NO X avgift

• Utvärderingar har visat att NOx -avgiftssystemet är ett kostnadseffektivt styrmedel för avgiftskollektivet och ett komplement till utsläppsvillkor. • Avgiftssystemet har lett till en snabbare och billigare utsläppsminskning än

vad som skulle ha kunnat uppnås genom de mer statiska utsläppsvillkoren. • Vid cirka en tredjedel av de avgiftspliktiga anläggningarna regleras inte ut-

släppen av kväveoxider av villkor. För dessa produktionsenheter är det endast NOx -avgiften som har varit styrande mot minskade kväveoxid- utsläpp.

• Utsläppen från de avgiftspliktiga anläggningarna har i förhållande till den energimängd som producerats minskat med ungefär 40 procent sedan avgiften infördes

• NOx -avgiften har rönt stort intresse i andra länder

Bakgrund och syfte

Den 1 januari 1992 infördes en avgift på utsläpp av kväveoxider vid energipro- duktion i fasta förbränningsanläggningar. Detta skedde på förslag av miljöavgifts- utredningen. Enligt utredningen var syftet dels att åstadkomma en snabbare minskning av kväveoxidutsläppen än vad som ansågs möjligt med enbart befint- liga utsläppsriktlinjer och tillståndsprövning, dels ge incitament till kostnadsef- fektiv utsläppsreduktion utöver dessa riktlinjer. Motivet för att minska kväveoxid- utsläppen var främst att motverka försurning. Till en början omfattade avgiften pannor och gasturbiner med en tillförd effekt av minst 10 MW och en nyttiggjord energi av minst 50 GWh per år. Den 1 januari 1996 togs effektgränsen bort och gränsen för avgiftsskyldighet sänktes till 40 GWh per år. Avgiften kom samtidigt att omfatta även stationära förbränningsmotorer. Från och med den 1 januari 1997 sänktes gränsen för nyttiggjord energi till 25 GWh per år. Avgiften har alltså kommit att omfatta allt mindre och allt fler pannor.

Styrmedlets utformning

Enligt lagen om miljöavgift på utsläpp av kväveoxider vid energiproduktion (SFS 1990:613) ska avgift betalas för utsläpp av kväveoxider från pannor, stationära förbränningsmotorer och gasturbiner med en nyttiggjord energi-

produktion av minst 25 gigawattimmar (GWh) per år. Ytterligare en förutsättning för avgiftsskyldighet är att den producerade energin används för byggnads-

uppvärmning, elproduktion eller i industriella processer. Naturvårdsverket har utfärdat föreskrifter (NFS 2004:6) och allmänna råd för hur kväveoxidutsläppen ska mätas. Avgiften uppgår till 40 kronor per kilo utsläppta kväveoxider, räknade som kvävedioxid och har varit oförändrad sedan den infördes 1992 (det reala värdet har alltså minskat över tiden). Miljöavgiften ska sedan återbetalas till de

avgiftsskyldiga i proportion till varje produktionsenhets andel av den samman- lagda nyttiggjorda energiproduktionen. Naturvårdsverket administrerar in- och utbetalningarna.

Systemet innebär alltså att det totala avgiftsbeloppet omfördelas mellan de avgiftsskyldiga. Företag med små utsläpp av kväveoxider per nyttiggjord energi- mängd får tillbaka ett större belopp än de betalar in, medan företag med stora utsläpp per nyttiggjord energimängd förlorar på systemet.

Den totala avgiftssumman var 597 miljoner kronor. Antalet deklarationer och avgiftspliktiga anläggningar för 2004 var 264 stycken. Totala antalet avgiftsplik- tiga produktionsenheter var 405. Av dessa var fem stycken gasturbiner och resten pannor.

Utvärderingar

Utvärderingar (Naturvårdsverket 2003c och 2004f) har visat att NOx –avgifts- systemet är ett kostnadseffektivt komplement till utsläppsvillkor. Avgiftssystemet har lett till en snabbare och billigare utsläppsminskning än vad som skulle ha kunnat uppnås genom de mer statiska utsläppsvillkoren. Utsläppsnivåerna vid de flesta avgiftspliktiga anläggningarna ligger med god marginal under de nivåer som framgår av existerande villkor. Vid cirka en tredjedel av de avgiftspliktiga anläggningarna regleras inte utsläppen av kväveoxider av villkor. För dessa pro- duktionsenheter är det endast NOx -avgiften som har varit styrande mot minskade kväveoxidutsläpp. Utsläppen från de avgiftspliktiga anläggningarna har i förhål- lande till den energimängd som producerats minskat med ungefär 40 procent sedan avgiften infördes. Vid nuvarande avgiftsnivå och omfattning hålls utsläppen på en låg nivå och de fortsätter dessutom att minska med någon procent per år. Avgiften har också en styreffekt i samband med investeringar i nya produktions- enheter och ombyggnad av befintliga anläggningar. Den har dessutom haft bety- delse för att driva fram billigare och bättre teknik för utsläppsreducering och kon- tinuerlig mätning av utsläppen.

Kväveoxidavgiftens konstruktion, som innebär att de inbetalade avgiftsmedlen tillgodoförs de avgiftspliktiga i proportion till deras energiproduktion, har föran- lett kritik. Kritiken gäller det faktum att de verksamheter som av olika anledningar inte kan uppnå låga utsläppsnivåer är nettobetalare i systemet och att dessa pengar överförs till de verksamheter som har låga utsläppsnivåer. Naturvårdsverket anser att NOx -avgiftens konstruktion med tillgodoföring av konkurrensskäl är att före- dra framför en ren avgift eller skatt. Tillgodoföringen leder inte till att skillnaden i kostnad per producerad energienhet mellan två avgiftspliktiga produktionsenheter är en annan än vad som skulle vara fallet vid en ren skatt. Konstruktionen med tillgodoföring leder däremot till att kostnaden är lägre för den avgiftspliktige än vid en skatt.

Det är endast en liten del av källorna till de svenska NOx -utsläppen som är före- mål för avgiften. Avgiften på 40 kr per kilo utsläppta kväveoxider är oförändrad

sedan avgiften infördes 1992. Det reala värdet av avgiften har alltså urholkats över tiden. Delmålet för utsläpp av kväveoxider bedöms inte heller nås utan ytter- ligare åtgärder.

Naturvårdsverket har i två rapporter (Naturvårdsverket (2004f och 2005e) före- slagit dels en breddning av avgiften till att gälla en större del av källorna till de svenska NOx -utsläppen, dels en höjning av avgiftsnivån.

6.2.7 Styrmedlens koppling till miljömål och strategier

I tabellerna nedan listas ekonomiska styrmedel i industrin. Tabellerna innehåller även en beskrivning av styrmedlens koppling till miljömål och åtgärdsstrategier.

Tabell 14 Kopplingen till miljömålen för de ekonomiska styrmedlena i industrin

Begränsad klimat-påver- kan Giftfri miljö Ingen övergödning Levande skogar Andra mål Bränsleskatt (stora nedsättningar för tillverkande industri) Indirekt dämpas användningen av fossila bränslen Kväveoxid- utsläppen dämpas. Statsfinansiellt Nedsättning näringspol. Omställning energisystemet. Konsumtionsskatt el (tillverknings- industrin har minimiskatt enl. EUs direktiv, undan- tag medges PFE företag)

Minskar ut- släppen i det nordiska elsy- stemet, men intej på kort sikt inom EU som helhet.*

Förutsätter att den el som produce- ras på marginalen ger utsläpp av kväveoxid. Statsfinansiellt Skattebefrielse näringspol. Omställning energisystemet Koldioxidskatt (tillverknings- industrin+ kraftvärme 21 %) Dämpar/mins- kar utsläpp av koldioxid. Indirekt kväve- oxid-utsläppen dämpas. Mot-ver- kande. om uttaget av bio- bränslen inte är uthålligt. Nedsättning Näringspol. Omställning energisystemet. Kväveoxid-avgiften Kväveoxid- utsläppen dämpas för de utsläpps- källor som ingår.

.

PFE Minskar ut-

släppen i det nordiska elsystemet. Anpassning till EU:s regler. Bibehålla industrins konk.kraft. Driftsstöd vindkraft Endast indirekt

och givet att elcertifikat- systemet annars inte ger måluppfyllelse. Teknikutveckling Omställning energisystemet. Effektskatt kärn- kraft Statsfinansiellt Fastighetskatt industri Sänkt skatt vindkraft- anläggningar. Statsfinansiellt Levande sjöar, vattendrag *Inom befintlig handelsperiod (i EU:s utsläppshandelssystem) leder minskade utsläpp i elproduktionssektorn i ett land till att utsläppsökningar möjliggörs i ett annat land eventuellt ökar.

Tabell 15 Kopplingen till åtgärdsstrategierna för de ekonomiska styrmedlena i industrin. Effektivare energi- användning och transporter Giftfria och Resurssnåla Kretslopp Hushållning med mark, vatten och bebygg miljö. Bränsleskatt (stora nedsättningar för till- verkande industri) Effektivare energi- användning. Resurssnåla kretslopp. Konsumtionsskatt el (tillverknings-industrin har minimiskatt enl. EUs direktiv, undantag medges PFE företag)

Effektivare energi- användning Resurssnåla kretslopp. Koldioxidskatt (tillverkningsindustrin+ kraftvärme 21 %) Ökad användning av förnybar energi. Motverkande om den totala energieffektiviteten försämras. Indirekt resurssnål konsumtion. Förutsättningar för ökad användning förnybara energislag. Motverkande om uttaget av biobränslen görs på ett icke uthålligt sätt. Kväveoxidavgiften Minskad övergödning,

försurning och bättre frisk luft.

PFE Effektivare användning av el.

Resurssnåla kretslopp. Driftsstöd vindkraft Endast om det skulle

vara en förutsättning för att elcertifikatsystemet når måluppfyllelse.

Motverkande om

utbyggnaden försämrar den fysiska miljön. Effektskatt kärnkraf

Fastighetskatt industri Sänkt skatt vindkraft- anläggning.