Av de 60 inventerade platserna har 40 (varav tre med osmundar i flera kvarter/områ-den) kunnat delas upp i tre huvudkontexter. Produk tions platserna är 7, varav Lapphyt-tan med sin fullständiga och väl un der sökta anläggning dominerar totalt med 29 osmundar. På Lapphyttan, som är den äldsta daterade masugns platsen i Sverige (och i Europa), finns produkter från alla stadier i produktionskedjan inklusive delar av ännu oupphuggna luppar. Den andra välundersökta, men ännu så länge endast delvis under-sökta platsen är Hyttehamn, som har en något senare datering. Från den underunder-sökta färsknings härden härstammar två osmundar, avfall samt en del av en järntacka. Från den också välundersökta Vinarhyttan i södra Dalarna kom mer en klimp formig osmund, som saknar de för osmundarna så karakteristiska dragen med spår efter upp huggningen.
Diagram 1. Genomsnittsvikter och viktspridning för osmundarna i några kontexter. Vikten inom paren-tes är den lägsta respektive högsta vikten, vilken borträknats vid genomsnittsberäkningen.
Vinarhyttans datering sammanfaller delvis med såväl Lapphyttan som Hyttehamn.
Övriga osmundar kommer från kopparhyttor eller en renod lad masugnsmiljö som den på Övergrans gård, samtliga i Tunabergs socken i Södermanland. Osmundmaterialet utgörs av del av fälla/lupp och ett par osmundar och dateringarna ligger senare än övri-ga, det vill säga i 1400- och 1500-talen. Slutligen har vi inom projektet funnit några klimpjärn av osmund karaktär på en intressant produktionsplats i Skå nings måla, Bäck-ebo socken i Kalmar län. Platsen utgörs av en ovanligt stor blästbruksplats och de Tabell 1. Produktionsplatser.
Objekt Inre kontext Antal Användningstid Osmundliknande, avfall Viktavvikelse fr 300 gr
Lapphyttan masugn järnbod, färskningshärdar 29 1150−1350? 4 delar av fälla/tacka, m huggmärken, avfall övervägande under Hyttehamn masugn, färskningshärd 2 1300-tal huggmärken, avfall, del av tacka övervägande under Grishyttan kopparhytta med masugn? 1 1500-tal del av fälla m huggmärken
Övergrans gård masugn 1 1450-tal del av fälla m huggmärken över
Egelprång kopparhyttebacke 2 1500-tal m huggmärken över
Vinarhyttan masugn 1 12−1300-tal klimpformig under
Skåningmåla blästugnsplats 3 12−1300-tal osmundskaraktär, avfall övervägande under
Tabell 2. Bearbetningsplatser.
Objekt Inre kontext Antal Användningstid Osmundliknande, avfall Viktavvikelse fr 300 gr
Arboga, kv Barnhuset smedjemiljö 8 1300−1350 med huggspår, avfall övervägande under
Borgholms slott smedjemiljö? 5 13−1400-tal med huggspår övervägande över
Edsholms fogdeborg smedja och verkstadsmiljö 19 1370-tal−1434 med huggspår, ämnesjärn, avfall både över och under Ekholms slott ekonomiområde? 10 ca 1360 −mitten av 1400 med huggspår, en ej helt isär övervägande under
Enköping, kv Kaplanen 29 smedjemiljö 1 14−1500-tal med huggspår under
Faxeholms fogdeborg smedja 1 sl 13 −b 1400-tal med huggspår under
Gamla Lödöse GB i och utanför två smedjor 8 1250−1400 med huggspår, bearbetad övervägande under
Gamla Lödöse GI intill smedjemiljö 2 1220−1300 både över och under
Gamla Lödöse NC, ND smedjekvarter med 3 smedjor 8 12−1400-tal fyra bearbetade, avfall övervägande under
Grisskogen, Ovansjö sn Gä smedja? 1 16−1700-tal ? huggspår över
Husaby biskopsborg smedja med två ässjor 26 ca 1480 −1527 huggspår, avfall både över och under
Jönköping, kv Harven smedjemiljö 1 12−1300-tal platt med huggspår under
Nya Lödöse smedjemiljö 2 sl 1500 −b av 1600-tal med huggspår, avfall under
Nyköping, kv Kompaniet 13-14 smedja? 2+2? 1600-tal med huggspår, avfall under
Styresholms fogdeborg smedja? 2 sl 13 −b 1400-tal med huggspår under
Söderköping, kv Nortull 8 smedja? 1 1350−1380 med huggspår, delvis bearbetad, avfall under
Trollaborg smedja 1 1360-tal−1434 triangulär form över
Uppsala, kv Domen 7 smedja i smedjekvarter 1 1300−1340 alla stadier – från fälla till avfall över
Uppsala, kv Kransen 3 smedja för grovsmide 4 1450−1500 med huggspår, avfall övervägande under
Uppsala, kv Sandbacken smedja 1 mitten av 1400-tal med huggspår, avfall under
Uppsala, kv Rådstugan intill smedjemiljö 9 sl 1300 −början av 1400-tal med huggspår, avfall, bearbetad både över och under
Uppsala, kv Rådhuset 6-9 eventuell smedjemiljö 1 ca 1350 −1400 med huggspår, bearbetad under
Vadstena, kv Sanden smedjemiljö 3 ca 1450 −1544 med huggspår, en oformlig både över och under
Vadstena kloster verkstadsområde? 3 14−1500-tal? varav en ej helt isärhuggen både över och under
Vall, Valbo sn verkstadsmiljö? bronsgjuteri 1 1500-tal? med huggspår över
Varnhems kloster ekonomiområde, smedja? 5 1300−1400-tal med huggspår, avfall under
Vreta kloster ekonomiområde? 18 sl 1100 −b av 1500-tal bearbetad alla utom en under
Örebro, kv Bromsgården smedjemiljö 4 ca 1250 −1340 en med huggmärke, avfall, bearbetad, fälla under
osmundliknande klimparna påträffades till sam mans med smidesavfall av olika slag runt en stor färskningshärd. Platsen är daterad till 1200–1300-tal och är således samti-da med de tidiga masugns miljöerna.
Bearbetningsplatserna dominerar till antalet (28). De utgörs av ensamliggande smedjor eller förekommer i smedjekvarter samt smedje- eller verkstadsmiljöer. Flest bearbet nings platser har påträffats i stadssammanhang (16), varav Uppsala och Gamla Lödöse dominerar med sina material. Dessutom förekommer smedjor eller verkstäder i sju borg- eller slottssammanhang, där osmund materialet från Husaby biskopsborg, Edsholms fogdeborg och Ekholms slott dominerar. Även från tre kloster förekommer osmundar i smidesammanhang, nämligen Vreta, Varnhem och Vadstena. Daterings-mässigt ligger de flesta bearbetnings miljöerna, elva platser, i 1300- till 1400-tal, med sju platser som är äldre (1200- till 1300-tal) och sex som är yngre (1400- till 1500-tal).
Dessutom finns fyra från efterreformatorisk tid, däribland från en prästgårdsmiljö i Vall, Valbo socken i Gästrikland.
Äldsta daterade smedjan kommer från GI-området i Gamla Lödöse daterad till mellan 1220 och 1300. Ett helt smedjekvarter från 1200- till 1400-talen har identifie-rats i NC-ND-området i Gamla Lödöse bestående av fem byggnader på rad och en i vinkel. Byggnaderna varierar i storlek. De två minsta ligger i norra delen, en större rek-tangulär byggnad är belägen i mitten av kvarteret och tre byggnader är närmast kvadra-tiska och av mellanstorlek. Totalt har tre tolkats som troliga smedjor. Alla smedjorna har varit försedda med härdar/ässjor. En byggnad är bedömd som en säker smedja och hade en ässja i ena hörnet. Dessutom förekom ett antal friliggande härdar öster om smedjeraden. Ett stort antal blästermunstycken eller delar därav har påträffats i och ut-anför husen liksom tolv osmundar och några smidesavfall. Av de tolv osmundarna låg fem runt en ässja i det sydöstra huset, som kan tolkas som en osmund smedja.43
Distributions- och förvaringsplatserna är 12 och fördelade på åtta från försvarsanlägg-ningar (fogdeborgar, slott och hus), tre kloster och en stadsmiljö. I hälften av fallen finns en smides- eller smedjemiljö i närheten. Utmärker sig gör Alsnö hus med 10 osmundar förvarade i källarförråd och andra byggnader. Alvastra klosters samling av 15 osmundar i Abbotens källare är ett annat intressant exempel. Även den enda tillvara-tagna (av ursprungligen sannolikt många flera) osmundar i de båda stenhusen, troligen järnbodar, i Nydala klosters ekonomiområde förtjänar att uppmärksammas.
Den enda stadsmiljö där en förvaringskontext kunnat konstateras utgörs av ett hus i kvarte ret Venus i Skara. Ungefär lika många platser har en datering till 1200–1300-tal som 1300–1400-tal (fyra respektive fem) medan något färre har en datering till 1400–1500-talen eller senare. Äldsta förvarings boden/magasinet finns på Ragnhilds-holmen med bearbetade os mund järn (1257-1311). Samman taget kan konstateras, att av de kontexter som kunnat dateras närmare, finns en liten övervikt för de från 1300- till
43 För värdefulla bidrag vid tolkning och datering av dessa byggnader och andra i Gamla Lödöse tackar jag Sonia Jeffery och Katarina Kåhre.
1400-talen (34 %) tätt följt av de från 1200–1300-talen med 32 %. Något färre kontex-ter finns med dakontex-teringar från 1400- till 1500-talen (21 %) men några dakontex-teringar ligger ända fram i 1600–1700-talen med osmundjärn.