Intervjuer med företag

Energimyndigheten har genomfört intervjuer med fem företag som representerar tillverkningsindustrin, och två företag som representerar (den kommunala) ener- giproduktionen. Företagen representerar olika branscher och är i olika utsträck- ning energiintensiva. Intervjuundersökningen uppfyller inte vetenskapliga krite- rier för urval eller representativitet. De synpunkter som givits stöds dock av tidi- gare kontakter som Energimyndigheten har haft med företag i samband med andra arbeten. I intervjuerna ställdes frågor om företagens allmänna energisituation och vilka styrmedel som är riktade mot verksamheten. Frågorna i övrigt fokuserade på prisernas påverkan, liksom styrmedlens (energiskatternas, handelssystemets, elcertifikatsystemets, PFE’s och Klimps) påverkan, samverkan och administra- tion, samt företagens framtidsbild av styrmedlen.

Tillverkningsindustrin

Företagen från tillverkningsindustrin är stora multinationella företag med relativt stor energianvändning och har huvudsakligen SNI-kod 21, 24, 26, 27 eller 34. Kostnadsandelen för energi av totala produktionskostnaden i de intervjuade

företagen varierar kraftigt, från 4-5 % upp till 60-70 %. Företag som hade högre andel av energi i produktionskostnaderna ansåg att det var viktigare att arbeta för att minska energiförbrukningen i produktionen. Energikostnaden, speciellt med de år 2005 och 2006 rådande elpriserna, var dock viktigt för alla intervjuade företag. Den vanligaste formen av energi i produktionen bland de intervjuade företagen är el. Också andra energislag, såsom bl.a. gasol, naturgas, olja, kol, biobränslen och fjärrvärme används. Vissa företag har bytt till biobränslen (och avfall) från kol och olja under de senaste åren. Även naturgas skulle kunna vara intressant för flera företag om distributionsnätet byggdes ut.

Vissa företag producerar viss el själva, andra är helt beroende av utomstående elleverantörer. De flesta säljer spillvärme till det kommunala fjärrvärmenätet, eller skulle vilja göra det.

De flesta företagen upplever att de varken har någon möjlighet att minska sin energianvändning i processen, eller sina koldioxidutsläpp i någon märkbar utsträckning. Flera företag konstaterade att teknologiska genombrott krävs för att möjliggöra detta i deras industri.

Vid intervjufrågor om styrmedel framkom många olika synpunkter, ofta specifika för respektive företag. Ett företag som tillverkar energianvändande produkter har andra hänsyn att ta än ett företag som har en energiintensiv tillverkning av en pro- dukt som inte använder energi under användarfasen. Några företag verkar på en marknad där konkurrensen är global, några där den är europeisk. Några är inte särskilt konkurrensutsatta. Faktorer som dessa påverkar hur styrmedlen upplevs, och vilka åtgärder som kan vidtas. De flesta verkade dock överens om att:

• I dagsläget är elpriset det som påverkar lönsamheten, vinster och nyinvester- ingsplaner mest av energirelaterade kostnader. Flera företag pekar på kopp- lingen mellan handeln med utsläppsrätter och elpriset, som innebär en förmö- genhetsöverföring från elkonsumenter (inkl. industrin) till energibolag. • Flera företag pekar på indirekta effekter såsom t.ex. höga kol-, olje- och utsläppsrättsprisers påverkan på elpriset, det höga elprisets påverkan på utvecklingen av alternativen och elcertifikatsystemets påverkan på priset på biomassa.

• Skatterna ingår via bränslepriser i optimeringskalkylerna när företagen fattar beslut om produktion och investeringar. Flera företag har dock svårt att se logiken i den dubbla styrningen mellan handelssystemet och t.ex. koldioxid- skatten. Skatterna är nationella och därmed till nackdel för verksamhet i Sverige.

• Ett idealt styrmedel vad gäller ett globalt miljöproblem såsom klimatföränd- ringen bör verka globalt. Med undantag av att utsläppshandelssystemet är begränsat till EU var företagen i princip positiva till handelssystemet, även om en del var missnöjda med de principer som gällt för tilldelningen. Tilldelningen i utsläppsrättshandelssystemet borde tillämpas likformigt i hela EU, och inte bestraffa de som gjort tidiga investeringar i t.ex. bränslebyte eller energieffek- tivitet.

• Flera företag gav uttryck för tankar om att flytta produktionen ifrån Sverige till länder med lägre energipriser. Detta, menar de, kommer inte att ske omedelbart p.g.a. de stora fasta investeringar som har gjorts, utan kommer att ske succes- sivt under de närmaste 5-20 åren. De flesta indikerade att detta är en indirekt utveckling till följd av att nyinvesteringar sker i andra länder än Sverige. Nationella styrmedel påverkar konkurrenskraften gentemot andra länder inkl. europeiska, medan europeiska styrmedel påverkar konkurrenskraften globalt. • Elcertifikatsystemet har liten påverkan på företagens vinst. Viss konkurrens om

råvara identifierades dock, liksom risk för konkurrenssnedvridning genom reglerna för kvotplikt.

• Företag som deltar i PFE uppgav att programmet bidragit till att mer fokus läggs på energianvändningen i företaget, och att arbetet blivit mer strukturerat, i vissa fall har också medel för investeringar avsatts. Samtidigt är det samlade intrycket att de elintensiva företagen även tidigare arbetat aktivt med energi- effektivisering och också vidtagit de lönsammaste åtgärderna.

• Administrationen av styrmedel verkar vara större för stöd, såsom Klimp (få företag har resurser för att göra ansökan) och PFE under införandefasen. Lobbyverksamhet utgör en stor del av styrmedelsadministrationen.

• Färre styrmedel föredras framför fler, ett mål – ett medel utlystes. Förenklingar efterlyses liksom en någorlunda förutsägbar färdplan.

Energibolagen

De intervjuade bolagen producerar huvudsakligen fjärrvärme men även en del el. Gemensamt för företagen vara att de ansåg att styrmedlen har stort inflytande över verksamheten (särskilt värmeproduktionen), men att styrmedlen och även målen ändrats över tid. Slutsatserna av detta faktum och val av åtgärder skiljer sig dock åt mellan bolagen. Båda bolagen ser till utvecklingen av politiken på längre sikt för att bilda sig en uppfattning om i vilken riktning styrmedlen kommer att gå. Samtidigt verkar utformningen av styrmedlen ha viss betydelse för beslut på kor- tare sikt. Elskatten har ingen stor påverkan på bolagens verksamhet utan den påverkar mest genom att minska elefterfrågan på den svenska marknaden. Bio- bränsle bränslebeskattas inte, vilket ger dem en konkurrensfördel gentemot andra bränslen. Koldioxidskatten däremot utgör större delen av bolagens investerings- kalkyl t.ex. vid investering i hetvattenproduktion med fossila bränslen. Invester- ingen är p.g.a. skatten helt utesluten. Utsläppshandels- och elcertifikatsystemen är viktiga styrmedel ur energibolagens perspektiv.

Respektive företag har nämnt bl.a:

• Omläggningen av koldioxidskatten år 2004 på värmedelen i kraftvärmeproduk- tion har påverkat beslut om fossileldad kraftvärme.

• Tidigare koldioxid- och bränslebeskattning påverkade i beslut om att investera i ny biobränslepanna för ca fem år sedan och ökad torvförbränning för ca tre år sedan. Investeringarna minskade användningen av kol.

• Elskatten (och det höga elpriset) begränsar användningen av värmepumpar i fjärrvärmeproduktionen.

• Handelssystemet har bl.a. bidragit till att man planerar biogasproduktion/- förbränning på sikt.

• Handelssystemet har påverkat torvförbränningen. Hade inte torv varit elcerti- fikatberättigad hade torvförbränningen upphört när handelssystemet infördes. Nu fortsätter man dock att även bränna torv.

• Elcertifikat påverkar förnybar el i positiv riktning men det är svårt att förutsäga priset vilket gör det svårt att kalkylera.

• Elproducenter kan inte delta i PFE.

• LIP/Klimp-bidrag har bidragit till att man är delägare i ett biogasprojekt. • Ett mål – ett medel förespråkas. Nationella mål för företag som verkar på en

europesik marknad anses inte motiverade om inte miljöproblemen är lokala. Långsiktighet, förutsägbarhet och logik bidrar till tilltron på styrmedlet så att de kan de bidra till utvecklingen.