En sammanställning och analys av sextio års frikyrklig debatt om äktenskap, skilsmässa och omgifte utgör stommen i min licentiatavhandling. Den bygger på en översiktlig genomgång av alla böcker som är utgivna på kristna förlag i ämnet under perioden från början av 1940-talet till mitten av 1990-talet samt en när-mare analys av skriftliga källor relaterade till de två samfunden Örebromissionen (ÖM) och Svenska Missionsförbundet (SMF). Det jag tagit med är primärt material av undervisnings- och diskussionskaraktär ur böcker, tidningar, tid-skrifter, remissvar på statliga utredningar samt eventuellt policymaterial från samfunden.
Primärmaterialet omfattar ett stort antal böcker. Listan sammanställdes med hjälp av Svensk bokkatalog59 och en genomgång av biblioteken vid några av de frikyrkliga seminarierna/högskolorna.60 De flesta samlevnadsböcker som inte direkt behandlar frågan om skilsmässa och omgifte uteslöts från början.61 Jag gjorde sedan ett urval och skickade ut en enkät till ett antal pastorer där de ombads indikera kännedom om och påverkan av böckerna. Av denna enkät fick
jag hjälp att bedöma vilka böcker som varit mest inflytelserika (dvs de böcker som varit mest spridda och som pastorerna sade sig ha påverkats av).62 Det är en imponerande samling material som speglar olika traditioner. En svårighet är att veta i vilken mån de varit spridda och lästa. Att döma av den nämnda enkäten läste pastorerna huvudsakligen de böcker som var utgivna i det egna samman-hanget: ÖM-pastorerna har läst O L Björk, Erik Sollerman och Lewis Smedes, SMF-pastorernas impulser kommer från Gunnar Lindblad, Ivar Wennfors och Gösta Hedberg. De som angav att de gått någon form av universitetsutbildning tycks oftare ha kommit i kontakt med litteratur från andra traditioner än den egna. Man kan också lägga märke till att böckerna har relativt kort livslängd.
Efter tio-femton år är det ett fåtal som använder dem, och nya har kommit i deras ställe. Man bör också komma ihåg att listan inte är komplett; förutom dessa böcker har pastorerna naturligtvis hämtat kunskap från exegetisk littera-tur och mer allmänteologiska böcker.
Jag har också gått igenom ett antal tidningsartiklar. Materialet kommer här från ÖMs tidning Missionsbaneret (MB) och SMFs tidning Svensk Veckotid-ning (SVT). Där har jag letat efter artiklar och annat material som berör mitt ämne. För MB gäller genomgången åren 1945–90, för SVT åren 1952–57, 1960, 1965, 1968, 1970–71, 1974–75, 1987–92 samt delar av 1940, 1946 och 1983.
Att genomgången av SVT inte är helt komplett har med arbetsekonomin att göra.63
Jag refererar också till tidskriftsartiklar. De flesta är ur tidskriften Tro och Liv som startades 1942 av Pastorernas riksförbund inom SMF; utgivningen har dock under större delen av tiden varit ett projekt tillsammans med pastorsförbund inom andra frikyrkor.64 Min genomgång omfattar tiden från starten till och med år 1988. Jag har dessutom sökt i Svenska tidskriftsartiklar åren 1950-1990.65
Under den angivna perioden har tre remissvar avgivits från Sveriges Fri-kyrkoråd kring samlevnadsfrågor: Familj och äktenskap (SOU 1972:1), Sexual-och samlevnadsundervisning (SOU 1974:59) samt Äktenskapsbalk (SOU 1981:85).66
Från ÖM centralt finns några dokument som anger riktlinjer kring hur från-skilda människor ska bemötas när de överväger tjänst inom samfundet.67 Inget motsvarande finns inom SMF.68
I arbetet med denna doktorsavhandling har jag – i jämförelse med licentiat-avhandlingen – ytterligare bearbetat delar av materialet genom en närläsning av vissa centrala texter. Det gäller framförallt ur SMF-traditionen texter av Gunnar Lindblad (1945), Ivar Wennfors m fl (1956), Bengt Lorentzi (1970), Rune Fors-beck (1977) och Gösta Hedberg (1986) och ur ÖM-traditionen O L Björk (1938), Erik Sollerman (ledarartiklar 1947-76), Sigfrid Deminger (artiklar 1974-78), Sven Nilsson (artiklar 1972-78) och Per-Axel Sverker (1983). Att just dessa texter valts beror på att material författat av de nämnda personerna dels spelat en viktig roll inom samfunden, dels är välargumenterat.
Källkritisk diskussion – det tryckta materialet
Det är viktigt att komma ihåg att – bortsett från policymaterialet från ÖM cen-tralt och remissvaren – inget av ovanstående material är officiellt antaget av någon styrelse, någon årskonferens inom samfunden eller något annat formellt organ. Det saknas inom stora delar av frikyrkligheten en tradition av sådant normerande beslutsfattande (MK och FA är undantag). Istället får det som skrivs karaktären av vägledande undervisning, möjlig att ta till sig för den som så öns-kar. Informellt och psykologiskt blir det kanske ändå i praktiken en form av likriktande undervisning även där friheten i teorin är stor.
Materialet om äktenskap, skilsmässa och omgifte utgör ett exempel på den praxisorienterade miljön i frikyrkorna: de vetenskapliga verk som skrivits i Sverige kring etikfrågorna om äktenskap, skilsmässa och omgifte under den undersökta perioden har alla skrivits av människor med hemvist inom Svenska kyrkan (SvK) och är därmed mer eller mindre präglade av luthersk svensk-kyrklig grund-syn.69 Jag menar dock att en hel del av det som inom och utom frikyrkorna skrivits och getts ut i genren vägledande undervisningslitteratur är omfattande och genomarbetade verk; det som skrivits av seminarielärarna Ivar Wennfors m fl och Per-Axel Sverker är exempel på det.70 Man bör även komma ihåg att flera av frikyrkosamfunden under lång tid haft internationella relationer, vilket med-fört kontakt med teologisk reflektion i andra delar av den egna kyrkofamiljen.
Och även det material som inte visar en djupare teologisk reflektion är naturligt-vis bärare av värderingar och synsätt som kan beskrivas och analyseras.
Är då materialet kring äktenskap, skilsmässa och omgifte representativt för svensk frikyrklighet? Det återspeglar en bred frikyrklig (och antyder även en svensk-kyrklig) diskussion. En särskild koncentration sker alltså på undervis-ning och diskussion inom två frikyrkosamfund: ÖM71 och SMF. En närmare beskrivning av samfunden ges i kapitel tre. Här ska bara noteras några korta fakta som bakgrund för valet av dem.
ÖM har sitt ursprung i en missionsförening inom Svenska Baptistsamfundet (SB). Den grundades 189172 och utvecklades under 1930-talet till ett eget sam-fund då ett stort antal församlingar lämnade SB. Till orsakerna hörde att ÖM-arna var avvisande till den växande ekumeniken och dessutom ville lämna större utrymme för pingstväckelsens73 budskap. På många punkter finns det alltså likheter mellan ÖM och PR.
SMF grundades 1878 och hör till de ”äldre” frikyrkosamfunden, djupt rotat i svensk väckelserörelse under 1800-talet. SMF hörde till initiativtagarna till det frikyrkliga samarbetet i början av vårt sekel, och det finns på vissa punkter ett samband mellan SMF och de andra två äldre frikyrkosamfunden SB och MK.
De två undersökta samfunden har alltså delvis olika bakgrund och samman-hang. Samtidigt är de inte homogena rörelser. Det är uppenbart att det finns grupper inom samfunden som på flera punkter står närmare grupper i andra samfund än andra grenar inom den egna rörelsen. Jag menar att material från dessa rörelser ger en bild av olika synsätt inom svensk frikyrklighet.74
Ett material bör förstås utifrån det sammanhang det kommer till i.75 Här kan
det vara bra att skilja på ”normsättare” och ”fria debattörer”. En del av materia-let om äktenskap, skilsmässa och omgifte har vuxit fram i situationer där en-skilda författare eller en grupp haft i uppdrag att formulera samfundets eller frikyrklighetens syn på en viss fråga (Wennfors m fl och Sverker är goda exem-pel). Här är det rimligt att anta att skribenterna argumenterar på ett sätt som förväntas accepteras inom rörelsen.76 Annat material utgörs av insändare i tid-ningar eller enskilda personers framställning i bok- eller artikelform. En enskild författare kan ofta kosta på sig att ”ta ut svängarna” mer än vad författaren till ett mer officiellt dokument kan göra. Det blir alltså en skillnad beroende på avsikten med framställningen och vilken auktoritet det skrivna eller sagda för-väntas ha.
Inom samfund och kyrkor finns enskilda personer som gärna sticker ut ha-kan och säger sådant som ha-kan upplevas som obekvämt av samfundsledningarna.
Människor som Ludvig Jönsson i SvK har av många upplevts som viktiga im-pulsgivare, av andra som provokatörer. Likaså fanns under lång tid spänningar av olika slag mellan frikyrkoakademikerna inom FKS och annat samfundsfolk.
Material från samfunden förväntas ofta ha en normativ funktion och därmed vara skrivet så att det återspeglar vad samfundet står för.77 Fram till 1970-talet var till exempel såväl missionsföreståndare och inre missionens sekreterare som lärare vid Teologiska seminariet medlemmar i SMFs förlagskommitté vilket bör borga för att de utgivna böckerna kan anses läromässigt pålitliga.78 Enligt kyrkohistorikern Nils Kristenson var samfundstidningarnas viktigaste uppgift
...att synliggöra sammanhållningen och gemenskapen i samfunden genom utför-lig rapportering från verksamheten runt om i landet och samtidigt bidra till det inre livets uppbyggelse. De ansåg sig också ha en evangelisatorisk uppgift.79 Uppfattningen att samfundstidningarna ska ha en mer kritisk funktion verkar ha successivt vuxit fram under några decennier efter andra världskriget. Kristen-son menar att Svenska Morgonbladet länge fungerade som forum för en långt mer öppen debatt än vad som ansågs möjligt i den egna samfundspressen.80
Intervjuerna
Inom projektet Frikyrklig moralbildning har gjorts ett antal intervjuer med fri-kyrkliga människor i olika åldrar och från olika samfund. Utskrifterna från dessa intervjuer utgör alltså den andra stora materialgruppen för denna avhandling.
Intervjuerna har gjorts efter en strukturerad mall som jag utvecklat med hjälp av bland andra professor Eva Hamberg vid Teologiska fakulteten i Lund. Frå-gorna är öppna, det vill säga utan givna svarsalternativ. En viss förändring av frågorna har skett mellan de olika intervjuomgångarna.81 Sedan informanterna kortfattat berättat något om sitt föräldrahem och viktiga händelser ur sitt liv, ställs frågor om vad som kännetecknade livet i frikyrkoförsamlingen, hur det som skulle anses som gott och rätt diskuterades och lärdes ut, hur eventuell församlingstukt utövades, hur man resonerade i ett antal frågor (flera tillhörande den så kallade ”syndakatalogen”) och om de förändringar som skett i
moralupp-fattning under deras livstid.82 Syftet är då inte framförallt biografiskt utan att få fram synsätt och förhållningssätt i församlingens och individens relation till etik och moral.83
Inledningsvis intervjuade jag själv ett antal personer. Därefter har de flesta intervjuer gjorts av studenter vid Örebro Missionsskola. De gjordes huvudsakli-gen i början av hösten 1995 (den äldre gruppen), sommaren 1996 (mellangruppen) och sommaren 1997 (den yngre gruppen). Jag bedömer att detta tidspann av två år inte medför några nackdelar. Intervjuarna kommer ur samma årskurs på teo-logiska högskolan, och majoriteten av dem har deltagit vid alla tre tillfällena. Den första omgången intervjuer genomfördes som förberedelse för en kurs i etik och ingick därför i kursen, för de övriga två omgångarna har ersättning utbeta-lats för genomfört arbete. I det första fallet gjorde varje student i klassen varsin intervju, i de två senare omgångarna var det frivilliga studenter som gjorde några intervjuer vardera.
Femtiotre personer har intervjuats och fått berätta om sina erfarenheter. Vid det första tillfället hade studenterna i uppgift att intervjua en äldre människa, vid det andra en människa i medelåldern. Dessa intervjuer samlades varefter jag med vissa justeringar formade två ungefär lika stora grupper av dem.84 Ca en tredjedel av informanterna är därmed placerade i en äldre grupp av människor födda 1907–35 och en andra tredjedel är förda till en mellangrupp där perso-nerna är födda 1940–61. För den tredje intervjuperioden var uppgiften att inter-vjua en person i åldersgruppen 20–25 år. Den sista tredjedelen av informanter utgörs därför av personer i denna åldersgrupp (födda 1971–77).85
Inför det första intervjutillfället fick studenterna en kopia på utskriften från en av de intervjuer jag gjort.86 Instruktion för lämpligt tillvägagångssätt delades ut och vi hade en genomgång av projektets syfte och hur det hela skulle gå till.
Studenternas instruktion var att sedan kontakta någon person de valt och be om en intervju. Vid jakande svar gav de en presentation av projektet till den utvalde87 och tid och plats bestämdes. Vissa intervjuer spelades in på band, andra inte.
Varje student skrev själv ut resultatet av intervjun. Jag har sedan gått igenom alla intervjuer, dolt hänvisningar etc som kan avslöja informantens identitet, skickat en kopia på originalversionen och den bearbetade versionenen till informanten och bett denne att godkänna föreslagna ändringar samt att intervjun avidentifierad får användas i fortsatt forskning. I de få fall där informanten bett att få göra ändringar eller tillägg har dessa förts in.
Eftersom inte alla informanter gav sitt godkännande till användning av inter-vjun blev det ett visst bortfall. I den äldre gruppen intervjuades 18 personer, 16 av dessa gav tillåtelse till offentliggörande. I mellangruppen finns också 18 inter-vjuer, här är bortfallet 3 stycken. I den yngre gruppen bortfaller 4 av 17.88 I nedanstående tabeller är de som sa nej inte inkluderade.
I den äldre gruppen återstår därför 9 män och 7 kvinnor, i mellangruppen 4 män och 11 kvinnor och bland de yngre 5 män och 8 kvinnor. Olika samfund är representerade. I samtliga fall fick studenterna själva välja ut personer som de ville intervjua; urvalet är alltså inte statistiskt slumpmässigt och kan därför inte ses som representativt – även om det i praktiken kan råka vara det. Genom att
studenterna kommer från olika orter och själva representerar olika samfund möjliggjordes en geografisk och samfundsmässig spridning. Samfunds-tillhörigheten under uppväxten och födelseår framgår av nedanstående tabeller.
Tabell 1 Samfundstillhörighet under uppväxten
Tabell 2 födelseår89
Källmaterialet i denna del av avhandlingen utgörs alltså av de utskrivna och god-kända texterna från intervjuerna. Texterna har vanligtvis använts som de är, endast där så särskilt noteras har texten språkligt modifierats. En delanalys har gjorts av den yngre gruppens svar på vissa frågor,90men för övrigt finns hittills ingen publicerad sammanställning och analys av svaren.91
Till primärmaterialet räknas också de intervjuer jag gjort och de samtal jag fört med ett antal frikyrkliga människor som berättat för mig och reagerat på det jag i olika omgångar skrivit. Det gäller i olika omfattning Torsten Bergsten (SB), Olof Djurfeldt (PR), Freddy Götestam (ÖM), Sven Hemrin (SMF), Sven Kår-brant (HF) och Sven Lundkvist (SMF). Med Djurfeldt, Götestam och Hemrin har jag gjort intervjuer enligt den utarbetade mallen och de framträder med namn
i avhandlingen både när det gäller intervjuerna och de övriga samtal jag haft med dem. Dessutom ingår några samtal med människor som fått vara anonyma.
Flera av de nämnda och ytterligare några personer har läst min licentiatavhand-ling och gett synpunkter. Dessa samtal har jag i stor utsträckning spelat in på band och sedan skrivit ut sammanfattning av (vissa partier ordagrant) som per-sonerna fått läsa och godkänna. De har också läst och godkänt min användning av det som återges från dem i denna avhandling.
Slutligen ska sägas att jag vid några tillfällen också använder material från intervjuer jag våren 1996 gjorde med fyra frikyrkopastorer (två inom SMF och två inom ÖM). Detta material har jag tidigare analyserat i en uppsats.92
Källkritisk diskussion – intervjuerna
Det nedskrivna materialet innehåller personliga erfarenhetsberättelser, påståen-den om synsätt och handlingar, berättelser om andra personer, hänvisningar till vad olika auktoriteter hävdat, anekdoter, ordspråk, talesätt och egna bedöm-ningar. Det mesta är uttryckt i korta meningar (ibland ofullbordade), men här och var förekommer även längre berättelser. Det nedskrivna är av växlande slag:
vissa intervjuare har skrivit mer sammanfattande, andra ytterst utförligt, ibland med ordagranna citat återgivna.93
Användningen av retrospektiva (tillbakablickande) intervjuer ställer forskaren inför flera metodiska problem och svårigheter. Några av dem ska beröras i det följande.94
Jag har tidigare nämnt om mitt eget utgångsläge och perspektiv inför denna undersökning.95 Informanterna står i en liknande situation. De har i intervju-situationerna ombetts att berätta om hur det var förr. Det som då återberättas utgör en tolkad verklighet; det är verkligheten beskriven genom individernas bearbetning. Inte heller här finns något otolkad verklighet.
I detta kan finnas flera möjliga felkällor. Rena minnesfel kan naturligtvis före-komma. Kanske beskrivningen blir skev genom att informanter lättare minns vissa händelser och synsätt än andra därför att de var mer uppseendeväckande.
Kanske det ligger närmare till hands att minnas sådant som senare ironiserats över, till exempel påbud om klädsel och hår eller förbud mot biobesök och dans.
Enligt Repstad är dock
...det huvudsakliga problemet vid retrospektiva intervjuer att människor återskapar eller minns det förgångna genom ett filter av tankar och tänkesätt som de tillägnat sig långt senare.96
På grund av förträngning eller vilja till harmonisering kanske informanten därför skönmålar eller undantränger vissa delar av berättelsen; förhållandet till den egna historien i församlingen är av olika karaktär och påverkas av den. Risken finns alltid att man efterrationaliserar och anakronistiskt anger hur man idag betraktar saken snarare än hur det uppfattades då det hände. Detta kan enligt Repstad också bero på att man gärna översystematiserar den egna livshistorien, att man framställer det som hänt som mer logiskt och konsekvent än det faktiskt var.97 Ett sätt att motverka det är att försöka knyta berättandet till särskilda händelser
vilket de inledande frågorna i intervjuerna syftat till. En ytterligare faktor att beakta är att informanterna säkerligen i olika hög grad tänkt igenom sina stånd-punkter och sin framställning.
Hela detta resonemang gäller de båda äldre åldersgrupperna mer än den yngre;
de unga berättar om något som ligger närmare deras egen tid, eventuellt deras egen samtid. De båda äldre grupperna har ombetts att berätta om hur det var förr, dvs när de växte upp. Här finns naturligtvis en viss risk att tidsperspektivet inte blir riktigt korrekt. När det gäller vissa syndakatalogsfrågor kan man till exempel fråga sig om de äldre alltid talar om sin uppväxt eller om det som omvittnas i själva verket hänför sig till samma period som mellangruppen berät-tar om. Det är svårt att veta.
Ett annat problem med intervjuer kan uppstå i själva intervjusituationen. Denna är ju ett samspel mellan intervjuaren och informanten där situationen påverkas såväl av deras inbördes relation som av de förväntningar som finns på samta-let.98 Att intervjuarna var teologie studerande, i många fall blivande pastorer, kan kanske ha påverkat informanterna till att svara på ett visst sätt. Intervjuarens förhållande till informanten och hans/hennes uppträdande kan påverka vilken frihet informanten upplever sig ha att berätta olika saker. I ett fall var informanten en närstående vilket enligt intervjuare kan ha påverkat öppenheten (för övrigt gjordes inga kommentarer kring detta). Hur intervjuarna i praktiken uppträdde är omöjligt för mig att veta. Det bör vidare noteras att intervjuaren alltså varit yngre än informanterna i de båda äldre grupperna och äldre än de yngre informanterna. Det är svårt att veta om detta spelat någon avgörande roll för intervjuerna.
Till detta hör även att forskaren delvis styr svaren genom det frågebatteri som används, dels att intervjuaren genom sitt sätt att stryka under vissa frågor kan påverka de upplysningar som informanten ger.99 Ett visst frågeformulär kan passa vissa informanter bättre än andra.100 Genom vissa ”retningsord” kan tan-karna hos informanten ledas iväg åt ett visst håll (till exempel kan man fråga sig vad som avses med ordet ”moralundervisning”). Kommentarer såväl från informanternas som från intervjuarnas sida tyder dock – med något undantag – på att frågorna upplevts som relevanta och rimliga. Att flera olika intervjuare varit verksamma är en fördel eftersom styrningen genom detta inte blivit så enhetlig.
Frågan är hur urvalet av informanter bör bedömas. Den sammanlagda köns-fördelningen stämmer väl med situationen i svensk frikyrklighet. Enligt siffrorna i Frikyrkosverige 1995 var 58% av frikyrkomedlemmarna kvinnor, bland mina informanter är det 59%. Däremot är det ojämnt om man ser på de olika ålders-grupperna: kvinnorna är underrepresenterade i den äldsta gruppen, starkt över-representerade i mellangruppen och svagt överöver-representerade i den yngre grup-pen.101
Kvantitativt – i förhållande till samfundens medlemsantal – är SMF och sär-skilt Nyb överrepresenterade. SMF-arna utgör 34% av mina informanter och
Kvantitativt – i förhållande till samfundens medlemsantal – är SMF och sär-skilt Nyb överrepresenterade. SMF-arna utgör 34% av mina informanter och