Programmet för energieffektivisering, PFE

• Ett mål med PFE är bibehållen konkurrenskraft – att inte belasta svenska företag med högre skatt än andra länder.

• Ett ytterligare mål med PFE är att öka el-effektiviteten i deltagande företag. • De direkta miljöeffekterna av PFE kan antas vara små i jämförelse med

andra ekonomiska styrmedel (skatter, handel med utsläppsrätter och elcerti- fikat).

• Miljöeffekterna av PFE har inte utvärderats.

• De uteblivna skatteintäkterna (den nedsatta elskatten) uppgår till cirka

150 miljoner kronor. Effekten på bibehållen konkurrenskraft är i ekonomiska termer mätt begränsad, men utgör ändå viss kompensation. Effekter på kon- kurrenskraft har inte utvärderats.

• Tidiga studier pekar på att kostnadseffektiviteten om målet är energi- effektivisering totalt sett kan ifrågasättas.

• Programmets utformning med samma avkastningskrav (Pay-off < 3 år) för alla åtgärder som måste vidtas ger dock en viss kostnadseffektiv styrning bland deltagande företag.

• Deltagande företag anser att PFE ökar fokus på energieffektiviserings- åtgärder.

• Myndigheternas bedömning är att PFE inte är ett kostnadseffektivt sätt att uppnå målet begränsad klimatpåverkan. Måluppfyllelsen gentemot detta mål är också svår att beräkna.Att PFE bidrar till effektivare energianvändning ligger dock väl i linje med den svenska energipolitiken. Åtgärderna som vidtas inom PFE och EU:s handelssystem kan komplettera varandra. Någon slutlig bedömning av programmets effekter går inte att göra då programmet inte än har utvärderats.

Syfte och bakgrund

Syftena med att använda långsiktiga (frivilliga) avtal som styrmedel har skiftat under den tid som man i Sverige arbetet med detta styrmedel. Fokus har flyttats från energieffektivisering och minskning av utsläpp av växthusgaser till el-effek- tivisering och bibehållen konkurrenskraft.

När Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet (dåvarande Näringsdepartemen- tet) 2001) föreslog långsiktiga avtal låg fokus på energieffektivisering och andra åtgärder för att minska utsläppen av klimatpåverkande gaser. Syftet med ett sådant program var att på ett kostnadseffektivt sätt minska utsläppen av växthusgaser och därigenom bidra till uppfyllandet av det svenska klimatmålet.

Mot bakgrund av energiskattedirektivet och statsstödsprövningen av den svenska energibeskattningen av industriell verksamhet kom fokus i förslaget till program för energieffektivisering i energiintensiva företag, att riktas mot åtgärder som medför en effektivare elanvändning i företagen. Denna omsvängning berodde dels

på att handelssystemet med utsläppsrätter förväntades bli ett effektivt styrmedel i klimatpolitiken, dels på att en tillämpning av möjligheterna till befrielse från direktivets minimiskattesats på el i första hand borde kombineras med krav på åtgärder som kan öka de energiintensiva företagens effektivitet i elanvändningen. De skäl som slutligen angavs för införande av PFE (Programmet för effektivare energianvändning) lagen (prop2003/04:170, bet. 2004/05:NU7, rskr. 2004/05:90 var att införande och tillämpning av energiledningssystem, införande av andra energieffektiviserande rutiner i den löpande verksamheten och genomförande av åtgärder som är mer omfattande och som går utöver normala företagsekonomiska lönsamhetskrav, kräver ekonomiska incitament. Sådana skapades genom befriel- sen från elskatten på 0,5 öre/kWh. Ett ytterligare skäl var att de berörda svenska företagen i många fall verkar på en internationell marknad med konkurrentländer såväl inom som utanför EU.

Utformning av styrmedlet

Programmet för energieffektivisering, som startade under 2005 vänder sig till företag i tillverkningsindustrin som är energiintensiva, använder el i tillverknings- processen och kan antas ha en möjlighet att genomföra det som följer av att delta i programmet. Ett företag definieras som energiintensivt om det uppfyller minst ett av följande två kriterier:

1 kostnaden för köpt och internt genererad energi i företaget uppgår till minst 3 procent av företagets produktionsvärde

2 företagets energi-, koldioxid- och svavelskatter uppgår till minst 0,5 procent av företagets förädlingsvärde

Ett företag kan delta med hela eller del av företaget.

Programmet för energieffektivisering sträcker sig över fem år. Under de två första åren ska företaget:

• införa och certifiera sig enligt ett standardiserat energiledningssystem. • genomföra energikartläggning och analys, djupare än den som beskrivs i stan-

darden för energiledning och utifrån detta upprätta en åtgärdslista över energi- och eleffektivseringar som ska genomföras. Åtgärder med kortare återbetal- ningstid än tre år måste genomföras. Listan lämnas till Energimyndigheten, • införa rutin för hur köp av elkrävande utrustning (mer än 30MW/år) ska ske.

När ny utrustning köps in ska företaget i högre grad välja energieffektiva pro- dukter och göra inköp baserade på beräkning av livscykelkostnaden, LCC. • införa rutin för projektering, ändring och renovering för analys och värdering

av olika lösningars påverkan på företagets energianvändning. Under de tre följande åren ska företaget:

• genomföra åtgärderna i listan som de lämnat in till Energimyndigheten, • fortsätta att tillämpa det införda energiledningssystemet, samt rutinerna för

inköp och projektering,

• visa vilken effekt inköpsrutinen har haft i företaget och • bedöma vilken effekt rutinen för projektering har haft.

De eleffektiviserande åtgärderna ska leda till en ökad eleffektivitet som i stort sett motsvarar vad företagen skulle ha uppnått om en minimiskattesats i nivå med 0,5 euro/MWh hade iakttagits istället. Även om programmet gäller el så kommer en generell bedömning av energiarbetet att göras. Alla företag måste införa och certifiera ett Energiledningssystem och detta kräver att företagen beaktar alla energiaspekter. Certifieringsorganen kontrollerar att kontroll görs av alla energi- slag.

Administration

PFE administreras av Energimyndigheten, och engagerar ca 5 personer, motsva- rande 2,5 heltidstjänster. Myndigheten är tillsynsmyndighet för PFE och ansvarar för att

• skriva föreskrifter • informera om PFE

• ta emot och handlägga ansökningar och besluta om deltagande i programmet • ta emot och granska redovisningar från företagen

• följa upp resultatet av programmet • utöva tillsyn

Kostnaderna för myndighetens administration uppgick år 2004 till ca 9,4 miljoner kronor, medan kostnaden för år 2006 beräknas bli cirka 3,5 miljoner kronor. PFE innebär också administrativa konsekvenser för företagen. Av de företag som Energimyndigheten har intervjuat har fyra deltagit i PFE. Tre av dessa tyckte att administrationen för programmet (särskilt den del som berör certifiering av ener- giledningssystemen) varit stor. Administrationen förväntas minska efter certifie- ringsarbetet.

Deltagande företag

I februari 2006 deltog 126 företag, fördelade på ca 270 produktionsorter, i PFE. De flesta företag verkar i pappers- och massaindustrin samt i sågverks-och träva- ruindustrin, vilket illustreras i Figur 10.

Energimyndigheten har låtit analysera hur många företag som uppfyller kraven för deltagande i PFE, det vill säga är energiintensiva enligt definitionen i PFE, och inom vilka branscher dessa företag finns. Analysen visar att mellan 1 150 och 1 300 företag är berättigade att delta i programmet för energieffektivisering. Detta motsvarar omkring 2,4 procent av Sveriges alla industriföretag, men tillsammans förbrukar dessa cirka 42 TWh el per år vilket motsvarar ca 75 procent av all el i industrin. Många av företagen som är med i PFE deltar också i utsläppshandeln.

Deltagande företag per bransch 47 27 19 9 7 7 6 4

Massa- och papperstillverkning Sågverk och tillverkn. av trävaror

Tillverkning av kemikalier, kemiska produkter och plastvaror Livsmedel, dryckesframställning Stål- och metallframställning Gruvor, malmförädling Övriga Mineraliska produkter

Figur 10 Antal företag som deltar i PFE fördelat på branscher

Erfarenheter

De företag som är berättigade att delta i PFE har en elanvändning enligt Figur 11. Figuren visar fördelningen av elanvändningen inom olika elskattesatser. Företa- gen som deltar i PFE måste vidta vissa effektiviserande åtgärder på den del av elen som är minimibeskattad, vilket innebär att åtgärderna måste vidtas på den el som används i tillverkningsprocessen. Åtgärder som vidtas för att minska använd- ningen av el som är normalbeskattad, det vill säga används i kontor, lager etcetera, ingår således inte som en PFE-berättigad åtgärd. Eleffektiviserande åtgärder på den del av elanvändningen som är skattebefriad ingår inte heller i PFE. Skattebe- friad är el som i huvudsak används för kemisk reduktion, elektrolytiska eller me- tallurgiska processer eller för viss tillverkning av mineraliska produkter.

Företagen som deltar i PFE använder 29,4 TWh minimi-beskattad el. Den totala PFE-berättigade elförbrukningen i PFE-berättigade företag var 34,9 TWh 2002. Det gör att PFE når 84 % av den minimibeskattade elen, vilket pekar på en god anslutning till programmet.

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 1 2 3 De PFE-anslutna företagen svarar för 29,4 TWh av den minimibeskattade elanvändningen. Skattereduktionen för elen motsvarar 147 Mkr/år Normalbeskattad el 2,1 TWh Skattebelopp ca 500 Mkr/år Minimibeskattad el 34,9 TWh Skattebelopp 175 Mkr/år Skattebefriad el 5,3 TWh Skattebelopp 0 Mkr/år

Figur 11 Total elförbrukning hos företag som är berättigade att delta i PFE fördelad på skattesatser år 2002.

Av de deltagande företagens elanvändning, se Figur 12, så finns den absolut största delen inom pappers- och massaindustrin, 21,7 TWh minimibeskattad el används där. Kemisk industri använder 2,3 TWh el och utvinning av mineraler 2,3 TWh.

Den uteblivna skatteintäkten till staten från företagen uppgår till ca 150 miljoner kronor per år.

Elanvändning per bransch

21,7 0,8 2,3 0,4 1,1 2,3 0,3 0,5

Massa- och papperstillverkning Sågverk och tillverkn. av trävaror

Tillverkning av kemikalier, kemiska produkter och plastvaror Livsmedel, dryckesframställning Stål- och metallframställning Gruvor, malmförädling Övriga Mineraliska produkter

Utvärderingar

PFE startade i januari 2005, och därför finns det inga utvärderingar av utfallet av programmet. Förutom förarbetena finns dock viss dokumentation om vad man kan förvänta sig av programmet.

Energimyndigheten har låtit Luleå tekniska universitet tillsammans med Kon- junkturinstitutet studera kostnadseffektiviteten hos styrmedel i den svenska kli- matpolitiken. PFE var en empirisk tillämpning i arbetet. Energimyndigheten (2005) har främst sett PFE som ett sätt att överbrygga asymmetrier i informatio- nen inom företag, i meningen att ingenjörer och företagsledning inte kommunice- rar tillräckligt, men också som ett sätt att korrigera för informationens kollektiva karaktär. Med det avses att företagens incitament att effektivisera är för svagt eftersom implementering av ny teknik (till en kostnad) innebär produktion av läroeffekter som andra företag kan dra nytta av utan att betala det första företaget för det.

Författarna konstaterar vidare att även om de företag som är aktuella för PFE torde göra mycket för att effektivisera elanvändningen redan idag, kan PFE bidra med något extra. Förutom att PFE innebär att man kan förvänta sig en ökad upp- märksamhet på energieffektiviseringsåtgärder, så beaktas även konkurrensvillko- ren för de deltagande energiintensiva företagen. Det är emellertid oklart huruvida det är de mest kostnadseffektiva energieffektiviseringsåtgärderna som kommer till stånd som ett resultat av programmet. Osäkerheten består i det faktum att det generellt sett är de företag med förväntat höga elskattekostnader som medverkar i programmet, men dessa har sannolikt redan i större utsträckning vidtagit billiga åtgärder. Det finns således en risk att billiga åtgärder hos de icke-medverkande företagen med förväntat låga elskattekostnader inte upptäcks. Samtidigt bidrar det likformiga avkastningskravet till en kostnadseffektiv åtgärdsfördelning mellan de företag som deltar.

Energimyndigheten kommer att följa upp besparingseffekten av alla åtgärder som företagen uppger, vilket också anges i regelverket för programmet. Syftet är att få en uppfattning av hur mycket energieffektivisering (i termer av energibesparingar) som har vidtagits. Alla åtgärder räknas som additionella i programmet. I praktiken är det dock en mängd andra faktorer som påverkar energieffektiviseringsåtgärder- nas omfattning och dess påverkan på företagets totala energianvändning. Exempel är:

• hur produktionsvolymen ändras

• ändrade typer av produkt/produktkvalitet • strukturförändringar, t.ex. företag som köps upp

Nyckeltal redovisas in till myndigheten. Dessa är inte specificerade av Energi- myndigheten utan företagen får själva definiera sina nyckeltal. Det specificerade nyckeltalet som väljs efter två år kommer att redovisas även efter programperio- dens slut. Exempel på nyckeltal kan vara el per producerat ton papper. I slutet av perioden skall det redovisas hur nyckeltalet har ändrats. Nyckeltalet är alltså till

för att följa upp hur elanvändningen i en viss process, företagsdel etcetera, föränd- rats under programtiden. Varje företag utvärderas mot sina egna förutsättningar.