De äldre och medelålders informanterna fick inga direkta frågor som leder in på svar om värden och dygder. Förmodligen är detta orsaken till att så få positiva
värden nämns.55 I några få av intervjuerna finns värden angivna. Sålunda berät-tar en kvinna i mellangruppen att hennes pappa ”fokuserade de större sakerna:
generositet, människosyn, den gyllene regeln, jämlikhet mm”.56 I andra talas om ärlighet, sanning.57
Hos de yngre finns något utförligare svar eftersom deras intervjuformulär innehöll frågor om kristen livsstil och vad det betyder att leva i världen men inte av den.58 Flera talar om relationen till Gud/Jesus, alltså värdet av gudsgemen-skap.59 Här nämns vidare allmänt om respekt för och omsorg om med-människan.60
Den övergripande bild intervjuerna ger är dock att de positiva värdena sällan artikuleras. Istället är det ofta genom avgränsning från sådant man anser vara negativt som de positiva värdena görs synliga. Att så är fallet beror troligen på vilka ämnen som aktualiserades i intervjuerna (andra frågor hade möjligen gett tydligare resultat). Det är därför svårt att av intervjuerna få fram någon tydlig bild av de positiva värden som man kan tänka sig att informanterna har. Men ändå, vad kan vi se, eller ana, om vi går bakom det man avgränsar sig mot?61
Värden som värnas enligt intervjuerna
Gemenskapen med Gud (genom den personliga tron) är det viktigaste av allt.
Det tidigare avståndstagandet från bio, teater och dans motiveras bland annat med att de drar människor från tron.62 Dans kan vara negativ eftersom man via den kan hitta sällskap som inte delar den kristna tron.63 På teatern används dessutom ofta svordomar vilket innebär att man åberopar djävulen.64 Även kortspel associeras med svordomar. En person i den äldre gruppen minns dessutom att tveksamhet till idrott motiverades med att man kan förleda en annan person att svära eftersom det är lätt att sparka varandra på smalbenet i matchens hetta.65 Några yngre talar om att man ska vara försiktig med vilken musik man tar in;
här nämns satanistisk musik eller djävulsmusik som sådant man ska undvika.66 Bakom avståndstagandena från teater, film, bio och romaner kan man också se värnandet av troheten och fasta relationer. Man ska nämligen inte utsätta sig för dåligt inflytande på samlevnadsområdet. Hos äldre och medelålders utgör detta skäl för att man inte ska se på ”omoraliska” filmer och teaterföreställningar (på bio eller hemma vid TVn) eller läsa sådana berättelser i böcker eller vecko-tidningar. Här talas om att böckerna innehåller ”smörja”,67 att teatern sprider fel budskap,68 att man får syndiga intryck på teatern,69 att filmerna underminerar sexualmoralen,70 att man på bio kan bli påverkad och ta intryck av till exempel kärleksfilmer71 och att snusket kommer in via TV.72 Även avståndstagandet från dans hör hemma här; det motiveras med att dans är sexuellt uppeggande och att mötet på dansbanan riskerar att leda till felaktiga sexuella relationer.73 Kallelsen är att ”leva rent”.74 I den yngre gruppen kan man notera att tveksam-het till samboende kan motiveras med att ”det blir en prova-och-släng-om-det-inte-passar-mentalitet”.75
I många fall finns motiveringar som har med hänsyn till andra människors välbefinnande att göra. Kanske man kan anse att det utgör exempel på
solidari-tet, kärlek, godhet och hänsyn. En kristen människa ska inte vara andra till fall.76 En person talar om att undvika snusning av hänsyn till andra77. För flera personer motiveras avståndstagandet från alkohol av liknande skäl: man ska vara ett exempel,78 man avstår att dricka om någon verkar ha bekymmer (pro-blem med spriten),79 man avstår eftersom man inte vet om någon i ens närhet riskerar att falla,80 man avstår av hänsyn till alkoholister i församlingen,81 alko-holen är något ont för samhället.82 En man i den yngre gruppen avstår eftersom han ”vill ge exempel på drogfri livsstil för fjortonåringar som super skallen av sig varje helg”.83 På denna punkt skiljer sig inte generationerna åt.
Detta kan också formuleras gällande strukturplanet. Bio, teater och ”dåliga tidningar” uppfattas i de båda äldre grupperna som arenor där dåliga budskap sprids. Därför ska man inte stödja sådana institutioner genom att gå dit eller köpa tidningarna.84 På bio ska man inte gå, eftersom man inte ska sitta där bespottare sitter.85 På samma sätt är dansbanorna platser som leder till våld, misshandel och sexuella handlingar i fyllan. På kortbordet spelar man bort peng-arna som är avsedda för familjens försörjning.86 Därför är det platser som ska undvikas. ”Nöjesplatser är ett syndens näste, fyllda av slagsmål, fylla och bus-kis.”87 ”Det gick man inte på. Avståndstagandet berodde på superi, slagsmål och annat omoraliskt leverne.”88
De som motiverar synpunkter på rättvisefrågorna i de båda äldre grupperna gör det vanligtvis med hänsyn till allas rätt att höra evangeliet.89 Arbetet för rättvisa motiveras av några i den yngre gruppen med att alla ska ha det bra.90
Skapelsen (naturen) och miljön återfinns som värden att vårda. Det kan gälla på det personliga planet: den egna kroppen. Man ska avstå från rökning, eftersom det bryter ner kroppen.91 Alkohol är skadligt för kroppen.92 Det är viktigt att vårda sin kropp och hålla den igång.93 Vi har fått skapelsen av Gud att förvalta94 och det är synd att förstöra Guds natur.95
Framgång för Guds verk ses av vissa informanter som ett värde. För att få goda relationer med arbetskamrater är det enligt en kvinna i den yngre gruppen viktigt att följa med på de ickekristnas fester.96 Även om man är positiv till politiskt arbete ligger det enligt en kvinna i mellangruppen ”lite outtalat” att det finns viktigare saker att syssla med än politik.97 Argumenten att man inte ska vara till anstöt (se nedan) innebär att man ska vara ett gott vittnesbörd för Gud och inte agera på sätt som motverkar Guds verk.
Konflikter mellan värden och i tillämpningen av värdena
Också här blir konflikter synliga. Det kan till exempel gälla förhållandet till idrot-ten. Det blir spänningar mellan närvaro i de sammanhangen, lojaliteten med för-samlingens möten och behovet av motion. I de båda äldre åldersgrupperna är det klart att detta oftast leder till att idrotten uppfattas som en konkurrent.98 Man kan också iaktta skillnader i bedömningen av hur idrottsrörelsen fungerar när det gäller gemenskap och solidaritet. Två personer i den unga gruppen har mot-satt uppfattning om detta. Den ene menar att idrottsrörelsen positivt bidrar till samhället,99 den andre att idrottsrörelsen har tappat moral när den övergått från
att vara helnykter folkrörelse till att bli ett sammanhang där utslagning sker och där det sups på fotbollsfester.100