Internationell utblick – Hur gör man i andra länder?

i andra länder?

4.8.1 Inledning

Flera länder har infört eller är på väg att införa ekonomiska styrmedel på engångsförpackningar eller andra föremål av engångskaraktär. Nedan redogörs för några sådana exempel.

48 _{Europaparlamentets och rådets direktiv 94/62/EG av den 20 december 1994 om förpack-} ningar och förpackningsavfall, det s.k. förpackningsdirektivet.

SOU 2020:48 Regelverk, åtgärder och initiativ

4.8.2 Norge

Norge har en förpackningsskatt på dryckesflaskor och burkar. De har två skattesatser: en miljöskatt och en basskatt. Miljöskatten för glas och metall ligger på 5,99 norska kronor. För plast ligger den på 3,62 norska kronor och för kartong på 1,48 norska kronor. Produk- ter som ingår i ett godkänt retursystem har en lägre skattesats. Den lägre skattesatsen beror på hur stor återvinningen är och vid 95 pro- cents insamling eller mer undantas förpackningen helt från miljö- skatt. Dock betalas den s.k. basskatten på 1,23 norska kronor oavsett material.49

4.8.3 Danmark

I Danmark infördes en avgift på förpackningar redan 1978. Sedan dess har avgiftssystemet genomgått både större och mindre för- ändringar. Ursprungligen togs avgiften ut på vissa förpackningar för drycker, ätliga oljor etc. Senare infördes avgift även på andra pro- dukter, som till exempel bärkassar, flaskor och burkar. Förpackningar med en kapacitet på mindre än 20 liter omfattas av beskattningen oavsett form och typ. Till exempel kan det vara ballonger, hinkar, burkar, flaskor, kartonger och muggar. Avgiften är volymbaserad för vissa varor och viktbaserad för andra. Syftet är att minska avfalls- mängderna och skapa incitament att använda färre förpackningar. Sedan den 1 januari 2019 omfattar avgiften inte längre PVC-folie och sedan den 1 juli 2019 omfattar den inte heller varor som ingår i det obligatoriska insamlings- och retursystemet.50

4.8.4 Finland

Inom EU omfattas alkohol och alkoholdrycker av harmoniserad punktbeskattning. I Finland tas därutöver nationella punktskatter ut på bland annat läskedrycker och dryckesförpackningar.

49 _{Se www.skatteetaten.no/en/business-and-organisation/vat-and-duties/excise-duties/} about-the-excise-duties/beverage-packaging/. Läst 2020-05-26.

Regelverk, åtgärder och initiativ SOU 2020:48

132

Den finska punktskatten på dryckesförpackningar51 _{tas ut på detalj-}

handelsförpackningar såsom flaskor och dryckesburkar som rymmer högst fem liter och som innehåller drycker som ingår i kapitel 22 i tulltaxan. Skatt tas alltså inte ut för sådana detaljhandelsförpackningar som rymmer mer än fem liter. Det är produktens nummer i tulltaxan som avgör om skatt måste betalas på förpackningen. Skatt ska betalas för förpackningar som innehåller exempelvis alkoholdrycker, malt- drycker, vatten, läskedrycker, saftdrycker, kaffe- eller tedrycker, sport- drycker och andra alkoholfria drycker. Förpackningar för drycker som inte hör till kapitel 22 i tulltaxan är skattefria. Skattefria är där- med förpackningar för till exempel mjölk- och mejeriprodukter (kapi- tel 4 i tulltaxan) samt frukt- och grönsakssafter (kapitel 20 i tull- taxan). Skatten uppgår till 0,51 euro per liter färdig dryck.

Skattepliktiga förpackningar kan vara tillverkade av olika mate- rial, till exempel glas, plast eller aluminium. Vätskekartongförpack- ningar är dock skattefria, med vissa undantag. Sådana förpackningar är skattepliktiga om de innehåller en separat påse av plast eller annat material, som till exempel kranförpackningar för vin, dvs. ”bag in box”- dryckesförpackningar. Skattefria är under vissa förutsättningar också förpackningar som innehåller drycker som är avsedda för konsum- tion i ett annat medlemsland. Vidare är även dryckesförpackningar som omfattas av ett pantbaserat retursystem och som kan fyllas på nytt eller återanvändas som råmaterial skattefria. Skatt ska inte heller betalas för dryckesförpackningar som fylls med dryck precis före försäljningen och vars innehåll är avsett att drickas omedelbart efter inköpet. Sådana förpackningar är till exempel engångsmuggar av papp eller plast.

Skattskyldig är den som i kommersiellt syfte tillverkar eller impor- terar skattepliktiga varor. Skattskyldig är också den som i hemlandet tagit emot tillverkade skattepliktiga produkter, om dessa inte an- vänts för skattefritt ändamål. Tillverkaren av drycker kan vara någon annan än den som förpackar dem. För den här punktskatten likställs dock tillverkning med att fylla detaljhandelsförpackningar med dryck. Skattskyldiga är godkända upplagshavare, registrerade mottagare, tillfälligt registrerade mottagare, registrerade avsändare, skatterepre- sentanter och oregistrerade skattskyldiga. Vissa av dessa aktörer får

51 _{Se www.vero.fi/sv/Detaljerade_skatteanvisningar/anvisningar/56222/skatt_pa_alkoholdrycker_} och_dryckesforp/och www.vero.fi/sv/foretag-och-samfund/om-foretagsbeskattningen/ punktbeskattning/skatt_pa_dryckesforpackningar/. Läst 2020-02-03.

SOU 2020:48 Regelverk, åtgärder och initiativ

hantera punktskattepliktiga varor som temporärt skattefria. Småpro- ducenter är under vissa villkor befriade från att betala skatten. Skatte- frihet för småskalig produktion ges i enlighet med kommissionens förordning om stöd av mindre betydelse52_.

4.8.5 Irland Avgift på bärkassar

På Irland tas en avgift ut på bärkassar som är helt eller delvis till- verkade i plast och tillhandahålls konsumenter i en livsmedelsaffär eller annat försäljningsställe. Undantag görs för bland annat mindre påsar som uteslutande används för att förpacka vissa typer av livs- medel (i huvudsak färskt kött och fisk samt frukt och grönsaker i lösvikt). Avgiften tas ut med ett visst belopp per kasse och betalas av det detaljhandelsföretag som tillhandahåller kassen till slutkon- sument. Medlen avsätts i en fond som finansierar olika miljöskydds- åtgärder.53

Innan avgiftsnivån beslutades gjordes en studie av konsument- ernas betalningsvilja som visade att de var villiga att betala 25 öre för en plastpåse. Avgiftsnivån sattes på 1,50 kronor per påse, vilket var sex gånger högre än det belopp som motsvarade betalningsviljan enligt studien. Avgiften resulterade i en minskad förbrukning av plastpåsar med 90 procent.54

Planerad avgift på engångsmuggar m.m.

Irland diskuterar att införa en avgift på engångsmuggar som används för avhämtning av dryck. Den ska börja gälla i slutet av 2021. För- slaget är för närvarande ute på remiss. Avgiften föreslås ligga på mellan 1 krona och 2,50 kronor. En kaffe kostar ungefär 30 kronor på Irland. Avsikten är vidare att införa en liknande avgift från 2022 för livsmedelsbehållare som används för avhämtning av mat och i en

52 _{Kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 av den 18 december 2013 om tillämpningen} av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse.

53 _{Se prop. 2019/20:47 s. 19.}

54 _{OECD (2020), Preventing single-use plastic waste: implications of different policy approaches.} ENV/EPOC/WPIEEP (2020)10.

Regelverk, åtgärder och initiativ SOU 2020:48

134

tredje fas även inkludera förpackningar för till exempel bakverk, frukt och grönsaker. I Irland beräknas cirka 200 miljoner engångsmuggar förbrukas varje år. Irland har en befolkning på 4,9 miljoner invånare.55

4.8.6 Storbritannien Minimipris på bärkassar

I England har lagstiftning införts som kräver att detaljhandelsföretag med minst 250 anställda tar ut ett minimipris när bärkassar av plast med handtag tillhandahålls kunder. Undantag görs för bland annat papperskassar och påsar som endast används för vissa typer av livs- medel. Det är inte fråga om en avgift eller skatt. Berörda företag upp- manas att skänka de medel som härrör från försäljningen till väl- görande ändamål.56

Planerad skatt på plastförpackningar

Den brittiska regeringen tillkännagav under år 2018 att den har för avsikt att införa en ny skatt på plastförpackningar från och med den 1 april 2022. Ett initialt förslag till utformning av skatten har remit- terats, där regeringen anger sina övergripande förslag om skattens omfattning, hantering och uppbörd. Regeringen avser sedan att åter- komma med förslag om de närmare detaljerna för skattesystemets utformning och tekniska lösning i ett senare förslag. Lagförslag pla- neras att läggas fram någon gång under 2020.

Enligt det initiala förslaget ska skatten omfatta alla plastförpack- ningar som inte har minst 30 procent återvunnet innehåll. Alla före- tag som producerar eller importerar sådana produkter måste betala skatten.

Som bakgrund till förslaget om en plastförpackningsskatt hän- visar regeringen till att avfall från engångsplast är ett pressande globalt miljöproblem, att mängden plastavfall med nuvarande trend i Stor- britannien förutspås öka med över en miljon ton fram till år 2030 samt att en undersökning som regeringen gjort bekräftar att det finns ett starkt allmänintresse för att hantera frågan. Vidare anges att

55 _{Se www.reuters.com/article/us-ireland-pollution-plastic/ireland-to-impose-latte-levy-by-} 2021-to-cut-plastic-waste-idUSKBN1XG1G0.

SOU 2020:48 Regelverk, åtgärder och initiativ

2,26 miljoner ton plastförpackningar används i landet varje år och de allra flesta av dessa är tillverkade av ny plast snarare än av återvunnet material.

Plastförpackningsskatten väntas, tillsammans med vissa plane- rade reformer av producentansvaret för förpackningar, komma att uppmuntra företag att se till att mer förpackningar kan återvinnas och att mer återvunnen plast används i förpackningarna.

Några exakta skattenivåer redovisas inte, men det anges att skat- ten ska fastställas till en nivå som ger ett tydligt ekonomiskt incita- ment för företag att använda återvunnet material i produktionen av plastförpackningar, så att det kommer att skapa större efterfrågan på detta material och i sin tur stimulera ökad återvinning och insamling av plastavfall, i stället för att det går till deponi eller förbränning.

De framtida intäkterna från den nya skatten och från reformerna av systemet för producentansvar sägs möjliggöra investeringar i åt- gärder för att hantera problemen med engångsplast, avfall och skräp samt för att förbättra avfallssystemet i Storbritannien.

Enligt förslaget förordas en platt skatt, som tas ut i form av ett schablonbelopp per ton av en plastförpackningsprodukt, i stället för en differentierad skatt. Regeringen avser dock att fortsätta att över- väga vilken strategi som har bäst förutsättningar att nå målet med beskattningen och är mest administrativt genomförbar.

För att säkerställa att skatten görs tydlig och enkel för företag samt för att minimera deras administrativa börda föreslås att plast, förpackningar och plastförpackningar som fastställer skattens om- fattning definieras enligt befintliga definitioner i bland annat EU:s regelverk, såvida det inte finns goda skäl att göra annat.

När det gäller definition och tröskel för andel återvunnet material som avgör vilka plastförpackningar som ska omfattas av skatten före- slås en enda tröskel, dvs. 30 procent återvunnet material, och att defini- tionen för återvunnet innehåll ska ansluta till en internationell standard.

I förslaget undantas de minsta operatörerna från skatten genom en minimitröskel, för att säkerställa att den administrativa bördan för skattebetalarna inte blir oproportionerlig med det skattebelopp som ska betalas och i situationer där operatörerna är för små för att skatten ska kunna ge en tillräcklig påverkan på efterfrågan på åter- vunnen plast. I förslaget angavs tre alternativ i fråga om att fastställa en sådan minimitröskel för små operatörer: 1a) en tröskel baserad på produktions- eller importvikt, 1b) en tröskel baserad på omsättning

Regelverk, åtgärder och initiativ SOU 2020:48

136

och produktions- eller importvikt och 2) en allmän lättnad för en första del av beskattningsbara produkter.

I förslaget föreslås liknande registrerings- och rapporteringskrav för de skattskyldiga som redan används för andra skatter. Det inne- bär att de skattskyldiga måste registrera sig, deklarera mängden skatte- pliktiga produkter och redovisa skatten. Regeringen avser att bygga ett system för detta som är transparent, tillgängligt och som passar den digitala tidsåldern och uppfyller användarnas behov. Alla moment i beskattningsprocessen – registrering, rapportering och betalning – ska som standard ske genom digitala kanaler via internet. Vid registrer- ingen ska en verksamhetsansvarig person tillhandahålla viss infor- mation. Det kommer minst att avse information om verksamheten och uppskattningar av mängden plastförpackningar (i ton räknat) som företaget förväntar sig att producera och/eller importera under de kommande tolv månaderna. Efter registrering kommer företaget att kvartalsvis behöva lämna in elektroniska självdeklarationer via internet. Varje deklaration ska innehålla information om de skatte- pliktiga produkter som tillverkats eller importerats under den aktu- ella perioden och det skattebelopp som ska betalas. Skatten ska sedan betalas in elektroniskt inom en månad efter deklarationen.

För att säkerställa efterlevnaden av skatten föreslås att liknande kontroller, befogenheter och sanktioner används som för landets andra skatter. Som exempel på åtgärder nämns tvångsvis registrering av skattskyldiga som inte har registrerat sig, granskning av inläm- nade deklarationer samt beslag av skattepliktiga varor vid utebliven skattebetalning eller vid andra betydande brister i efterlevnaden. När det gäller andelen återvunnet innehåll i produkterna anser regeringen att det kommer att behöva ställas krav på dokumentation som visar detta. Många tillverkare för redan en tydlig dokumentation över vilket material som ingår i deras plastförpackningar, men det kan vara svå- rare att visa andelen återvunnet innehåll i importerade plastförpack- ningar, särskilt om det inte finns något direkt samband mellan impor- tören och den utländska tillverkaren. För att minska riskerna för felaktiga deklarationer och skatteundandragande överväger regeringen åtgärder som tillämpas inom andra skatter. Vidare skulle en möjlig- het kunna vara att kräva att utländska skattskyldiga företräds av ett ombud som är etablerat i Storbritannien. Ombudet skulle då agera i sitt eget namn, som om den vore importören, och vara solidariskt ansvarig för skatten tillsammans med importören. Ombudet skulle

SOU 2020:48 Regelverk, åtgärder och initiativ

också vara skyldig att föra den dokumentation som krävs för att säkerställa andelen återvunnet innehåll i produkterna. Regeringen anser att en sådan lösning skulle kunna förbättra tillförlitligheten när det gäller återvunnet innehåll i plastförpackningar från utländska leverantörer. Regeringen anför att den skulle acceptera ett rättvist och rimligt tillvägagångssätt för att beräkna andelen återvunnet inne- håll för att säkra efterlevnaden och den efterfrågar i remissen syn- punkter på hur det kan fungera i praktiken för olika typer av företag och produkter. Regeringen avser sedan att återkomma med närmare detaljer om den dokumentation som kommer att krävas för att veri- fiera andelen återvunnet innehåll i ett senare förslag om en teknisk lösning för skattesystemet.

För att öka efterlevnaden föreslås även att sanktioner ska riktas mot dem som inte följer reglerna. Ett syfte med sanktionerna är att förmå de skattskyldiga att uppfylla sina skyldigheter inom systemet. Vidare ska alla de som följer reglerna inte missgynnas av att några inte gör det. Enligt förslaget ska det befintliga ramverket för sank- tioner på skatteområdet utvidgas till att omfatta den nya skatten. Det innebär att sanktioner kan aktualiseras bland annat vid utebliven deklaration, vid felaktigheter i deklarationer och vid bristande betal- ning. I vissa situationer kan det även bli aktuellt att väcka åtal för brott eller att ta varor i beslag. I övrigt efterfrågar regeringen syn- punkter på om det finns specifika efterlevnadsrisker som gör att sär- skilda bestämmelser om sanktioner eller straffrättsligt ansvar behövs i fråga om den nya skatten.

Planerad skatt eller avgift på engångsmuggar i England och Skottland

Skottland tillsatte i maj 2018 en expertpanel som skulle ge reger- ingen råd inför introduktionen av en avgift på engångsmuggar som används för avhämtning av dryck. Expertpanelens slutsatser var att det fanns starka bevis på att en sådan avgift skulle leda till minskad förbrukning av engångsmuggar och en ökad användning av flergångs- muggar. Dock skulle avgiften inte vara högre än befintliga rabatter.57

57 _{Se www.reuters.com/article/us-ireland-pollution-plastic/ireland-to-impose-latte-levy-by-} 2021-to-cut-plastic-waste-idUSKBN1XG1G0.

Regelverk, åtgärder och initiativ SOU 2020:48

138

England har däremot beslutat att inte införa en avgift på engångs- muggar, efter att konsekvensanalysen visat att en avgift inte skulle få tillräckligt stor effekt på förbrukningen och att den skulle leda till negativa konsekvenser för ekonomin.58

I kapitel 11 har vi en mer utförlig diskussion om effekterna av de planerade avgifterna.

4.8.7 Belgien

Belgien införde 2007 en miljöskatt med differentierade avgifter på fyra olika produktkategorier: plastbärkassar (30 kronor per kg), plast- folie (27 kronor per kilo), aluminiumfolie (45 kronor per kg) och slutligen plastbestick (36 kronor per kg). Skatten kallades för pick- nick-skatten på grund av att fokus var på hushållens plastartiklar. Skatten uppfyllde sitt syfte med att ändra konsumenternas beteende och avskaffades 2015. Skatteintäkterna hade då blivit så låga att de knappt kunde täcka de administrativa kostnaderna.59

4.8.8 Italien

Italien har beslutat att införa en ny skatt på engångsplastprodukter (även kallad ”MACSI”). Införandet av skatten var planerat till juli 2020, men det har skjutits upp till 2021 med anledning av corona- pandemin.60

Syftet med skatten är att minska produktionen och konsumtio- nen av plast. Skatten uppges vara en del av regeringens miljöpolitik. Kritiker hävdar dock att skatten inte kommer att hjälpa miljö och hälsa utan bara skada ekonomin. Italien är den näst största tillver- karen av plastprodukter efter Tyskland i EU. Branschorganisationen Plastics Europe har i ett pressmeddelande uttalat att en ”regressiv skatt” sätter 50 000 jobb i riskzonen i Italien. Skatteförslaget aviserades av den nytillträdda regeringen i 2020 års statsbudget. Efter protester från företag kom sedan det ursprungliga förslaget att mjukas upp i vissa

58 _{Ecuity Consulting (2018), Paper cup levy impact analysis. Methodology Paper. March 2018.} Prepared by Ecuity Consulting LLP.

59 _{OECD (2020), Preventing single use plastic waste: implications of different policy approaches.} ENV/EPOC/WPIEEP(2020)10.

60 _{Se www.ipsoa.it/documents/impresa/ambiente/quotidiano/2020/06/26/plastic-sugar-tax-} rinvio-2021-sostenere-imprese-colpite-covid-19 . Läst 2020-07-16.

SOU 2020:48 Regelverk, åtgärder och initiativ

avseenden. Bland annat kom skattesatsen att sänkas till 0,45 euro per kg plastprodukt, i stället för 1 euro per kg. Fler plastprodukter kom även att undantas från skatten.

Skatten är tillämplig på engångsplastprodukter som släpps för konsumtion i Italien och som är avsedda för att innehålla, skydda, hantera eller leverera varor eller livsmedel. Skatten omfattar även plast- produkter som är avsedda för stängning (t.ex. lock) eller för försälj- ning och presentation av varor (t.ex. etiketter). Beskattade produkter är exempelvis flaskor, påsar, dryckeskartongförpackningar, livsmedels- behållare, andra förpackningar, bubbelplast, plastlock m.m. Från skatte- plikt undantas produkter som används för att innehålla och skydda medicinska preparat, till exempel sprutor. Vidare undantas komposter- bara och återvunna plastmaterial. Skatten tas inte heller ut på pro- dukter för varaktigt bruk. Skatten tas endast ut på produkter på släpps för konsumtion i Italien. Produkter som exporteras beskattas inte.

Skattskyldiga är de som tillverkar, för in eller importerar skatte- pliktiga varor. Skattskyldigheten inträder vid tillverkning, införsel och import av skattepliktiga varor. Varor som exporteras eller säljs för konsumtion i andra EU-länder beskattas inte.

Skatteförfarandet är utformat kring ett deklarationsförfarande där de skattskyldiga kvartalsvis lämnar de uppgifter som behövs för att fastställa den skatt som ska betalas. Skatten ska också betalas kvar- talsvis. Vid försenad betalning tas en administrativ avgift ut och vid utebliven betalning tas en sanktionsavgift ut.

Samtidigt med den nya skatten införs en skattelättnad för företag som producerar sådana plastprodukter som omfattas av skatten. Skatteavdraget motsvarar 10 procent av företagets kostnader för att tekniskt anpassa tillverkningen till att göra komposterbara och bio- logiskt nedbrytbara artiklar enligt den europeiska standarden EN 13432:2002. Skatteavdraget får inte överstiga 20 000 euro. De skatt- skyldiga som ansöker om avdraget måste uppfylla vissa krav enligt EU:s statsstödsregler.61 61 _{Se www.ecnews.it/legge-di-bilancio-2020-la-disciplina-in-materia-di-c-d-plastic-tax/,} www.gipea.net/plastictax2020/, www.ey.com/gl/en/services/tax/international-tax/alert-- italy-introduces-proportional-tax-on-plastic-items, www.ey.com/gl/en/services/tax/ international-tax/alert--italy-approves-2020-budget-law, www.jonesday.com/en/insights/ 2020/01/italian-budget-law-for-2020-enacted?utm_source=Mondaq&utm_medium= syndication&utm_campaign=LinkedIn-integration och www.qualenergia.it/ articoli/legge- di-bilancio-2020-come-funziona-la-nuova-plastic-tax/. Läst 2020-03-16.

Regelverk, åtgärder och initiativ SOU 2020:48

140

4.8.9 Frankrike

Den franska regeringen har under 2018 aviserat att den har som målsättning att nå 100 procents plaståtervinning till år 2025 för att minska mängden plast som hamnar i havet. För att nå detta mål pla- neras en rad åtgärder. En av åtgärderna är ett avgiftssystem där plast- förpackningar som inte innehåller återvunnen plast ska kosta upp till 10 procent mer än förpackningar av återvunnen plast. Vidare plane- ras ett retursystem för plastflaskor. Skatter för att deponera avfall