Nedskräpning i hav och natur

Den marina nedskräpningen är omfattande. Det mesta av skräpet i havet, ungefär 80 procent, är av plast och kommer från landbaserade källor.65 _{Den mesta plasten är skräp som slängts i naturen i stället för}

i återvinningen eller i soporna. Vidare deponeras mycket plastavfall i stora deponianläggningar där erosion av deponierna med tiden kan leda till ett visst plastläckage till miljön, till exempel genom att plast- fragment lossnar eller att plastpåsar kommer upp till ytan och sedan blåser ut till havs. Varje år beräknas mellan 4,8 och 12,7 miljoner ton plastskräp hamna i haven. Plastskräpet ackumuleras över tid och i dagsläget beräknas omkring 150 miljoner ton plast flyta runt i haven. Det motsvarar cirka 580 000 plastbitar per kvadratkilometer och 51 biljoner partiklar av mikroplast.66 _{Skräp från hela världen samlas i}

stora virvlar långt ute till havs och bildar s.k. skräpkontinenter. Sådana skräpkontinenter finns i norra och södra Stilla havet, norra och södra Atlanten samt Indiska oceanen. Haven är alltså fulla med plastskräp, och tillförseln bara ökar. Enligt beräkningar som Ellen MacArthur Foundation har gjort så kan haven år 2050 bestå av mer plast än fisk i vikt.67

Plast som hamnar i havet kan orsaka stor skada för det marina djurlivet och de fåglar som lever vid kusten. Skräpet försämrar dju- rens livsmiljöer. Vidare kan fåglar, fiskar och marina däggdjur trassla in sig i plasten eller missta den för mat. När djuren äter plast i stället för mat blockerar plasten deras matsmältning, vilket hindrar deras näringsintag. De kan även bli förgiftade av plasten när de exponeras för kemikalier som finns i plasten. Det finns plastsorter som inne- håller farliga kemikalier. Mycket av plastskräpet kommer dock från förpackningar som oftast inte innehåller några farliga ämnen. Däremot finns det studier som tyder på att plast kan dra till sig och bli bärare av farliga kemikalier som finns i haven. Hur det påverkar djuren i haven finns det väldigt lite forskning om. Skräpet i haven bedöms skada över 600 marina levande djurarter.68 _{Undersökningar visar att minst}

65 _{EU-kommissionens meddelande, En europeisk strategi för plast i en cirkulär ekonomi, KOM} (2018) 28 slutlig. Se även Förenta nationerna (FN), https://unric.org/sv/haven-fixar-det-eller/. 66 _{Håll Sverige Rent, www.hsr.se/fakta/fakta-om-skrap/plast-ett-stort-problem-i-vara-hav. Läst} 2019-09-27.

67 _{World Economic Forum, Ellen MacArthur Foundation and McKinsey & Company (2016),} The New Plastics Economy – Rethinking the future of plastics, www.ellenmacarthur foundation.org/publications.

68 _{Håll Sverige Rent, www.hsr.se/fakta/fakta-om-skrap/plast-ett-stort-problem-i-vara-hav. Läst} 2019-09-27.

SOU 2020:48 Bakgrund

32 valarter, 111 sjöfågelarter, alla sköldpaddsarter och många fisk- arter äter plastskräp. Ett exempel är stormfåglarna i Nordsjön, där man i en undersökning hittade plastbitar i 94 procent av de under- sökta fåglarna. I genomsnitt hade fåglarna 34 plastbitar i magen. Plast hittas till och med i ryggradslösa djur, i allt från sjögurkor till mane- ter. I en studie i Skottland hittades plast i 100 av 120 trålfångade havs- kräftor.69 _{Enligt en rapport om skräpets påverkan på marint djurliv}

bedöms de fem värsta skräpföremålen för havslevande djur vara fiske- redskap, plastpåsar, ballonger, cigaretter och plastlock.70

Vidare bryts plast från skräp över tid ner till så kallade mikro- plaster71 _{som i slutändan kan hamna i den mat som människor äter.}

Den marina nedskräpningen orsakar även ekonomiska förluster för sektorer och i samhällsgrupper som är beroende av havet, men också för tillverkare där endast 5 procent av produktionsvärdet ger avkastning och resten bokstavligen dumpas. Inom EU beräknas skräpet i havet innebära kostnader i storleksordningen 259–695 miljoner euro, framför allt i turism- och fiskesektorerna.72

Enligt EU-kommissionen består 80–85 procent av det marina skrä- pet inom EU av plast.73 _{Engångsartiklar i plast utgör 49 procent av}

skräpet i havet, plastavfall från fiskeutrustning utgör 27 procent och övrigt plastavfall utgör 6 procent. Resterande del av skräpet, 18 pro- cent, är av annat material än plast. Engångsartiklar i plast är den största gruppen av skräp som hittats på havsstränderna i Europa. De tio van- ligaste engångsartiklarna i plast på europeiska stränder är:

1. dryckesflaskor, korkar och lock, 2. cigarettfimpar,

3. bomullspinnar (tops),

4. förpackningar för kex eller godis,

69 _{Naturskyddsföreningen, www.naturskyddsforeningen.se/frågor_och_svar_om_plast. Läst} 2020-01-10.

70 _{Wilcox, Chris m.fl. (2016), Using expert elicitation to estimate the impacts of plastic pollution} on marine wildlife, www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0308597X15002985. 71 _{Mikroplast är plastpartiklar som är mindre än 5 mm i storlek.}

72 _{Europarlamentet,}

www.europarl.europa.eu/news/sv/headlines/priorities/kretsloppssamhallet/20181005STO15 110/plast-i-haven-fakta-effekter-och-nya-eu-regler

73 _{EU-kommissionens meddelande, En europeisk strategi för plast i en cirkulär ekonomi, KOM} (2018) 28 slutlig, och Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/904 av den 5 juni 2019 om minskning av vissa plastprodukters inverkan på miljön.

Bakgrund SOU 2020:48

90

5. bindor och tamponger, 6. plastpåsar,

7. bestick, sugrör och omrörare, 8. dryckesmuggar och lock, 9. ballonger och ballongpinnar, och

10. matlådor inklusive snabbmatsförpackningar.74

Plastskräp är vanligt även vid svenska stränder. Flera av de vanligaste skräpkategorierna som återfinns på våra stränder är nämligen av plast. Skräpet som återfinns på Bohuskusten bedöms främst komma från havet och eventuell påverkan från besökare på stränderna är minimal. På de oexploaterade stränderna längs Kattegatt, Öresund och Östersjön bedöms den största delen av skräpet komma från havet, men på de stadsnära stränderna bedöms skräpet i första hand komma från besökarna. De mest nedskräpande föremålen på strän- derna vid Kattegatt, Öresund och Östersjön är: cigarettfimpar, plast- fragment, snus, engångsbestick, trä, godis- och glasspapper samt snabb- matsbehållare, kapsyler och lock, rep och plastpåsar.75

Havsströmmarna gör att Bohuskusten i Västsverige är särskilt drabbad av marin nedskräpning. Där spolas det i land cirka 8 000 kubik- meter skräp varje år. Det motsvarar fem fulla badkar med skräp som spolas i land varje timme.76

Det finns begränsad information om nedskräpningen i skog och naturområden. Det har till exempel gjorts mätningar vid en fjäll- station och det har gjorts undersökningar i form av intervjuer med människor som arbetar i naturområden. Håll Sverige Rents bedöm- ning är att den ökande naturturismen leder till att mer och mer skräp hamnar i naturen.77

74 _{Europarlamentet, www.europarl.europa.eu/news/sv/headlines/priorities/ kretsloppssamhallet/} 20181005STO15110/plast-i-haven-fakta-effekter-och-nya-eu-regler.

75 _{Håll Sverige Rent (2020), Skräprapporten 2020, s. 36.}

76 _{Håll Sverige Rent, www.hsr.se/fakta-om-skrap/skrapet-i-havet. Läst 2019-09-27.} 77 _{Håll Sverige Rent (2019), Skräprapporten 2019, s. 37.}

SOU 2020:48 Bakgrund