Skattereduktion för installation av biobränsleanläggning

installation av energieffektiva fönster i småhus

• Skattereduktionerna ger incitament till ökad installation av biobränslepannor och energieffektiva fönster.

• Det är främst skattereduktionen till energieffektiva fönster som utnyttjats • Även hushåll som hade gjort investeringen utan skattereduktion får en reduk-

tion, vilket betyder att de skattemedel som används i dessa fall inte ger upp- hov till någon minskad användning av el eller fossila bränslen.

• Det stora antalet avslag antyder att informationen om skattereduktionen kan behöva förbättras.

Syftet med skattereduktionen för installation av biobränsleanläggning som huvud- saklig uppvärmningskälla i nybyggda småhus och för installation av energieffek- tiva fönster i befintliga småhus är att stimulera till vissa miljöförbättrande åtgärder i permanenthus. Den exakta avgränsningen av vilka installationer som skulle omfattas skedde med beaktande av miljönytta, energieffektivisering samt bidraget till att kapa effekttoppar. Skattereduktionen uppgår till 30 procent av det kost- nadsunderlag som överstiger 10 000 kronor och kan maximalt bli 15 000 kronor per småhus. Värmesystemet ska vara vattenburet och det krävs att pannan kom- pletteras med ackumulatortank av viss storlek. Småhusägare som byter till energi- effektiva fönster (u-värde högst 1,2) kan få sänkt skatt. Skattereduktionen uppgår till 30 procent av det kostnadsunderlag som överstiger 10 000 kronor och kan maximalt bli 10 000 kronor per småhus. Lagen gäller från 1 januari 2004 till 31 december 2006. Den finansiella ramen för skattereduktionerna är 150 miljoner kronor. Riksdagen har beslutat att subventioner ska ges ytterligare 2 år med en budget på 50 miljoner kr per år, men då genom ett system med skattekreditering för dessa åtgärder (det vill säga ett bidrag istället för skattereduktion).

Gjorda utvärderingar

Inga utvärderingar finns gjorda. Boverket kommer att genomföra utvärderingar av stöden dels 2008/2009, dels efter stödperiodens slut 2011/2012.

En uppföljning av stödet visar att under 2004 gavs 28 miljoner kr i skattereduk- tion till energieffektiva fönster och cirka 500.000 kr till installation av biobränsle- panna. Få hushåll har fått stöd för installation av biobränslepanna.

Tabell 16 Ansökningar om stöd, taxeringsår 2005. Taxeringsår 2005

Antal registrerade Antal beslutade Antal avslag

Fönster Uppvärmning Fönster Uppvärmning Fönster Uppvärmning 9569 757 5331 61 4235 696 Källa: Skatteverket

Energimyndigheten har genomfört en intervju med 10 hustillverkare och 10 föns- tertillverkare om bidragen. I intervjuerna framkommer att huvuddelen av fönster- tillverkarnas försålda fönster har U-värde 1,3. Efterfrågan på fönster med U-värde 1,2 har ökat något sedan 2004. Bidragen anses av flera företag som avgörande för att villakunder ska välja 1,2-fönster vid fönsterbyte. Den allmänna uppfattningen är dock att det är energipriserna som är den faktor som mest påverkat efterfrågan. Många tror att efterfrågan skulle ha blivit större bland bostadsrättsföreningar om föreningar hade haft möjlighet att ansöka om stöd för sin förening, istället för som nu att varje enskild medlem är tvungen att ansöka för sin lägenhet.

Många av fönstertillverkarna anser inte att stödet lett till framtagande av mer energieffektiva fönster, då det redan hade fönster med U-värde 1,2. Den största tillverkaren, ELIT-fönster, menar dock att de inte hade tagit fram 1,2-fönster om inte stödet införts. Flera av företagen uppger att de avråder inköp av 1,2-fönster på grund av risken för frostbildning och kondens under viss väderlek.

I intervjun med hustillverkare framkommer att det finns en mycket dålig kunskap hos såväl kunder som tillverkare om de stöd som finns för solvärme och bio- bränsleanläggningar. Företagen väljer i stor utsträckning material och teknologier utifrån de normer som är fastlagda i lagstiftningen. Det framkom också att kun- derna generellt lägger större vikt vid inredningsdetaljer än energikostnaderna när de gör sitt slutgiltiga val av hus.

Flera hustillverkare uppger att de helst säljer standardlösningar och att man inte aktivt erbjuder tillval. Tillval antas försvåra produktionen och vara fördyrande. Standardlösningen för uppvärmning i småhus är för samtliga intervjuade tillver- kare frånluftsvärmepump i kombination med vattenburen eller direktverkande elvärme. Avgörande för vad tillverkarna tar in i sitt standardsortiment är kunder- nas efterfrågan och byggregler.

Administrativa kostnader

Enligt Skatteverket (telefonintervju 5 juni 2006) är skattereduktionerna mycket tunga att administrera. I minst nio fall av tio måste kompletteringar göras. Det stora antalet avslag beror främst på att många sökt bidrag för byte från en gammal värmekälla till biobränslepanna (det vill säga inte i nybyggnation), att ackumula- tortanken varit för liten samt att de fönster bidragssökaren har bytt till har ett U-värde >1,2 eller att ansökan görs för att renovera ett gammalt fönster.

Myndigheternas kommentar

I de teknikupphandlingar som gjorts har energieffektiva fönster med ett u-värde på 1,3 tagits fram. Genom att sätta gränsen för bidraget vid U-värdet 1,2 har man till viss del gynnat marknadsintroduktionen av fönster som ännu inte fanns i alla tillverkares sortiment. Stödet till energieffektiva fönster och installation av bio- bränslepannor kan medföra att konsumenter får upp ögonen för dessa tekniker. Ett bättre styrmedel för detta skulle dock kunna vara informationsinsatser. Att så många ansökningar fått avslag tyder på att informationen om vilken teknik som ges stöd kan ha varit för otydlig.

Bidrag är generellt inte att föredra för att minska en extern effekt, se kapitel 4.5.4. Ett problem kan dock vara att de båda stödberättigade åtgärderna återbetalar sig privatekonomiskt först på relativt lång sikt, vilket kan medföra att många småhus- ägare inte installerar dessa tekniker. I båda fallen rör det sig om att man bygger fast sig för decennier framåt, då fönster byts ungefär vart 50:e år och då uppvärm- ningsalternativet vid nybyggnation av småhus ofta är enbart eller delvis direktver- kande elvärme i kombination med frånluftsvärmepump, ett system som gör det relativt dyrt att konvertera till ett vattenburet system längre fram. Ett alternativ till bidrag skulle kunna vara en skärpning av ny- och ombyggnadsregler för ökad miljöstyrning.

6.3.3 Stöd till energieffektivisering och konvertering i offentliga