• No results found

Solvärme och solcellsbidrag

In document Ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken (Page 172-176)

6 Styrmedelsinventering

6.3 Bostäder och service m.m

6.3.6 Solvärme och solcellsbidrag

• Huvudsyftet med stöden är att främja relativt oanvända tekniker. Solvärmebidrag

• Från och med år 2000 ges statligt bidrag till installation av solvärmeanlägg- ning i småhus, flerbostadshus och vissa lokaler.

• I slutet av år 2005 hade totalt 50 miljoner kronor beviljats.

• Boverket har dragit vissa slutsatser om solvärmebidragets effekter i samband med att de lämnat förslag på ny stödform. Att solfångarens area inte ska be- gränsas, att stödet även ska omfatta nyproduktion och att krav inte ska ställas på den befintliga uppvärmningen.

Solcellsbidrag:

• Under perioden 2005 till 2007 finns ett statligt stöd för installation av sol- celler i offentliga byggnader inom OFF-rot stödet.

• Sista februari 2006 hade drygt 50 miljoner kronor beviljats

• Chalmers tekniska högskola kommer under åren 2006 till 2007 genomföra en utvärdering av det marknadsstödjande programmet för solceller i offent- liga byggnader.

Syfte och bakgrund

Syftet med stöden är att främja användningen av tekniken och att främja en effek- tiv och miljöanpassad användning av energi.

Energimyndigheten och dess föregångare har gett bidrag till Svensk forskning och utveckling inom solcellsområdet sedan 1977. En beskrivning av solvärmebidraget som startade år 2000 och solcellsbidraget som startade först 2005 ska ses mot bakgrund av detta.

Stödens utformning

Solvärmebidrag18

Från och med år 2000 ges statligt bidrag till installation av solvärmeanläggning i småhus, flerbostadshus och vissa lokaler. Syftet med bidraget är att främja användningen av solvärmeteknik för uppvärmning i den typen av lokaler (SFS 2000:287). Bidragets storlek bestäms utifrån solfångarens beräknade årliga ener- giproduktion och motsvarar 2,50 kronor per kilowattimme.19 Bidraget är rambe- gränsat vilket innebär att bidrag endast kan ges så länge det finns tillgängliga medel. Bidraget kan inte kombineras med andra statliga eller kommunala bidrag

18 Solvärmesystem kan delas in i två olika typer, varmvattensystem och kombisystem. I ett

varmvattensystem kopplas solfångarna till en varmvattenberedare med inbyggd solvärmeslinga. Varmvattensystemet lämpar sig särskilt väl i hus med direktverkande el. I kombisystem lagras värmen i en ackumulatortank. Solvärmen kombineras ofta med exempelvis en vedpanna vilket ger ett flexibelt system; kombisystemet är idag det vanligaste systemet i småhus.

19 Bidraget får dock aldrig överstiga 7500 kronor per lägenhet i småhus, 5000 kronor per lägenhet i

för samma projekt. Ansökan om bidrag lämnas in till länsstyrelsen och eventuellt bidrag utbetalas när åtgärden är slutförd. Det är Boverket som sköter utbetalning av bidragen och utövar tillsyn. I slutet av år 2005 hade totalt 50 miljoner kronor beviljats (under perioden 2000-2005). Den övervägande majoriteten, 93 procent, av det utbetalade beloppet har gått till småhus. Resterande del går till flerbostads- hus (en mycket liten del till lokaler).

År 2006 har riksdagen beslutat om ett kompletterande solvärmestöd för lokaler som införts per den 1 juli 2006 (10 mkr/år 2006-2010).

Solcellsbidag

Under perioden 2005 till 2007 finns ett statligt stöd för installation av solceller20 i offentliga byggnader (en av åtgärderna inom ramen för OFFROT). Syftet med stödet är att främja en effektiv och miljöanpassad användning av energi. Stödet är på 70 procent av investeringskostnaden och det maximala stödbeloppet är på 5 miljoner kronor per byggnad. Stödet söks hos Länsstyrelsen och erhålls som en kreditering på skattekontot. Totalt är 100 miljoner kronor avsatta för stödet. I bud- getpropositionen (våren 2006) föreslås stödbeloppet öka till 150 miljoner kronor. Sista februari 2006 hade drygt 50 miljoner kronor beviljats (under åren 2005 och 2006).

Detta är det första statliga marknadsstödet för solceller i Sverige. Det finns planer på att någon form av fortsatt stöd för solceller ska ta vid när den första stödperio- den löpt ut.

Solvärmebidraget

Boverket tar varje månad fram statistik över aktuella bidrag. Härigenom ges en god bild av sökta och utbetalade bidrag. Energimyndigheten har utvärderat forsk- nings- och utvecklingsprogrammet för solvärme. Programmet arbetar emellertid med att utveckla kostnadseffektiva solvärmelösningar genom stöd till forskar- grupper och industri och någon utvärdering av solvärmebidragets effekt har inte gjorts.

Boverket har i regeringens regleringsbrev för år 2006 fått i uppdrag att senast den 15 mars 2006 redovisa förslag till ett kompletterande stöd för installation av sol- värme. Det föreslagna stödet kommer att löpa parallellt med det nuvarande sol- värmestödet enligt förordning (2000:287) om statligt bidrag till installering i sol- värme. Det förslag som Boverket har lyft fram grundar sig i huvudsak på erfaren- heter från nuvarande stödformer.

Boverkets huvudsakliga synpunkter på nuvarande stödsystem kan sammanfattas under följande punkter (Boverket 2005b):

20Solcellsystem kan delas in i två huvudtyper: system som är anslutna till elnätet och icke nät-

anslutna system med batterier. Majoriteten av de svenska solcellsanläggningarna, ca 90 procent, tillhör den senare kategorin. Exempel på tillämpningsområden är fritidshus och fyrar.

• Stöd till solvärme regleras idag i två skilda förordningar, förordning

(2000:287) om statligt bidrag till installering i solvärme och förordningen om stöd till investeringar i energieffektivisering och konvertering till förnybar energi i lokaler som används för offentlig verksamhet. Det är därför mycket angeläget att det råder så stor överrensstämmelse som möjligt mellan dessa två förordningar.

• Även om varken själva solvärmebidraget eller konverteringsstödet uttryckligen begränsar solfångarens area begränsas denna ändå i praktiken genom stödens utformning och storlek. Detta gör att stödet i dag i princip utgör ett stöd enbart för småhus.

• För att solvärmestödet ska kunna sägas utgöra ett teknikstöd måste stödet även omfatta nyproduktion. Vid konvertering från ett energislag till ett annat bör inga krav ställas på att den befintliga uppvärmningen ska vara av ett visst slag.

En enklare uppföljning av solvärmebidragets effekter kan göras genom att bear- beta de uppgifter som den som sökt bidrag lämnat via ansökningsblanketten. Här finns exempelvis uppgifter om vilket energislag solvärmen ersatt och till vilken typ av solfångare bidraget gått. El står för 51 procent av det energislag som sol- värmen ersätter. De flesta som söker anger att de ska ha solvärmen till en kom- bination av tappvärme och uppvärmning och den typ av solvärme som är absolut störst är plana fabriksmonterade.

el olja

fast bränsle

Fjärrväme, gas ej def.

Figur 14 Energislag som solvärmen ersätter.

Källa: Boverket

Boverket har i samråd med Energimyndigheten och den analysgrupp som bildats tillsammans med branschen i uppdrag att följa upp och utvärdera stöden för installation av solvärme. Boverket skall efter samråd med Energimyndigheten lämna förslag till en samlad utformning och inriktning av ett fortsatt solvärmestöd

för såväl små som storskaliga tillämpningar från 2008 och förslag till en långsiktig strategi för marknadsintroduktion av solvärme. Förslag till hur befintliga stödfor- mer för installation av solvärme bör samordnas skall också lämnas. Uppdraget skall redovisas till regeringen senast den 31 december 2006.

Solcellsbidraget

Boverket tar varje månad fram statistik över aktuella bidrag. Härigenom ges en god bild av sökta och utbetalade bidrag. Om alla de 100 miljoner som avsatts för att ge stöd till solceller i offentliga byggnader används beräknas den installerade effekten i det närmaste fördubblas. Innan stödet startade fanns det knappt 4 MW installerad solcellseffekt i Sverige. Om alla stödpengar går åt kommer denna effekt, inom loppet av två och ett halvt år, ha öka till nästan 7 MW. Ett första steg för att denna snabba tillväxt ska vara möjlig är att alla inblandande aktörer har tillgång till information om stödet och har kunskap om hur solceller kan användas i byggnader.(Energimyndigheten och Boverket, 2005)

Stöden till solceller samverkar indirekt såtillvida att bidrag inte får ges samtidigt med annat statligt bidrag. Samverkar med elcertifikatssystemet eftersom solceller är berättigade till elcertifikat. Parallellt med bidraget har staten träffat en överens- kommelse med branschen om en rad olika insatser för att främja marknadsut- vecklingen.Genom informations- och utbildningsträffar hoppas man hitta intres- serade inom VVS branschen. Nyckelaktörer såsom VVS-installatörer, energiråd- givare, energiföretag, konsulter, arkitekter och branschorganisationer omfattas alla av kampanjen. Informationsinsatser riktas även mot fastighetsägare och allmän- heten.(www.solklart-solvärme.nu)

Chalmers tekniska högskola kommer under åren 2006 och 2007 genomföra en utvärdering av det marknadsstödjande programmet för solceller i offentliga bygg- nader. Utvärderingen ska främst analysera i vilken mån stödet och de installatio- ner som gjorts skapar en grund för fortsatt expansion av tillverkning och använd- ning av solceller i Sverige. Utvärderingens konkreta mål är att:

• Analysera effekterna av stödet för solceller i byggnader med offentlig verksamhet på formandet av ett svenskt innovationssystem för solceller. • Utveckla förståelsen för hur ett nytt innovationssystem växer fram.

• Använda denna förståelse för att bidra till utvecklingen av ett eventuellt nytt stödprogram för solceller som följer på det som nu studeras.

Genom att utvärdera stödet medan stödperioden fortfarande pågår hoppas man kunna bidra med att utveckla nästa generations stödprogram för solceller.

Myndigheternas kommentar

De båda stöden syftar till att främja tekniken genom att få ut den på marknaden och har inte utformats för att driva på en teknikutveckling vid tillverkningen av produkterna. Någon riktig utvärdering av stöden har inte gjorts. För att stöden ska vara samhällsekonomiskt effektiva bedömer vi att utformningen borde göras mer teknikdrivande genom att stöd enbart ges för teknik som är i en introduktionsfas på marknaden samt att syftet inte enbart bör vara ökad användning utan också

fokusera på Sveriges möjligheter att utveckla en konkurrenskraftig näringsverk- samhet inom solteknikområdet.

In document Ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken (Page 172-176)