetsgrupp bestående av Naturvårdsverket, boverket, socialstyrelsen, trafikverket och sveriges kom- muner och landsting. Resultatet blev ett förslag till verksamhetsbeskrivning och förslag till verksamhetsplan för 2011. den nya samordningen börjar förhopp- ningsvis gälla i juni 2011. förväntade effekter är en bättre ljudmiljö på lång sikt, om de medverkade myndigheterna avsätter tillräckligt med tid och resurser för att samordningen ska fungera.
kostnader för bullersamordningen under 2010: förutom den nedlagda tiden, en årsarbetskraft, har kostnaden för konsultens arbete varit 287 200 kronor exklusive moms.
SAMRÅD OM FORSKNING
vi har deltagit i arbetet med att analysera miljöforskningen. det är ett regerings- uppdrag till forskningsrådet formas som genomför det i samråd med berörda forskningsfinansiärer – bland andra Naturvårdsverket - samt andra aktörer. Upp- draget redovisas senast mars 2011.
SAMARBETE OM DRIcKSVATTEN
Naturvårdsverket ingår i styrgruppen och i koordineringsgruppen i det nationella nätverket för dricksvatten för vilket regeringen har gett statens livsmedelsverk ett samordningsansvar. olika arbetsgrupper arbetar med teman som planering, kris- beredskap och forskning och utveckling. vi deltar främst i gruppen om planering. dokument som innehåller strategier för arbetet och en handlingsplan är antagna.