Svenska punktskatter på engångsartiklar

4.7.1 Inledning

I Sverige tas punktskatt för närvarande ut på vissa typer av engångs- artiklar: tobaksskatt på cigaretter och snus respektive skatt på plast- bärkassar. Dessa punktskattelagstiftningar beskrivs översiktligt i det följande. Inledningsvis ges dock en allmän beskrivning av punktskatt.

4.7.2 Vad är punktskatt?

I det svenska skattesystemet finns det direkta skatter och indirekta skatter. Bland de direkta skatterna är inkomstskatterna helt domi- nerande, men av central betydelse är även kapitalskatterna. Bland de indirekta skatterna är mervärdesskatten den dominerande skattefor- men. Den är till sin natur en allmän konsumtionsskatt och betalas på i princip all omsättning av varor och tjänster. Punktskatterna brukar också hänföras till kategorin indirekta skatter även om exempel finns på punktskatt som har karaktär av direkt skatt.

Punktskatter brukar tas ut på särskilt utvalda varor eller tjänster. Syftet med en punktskatt kan i vissa fall vara av fiskal karaktär, dvs. att ge staten inkomster och stärka statens finanser. I andra fall kan det vara att begränsa eller styra konsumtionen av de aktuella varorna eller tjänsterna i en för samhället önskvärd riktning. För några av de punktskatter som finns i dag är syftet en kombination av att för- stärka statens finanser och att styra konsumtionen av varorna eller

46 _{Royal Djurgården, https://royaldjurgarden.se/rabatt-pa-kaffet/.}

47 _{Chalmers Konferens & Restauranger, https://chalmerskonferens.se/sv/restauranger/} johanneberg/smak/.

Regelverk, åtgärder och initiativ SOU 2020:48

128

tjänsterna. Oavsett syftet med beskattningen leder punktbeskatt- ningen vanligtvis till att den skattepliktiga varan eller tjänsten för- dyras i konsumentledet genom att den skattskyldige övervältrar kost- naden för skatteuttaget på den slutlige konsumenten.

I Sverige regleras punktskatter i separata punktskattelagar för olika varugrupper och tjänster. Exempelvis regleras skatt på bekämp- ningsmedel i lagen (1984:410) om skatt på bekämpningsmedel, skatt på tobaksvaror i lagen (1994:1563) om tobaksskatt, skatt på el, bräns- len och andra energiprodukter i lagen (1994:1776) om skatt på energi, och så vidare. Det finns flera likheter mellan de olika lagarna, men det finns också betydande skillnader dem emellan. Var och en av lagarna har utformats utifrån de särskilda förhållanden som gäller för respek- tive bransch och varugrupp samt utifrån de syften lagstiftaren har med respektive punktskatt.

Gemensamt för de olika punktskatterna är att beskattningen sker som en ”ett-leds-beskattning”, där skatteuttaget sker en gång hos en aktör som utpekas som skattskyldig. Ett tydligt mönster för svenska punktskatter är att skattskyldigheten placeras så tidigt som möjligt i handels- eller tjänstekedjan för att begränsa antalet skattskyldiga. Detta underlättar administrationen och kontrollen av punktskatterna. Skattskyldig är vanligtvis den som utför tjänsterna eller som tillverkar, importerar eller försäljer de punktskattepliktiga varorna på visst sätt.

4.7.3 Tobaksskatt

Tobaksprodukter är typiskt sett engångsartiklar och vissa av dem inne- håller plast. Cigaretter har ofta ett filter som är gjort av cellulosa- acetat, som är en sorts plast, och även portionssnus innehåller plast. Nedskräpningsstatistiken visar även att fimpar och snus hör till de vanligaste skräpföremålen (se kapitel 3). Bland annat cigaretter, med eller utan filter, omfattas dock redan av en annan punktskatt, näm- ligen tobaksskatten.

Beskattningen av cigaretter, cigarrer, cigariller och röktobak är harmoniserad inom EU. De inom EU gemensamma bestämmelserna om tobak regleras i rådets direktiv 2011/64 av den 21 juni 2011 om strukturen och skattesatserna för punktskatten på tobaksvaror. Direk- tivet reglerar skattestrukturer, minimiskattesatser och definitioner av de skattepliktiga tobaksprodukterna. Det innebär att samtliga

SOU 2020:48 Regelverk, åtgärder och initiativ

EU-länder följer samma förfarandebestämmelser vid beskattningen, men skattesatserna bestäms av varje enskilt medlemsland.

Bestämmelserna i tobaksskattedirektivet är genomförda i svensk rätt genom lagen (1994:1563) om tobaksskatt, förkortad LTS, och förordningen (2010:177) om tobaksskatt. Snus och tuggtobak om- fattas inte av EU-direktivet, men i Sverige beskattas sådana produk- ter ändå enligt våra nationella regler. I LTS finns således även bestäm- melser om beskattning av snus och tuggtobak.

Tobaksskatt ska betalas för tobaksvaror som tillverkas i Sverige, som förs in eller tas emot från ett annat EU-land eller som impor- teras från ett land utanför EU. Med införsel och utförsel menas att varor förs in från respektive förs ut till andra EU-länder. Med import menas att en tobaksvara förs in till Sverige från tredje land under förutsättning att varan inte omfattas av ett suspensivt tullförfarande, till exempel transitering, eller ett suspensivt tullarrangemang. Med import menas också att varan frisläpps från ett sådant förfarande eller ett sådant arrangemang. Med export menas att en tobaksvara förs ut till tredje land från Sverige eller via ett annat EU-land. Med EU och EU-land menas de områden som hör till Europeiska unionens punktskatteområde. Med tredje land menas länder och områden utan- för punktskatteområdet.

Tobaksskatten är enligt 42 § LTS föremål för en årlig omräkning utifrån konsumentprisindex, förkortat KPI, i syfte att realvärdesäkra skattesatserna. Den årliga omräkningen motsvarar de i lagen angivna skattebeloppen multiplicerade med det jämförelsetal, uttryckt i pro- cent, som anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i juni månad året närmast före det år beräkningen avser och prisläget i juni 2011. Beskattningen av cigaretter baseras på uttag av dels stycke- skatt, dels värderelaterad skatt. När det gäller skatt på cigaretter av- ser omräkningen endast styckeskatten. Regeringen ska före november månads utgång fastställa de omräknade belopp som ska tas ut för på- följande kalenderår.

Regelverk, åtgärder och initiativ SOU 2020:48

130

4.7.4 Skatt på plastbärkassar

En skatt på plastbärkassar infördes i maj 2020. Den nya skatten ska bidra till att Sverige uppnår EU:s mål i förpackningsdirektivet48 _om

en förbrukning av maximalt 40 plastbärkassar per person och år till slutet av 2025 och därigenom även bidra till att minska nedskräp- ningen och spridningen av mikroplaster i naturen (prop. 2019/20:47 s. 22 och 41 f.).

Skatten omfattar plastbärkassar som är avsedda att tillhandahållas konsumenter inom handeln för att de ska kunna packa eller bära varor. Skatten omfattar inte plastbärkassar avsedda för varaktigt bruk, dvs. kassar som är avsedda att användas flertalet gånger under en längre tid. Inte heller sopsäckar, avfallspåsar, hundpåsar och små påsar i konsumentförpackning omfattas av skatten (prop. 2019/20:47 s. 26 och 50).

Skatten tas ut med 3 kronor per plastbärkasse, utom för vissa mindre och tunnare påsar. För plastbärkassar med en väggtjocklek som understiger 15 mikrometer och en volym som inte överstiger sju liter ska skatten dock tas ut med 30 öre per plastbärkasse.

Skattskyldig är den som tillverkar skattepliktiga varor, den som från annat EU-land för in eller tar emot sådana varor och den som importerar sådana varor. Från skattskyldighet undantas införsel, mot- tagande och import som sker med maximalt 40 stycken plastbär- kassar per tillfälle. Därutöver undantas en fysisk persons tillverkning, införsel, mottagande och import av skattepliktiga varor som är av- sedda för den fysiska personens eller dennes familjs personliga bruk. Godkända lagerhållare har uppskjuten beskattning liksom i annan punktskattelagstiftning.