Linda Palla
I föreliggande kapitel redovisas resultatet för frågan om vad som kan känneteckna undervisning i språk, kommunikation och flerspråkighet i förskola. Resultatredovisningen följer tolkningsleden som beskrivits i kapitel 2B.
Ordfrekvenser
Det sammantagna resultatet för ordfrekvensanalysen av fråga 2: Vad kan känneteckna undervisning i språk och kommunikation? redovisas nedan. Materialet för fråga 2 om språk, kommunikation och flerspråkighet består av 8226 ord.
Högfrekventa ord
Analysen av ordfrekvenser gav totalt 8226 ord, där chefer stod för 1753 ord och förskollärare för 6473 ord. Frekvenserna för förskollärare och chefer har räknats samman och därefter grupperats i klustret. Klustret har givits ett samlingsbegrepp som kännetecknar klustret i fråga. Exempelvis har begrepp som ”barn”, ”barns” och ”barnen” fått samlingsbegreppet ”barnen”, för att göra presentationen i ordmolnet möjlig (se figur 6.1). De 17 samlingsbegrepp som toppade listan av högfrekventa ord är:
• Barnen (235) • Sagor (226) • Samtal (184) • Ord (125) • Vi (110) • I allt (95) • Lek (70) • Lära (61) • Rim (55) • TAKK (51) • Pedagogerna (50) • Sånger (45) • Medvetenhet (34) • Kunskap (31) • Lyssna (29) • Utveckla (28) • Utmana (25)
FLERSTÄMMIG UNDERVISNING OCH SAMBEDÖMNING? 85
Figur 6:1: Högfrekventa ord i frågan om vad som kan känneteckna undervisning i språk, kommunikation och
flerspråkighet
Lågfrekventa ord
Begrepp som kan sägas mer lågfrekventa, är exempelvis ”Bornholmsmodellen” (7) respektive ”Inkluderande” (2).
Utmärkande spår
Nio utmärkande spår för fråga 2 om vad som kan känneteckna undervisning i språk, kommunikation och flerspråkighet belyses i tabellen nedan. I detta kapitel inkluderar spåren såväl svar från förskollärare som chefer, om inte annat anges specifikt.
Tabell 6:1: Översikt över utmärkande spår av vad som kan känneteckna undervisning i språk, kommunikation och
flerspråkighet i förskola
Förskollärare och chefer
1 Undervisningen är barncentrerad
2 Förskollärarens medvetenhet, roller och agerande får betydelse 3 Relationer får betydelse
4 Muntlig kommunikation dominerar i undervisningen 5 Den språkliga miljön ses som betydelsefull
6 Undervisningen är både gränslös och avgränsad 7 Undervisning för alla
8 Undervisning relateras till lärande (process), utveckling (process) och kunskaper (produkt) 9 Undervisning genomförs utifrån viss vetenskaplig grund
FLERSTÄMMIG UNDERVISNING OCH SAMBEDÖMNING? 86
Problematisering av utmärkande spår
Nedan belyses utmärkande spår av vad som kan känneteckna undervisning i språk, kommunikation och flerspråkighet i förskola. De nio utmärkande spåren som presenteras i tabellen ovan beskrivs och förklaras i texten och belyses genom empiriska exempel. Resultatet av undersökningen relateras och problematiseras i förhållande till aktuell forskning och diskuteras i ett sammanhang där förskolans styrdokument inkluderas.
Spår 1 Undervisningen är barncentrerad
Spår 1visar att i materialet framträder med tydlighet uttryck om att barnen står i centrum för undervisning i språk, kommunikation och flerspråkighet i förskolan. Barn i allmänhet/barn i gruppen dominerar, i en del sammanhang inkluderas flerspråkiga barn och i materialet finns någon enstaka utsaga om barn i behov av stöd.
Barnen i gruppen
I materialet framträder en bild av barn som grupp snarare än barn som individer som grund i undervisningsprocesserna. Barnen konstrueras i texterna framförallt som nyfikna, intresserade, kunniga och delaktiga, men också i någon mån som behövande. Några aspekter på hur utsagorna om barnen kan förstås, är genom uttrycken ”barnen som utgångspunkt”, ”barnen som resurs” och ”barnen som medutforskare”.
När det gäller synen på barnen som utgångspunkt kan det handla om att som grund för undervisningen ta fasta på upplevda behov, intressen och/eller kunskaper. Detta kan synliggöras genom till exempel dokumentationsmaterial (TRAS4, Tidig registrering av språkutveckling) som ringar in barns (avsaknad av) förmågor och kunskaper inom området språk.
Utgå från barnen, vilka behov finns? (F)
Det är barnens intressen och kunskaper som styr verksamheten… (F)
Genom att använda TRAS får vi en syn på vilka utmaningar vi behöver tillföra verksamheten. (F)
Att se barnen som resurs kan innebära att ta fasta på barnens egna funderingar, förmågor och sådant som intresserar dem, liksom att betrakta skillnader och likheter i fråga om modersmål och kultur som användbara i undervisningen.
Att ta vara på barnens tankar, förmågor, intressen kring ord, begrepp, sammanhang, berättelser och bilder. (C)
Att man utnyttjar barnens olika hemspråk och kultur i verksamheten. (F)
4TRAS (Tidig Registrering Av Språkutveckling) är ett samarbetsprojekt mellan olika centra och
universitet/högskolor i Norge. ”Fackpersoner som representerar de olika institutionerna, arbetar med barn som är försenade i sin språk- och läsutveckling” (Espenakk med flera, 2005, s. 8). TRAS är ett observationsmaterial som kartlägger åldersspecifka färdigheter, som bygger på språkvetenskap, småbarnspedagogik och
utvecklingspsykologi (anfört arbete).
FLERSTÄMMIG UNDERVISNING OCH SAMBEDÖMNING? 87
När barnen ses som medutforskare blir begreppet ”tillsammans” centralt.
Tillsammans komma fram till lösningar och nya tankar, så ökar ordförrådet och förmågan att utveckla ett nyanserat talspråk. (C)
Spår 2 Förskollärarens medvetenhet, roller och agerande får betydelse
I spår 2 framträder en variation i beskrivningarna av förskollärarrollen. Avsnittet innefattar även sådant som specifikt kan sägas relatera till normer och värden kopplat till förskollärarens medvetenhet, roller och agerande. (För vidare och mer utförlig redovisning av vad som kan känneteckna undervisande förskollärare, se kapitel 7.)
Förskollärarens roller i undervisningen
I dokumenten synliggörs förskolläraren som av betydelse när det kommer till undervisning i förskolan gällande språk och kommunikation. Nedan följer stämmor som har utkristalliserats. Den ena stämman behöver inte utesluta den andra. Olika roller som framträtt är ”den medvetna förskolläraren”, ”den kunniga förskolläraren”, ”den lärande förskolläraren”, ”den icke- influerande förskolläraren”, ”den stöttande och uppmuntrande förskolläraren” samt ”den följsamma och erbjudande förskolläraren. Till exempel kan en förskollärare skrivas fram som både utmanande och stöttande i sin roll. Nedan exemplifieras några av de nämnda rollerna. Det förekommer inga direkta utsagor om hur modersmålspedagogens roll konstrueras i förskolan, utan beskrivningarna stannar vid att nämna att modersmålspedagog kan vara förekommande i samband med undervisning.
Den kunniga förskolläraren
Undervisningen blir mer givande om förskolläraren har vissa kunskaper om ämnet.
All undervisning kännetecknas av att den blir mer givande om den som undervisar har en viss förkunskap, oavsett ämne. --- Har man mindre förkunskap kan det dock ofta kompenseras genom att utforska tillsammans med barnen… (F)
Förskollärarnas medvetenhet är något som understryks.
Allt vi gör i vardagen är kopplat till hur vi tänker och undervisar i språk och kommunikation så länge pedagogerna gör det medvetet. (C)
Den icke-influerande förskolläraren
Undervisningen bygger på frivillighet och utan förskollärarens påverkan.
Låta barnen mötas i aktiviteter som bygger på deras intresse där barnen kan interagera med varandra för att de vill (anm. respondentens understrykning) förstå varandra utan ”tvång” eller pedagogens påverkan. (F)
Den stöttande och uppmuntrande förskolläraren
Förskollärarens intentioner i undervisningen är att hjälpa och stötta barnen mot ett lärande.
Det jag försöker är att barnen prövar använda alla språk han kan och vill använda och lära sig nya. (F) Att hjälpa barnen sätta ord på saker, känslor och åsikter. (F)
FLERSTÄMMIG UNDERVISNING OCH SAMBEDÖMNING? 88
Den följsamma och erbjudande förskolläraren
Förskolläraren beskrivs som den som följer barnen samt finner lämpliga lärandeaktiviteter.
Pedagogen följer barnens egna initiativ samt presenterar aktiviteter som den tror kan passa barngruppen och de enskilda individerna, aktiviteter som utmanar och stimulerar barnens lärande och utveckling. (F)
Rollen kan också handla om att vara en så kallad medforskare.
Medforskare i vardagen. (C)
Normer och värden
Förskollärarens roll omges av specifika normer och värden när det handlar om språk och kommunikation. I texterna används inte begreppen ”normer” eller ”värden” uttryckligen. Det kan handla om att tala korrekt och att vara en förebild.
Prata mycket och korrekt med barnen utan att förenkla språket. (F) Genom att prata tydligt och korrekt... (F)
Att vara goda språkförebilder. (F)
…är en förebild som visar att läsningar och skrivning är viktigt. (C)
Spår 3 Relationer får betydelse
Spår 3 behandlar relationers betydelse i undervisningen. De beskrivna relationerna utmärks som både symmetriska och ömsesidigt asymmetriska.
Relationer i undervisningen
Relationer som centralt i undervisning i förskolan innefattar såväl relationer mellan barn som relationer mellan barn och förskollärare.
… och uppmuntra barnen att samtala med varandra. (F) … gemensam lek… (C)
Vi samtalar mycket med barnen. (F)
Vi och dom
I texterna ges exempel på hur relationen mellan förskollärare och barn kan bli asymmetrisk och hierarkisk. Det gäller såväl när förskolläraren blir den som tillskrivs makten, som när barnen skapas som den som får inflytande och blir styrande i vissa situationer.
Lärandet sker hela tiden, med det är pedagogens roll att utmana barnen i de olika ämnena. (F)
Där förskollärarna har ansvar att barnen får möjlighet att bli utmanade i alla förskolans strävansmål. (C) De barn som har t ex ett annat modersmål lär oss räkna. (F)
Vi tillsammans
Relationerna kan också vara symmetriska och icke-hierarkiska när det kommer till undervisning i förskolan.
FLERSTÄMMIG UNDERVISNING OCH SAMBEDÖMNING? 89
Även viktigt att hitta metoder för att lära, vara nyfikna och utvecklas tillsammans med barn och kollegor. (F)
Att lära oss gör vi av varandra (F)
Att lägga mycket fokus kring att barn utvecklar ett rikt och nyanserat språk där förskolläraren diskuterar och reflekterar tillsammans med barnen och ber barnen svara och lösa problem. (F)
Att ständig föra dialog med barnen, inte till dem. (F)
Spår 4 Den språkliga miljön ses som betydelsefull
I spår 4 behandlas exempel som kan relateras till den språkliga miljöns betydelse i fysisk och materiell liksom social respektive pedagogisk mening.
Den språkligt rika miljön
Språkligt rika miljöer är något som framställs som betydelsefullt i undervisningssammanhang. I begreppet miljö kan rymmas såväl fysisk miljö och material, som social och pedagogisk miljö.
Förskolläraren skapar en miljö där barnen får möta ett varierat språk (C)
När lärmiljön erbjuder flera möjligheter till kommunikation med hjälp av skrift, bild och symboler använder barn detta på sitt egna sätt i leken. (F)
Vi skapar olika miljöer inne och ute som stimulerar till språk/flerspråkighet. (F) Kommunikativa miljöer på förskolan och medvetet språkbruk har stor betydelse. (F)
Spår 5 Undervisningen är både gränslös och avgränsad
Spår 5 belyser utsagor om undervisning i språk och kommunikation som något som är närvarande ”i allt” och som beskrivs med begreppet helhet. Undervisning beskrivs samtidigt som något som genomförs genom teman och projekt. Undervisning sägs ske såväl spontant som planerat. Inga uttryck om vad som avgränsar undervisning mot annat som inte skulle kunna kännetecknas som undervisning har visat sig i dokumentationsmaterialet.
Hela dagen och i avgränsade situationer och aktiviteter
Undervisning i språk och kommunikation sägs ske hela tiden, spontant, men medvetet, i alla sammanhang och situationer men även genom planerade aktiviteter, projekt eller teman. Det finns inga gränser för vad som kan tänkas ingå.
Det finns inga gränser för vad som kan ingå, det är barnens intressen och nyfikenhet av lärande som styr. (C)
Bland svaren ges exempel på situationer där undervisnings sägs ske. Här nämns rutinsituationer och några konkreta exempel på dessa kan vara i tamburen under påklädningen, vid blöjbyte, läsvila och eller vid måltider. Vidare nämns begreppet aktiviteter i allmänhet och sång- och musikstunder, högläsning, sagostunder och boksamtal liksom skrivstunder, drama, dans och
FLERSTÄMMIG UNDERVISNING OCH SAMBEDÖMNING? 90
skapande i synnerhet. Utöver dessa sammanhang nämns reflektionsstunder och problemlösning, vardagliga samtal, konfliktlösning, samlingar och lek.
Det poängteras bland svaren att undervisning kännetecknas av en mångfald av former, ämnen och material. Undervisningen ska bygga på variation, ske integrerat och i meningsfulla sammanhang som bygger på barnens intressen. Samtal och dialog kan ske enskilt, i liten och i stor grupp.
Undervisning i språk/flerspråkig kommunikation är något som sker hela tiden, genom hur vi pedagoger pratar och sätter ord på det som händer, och även vid mer vuxenstyrda situationer som t.ex. samlingar och aktiviteter som att spela spel. (F)
Det sker i vardagens alla händelser så som vid rutiner och samtal mellan alla individer. Medvetna aktiviteter från pedagogerna med olika språkliga händelser. (C)
Att man som förskollärare tar tillfället i akt att utmana barnen i de vardagliga, spontana situationerna likaväl som i de planerade. (F)
Hela dagen är undervisning. (C) …dvs allt är lärande undervisning. (F)
Spår 6 Muntlig kommunikation dominerar i undervisningen
Spår 6 lyfter fram den muntliga kommunikationen där ord, begrepp, talspråk samt läsning, berättelser och liknande är frekvent framhållet. I stort sett nämns inte barns aktiva skriftspråkande i utsagorna.
Muntlig kommunikation
Ett tydligt utmärkande spår är att stämmor om den muntliga kommunikationen blir dominerande i texterna.
Samtal, berättande och läsning
Undervisning i språk och kommunikation sker företrädesvis genom samtal, läsning och berättande av sagor. I den muntliga kommunikationen blir ord och begrepp betydelsefulla.
Språk/flerspråkig kommunikation kan kännetecknas av att kommunicera med barnen, benämna olika saker i samtalen med små barn för att stärka deras ordkunskap. (varför/mål) (F)
Ett annat konkret exempel är boksamtal. Då kan man t.ex. välja ett uppslag i en bok som barnen tycker om och diskutera vad de ser på bilderna. (F)
Att samtala med barnen, låta dem berätta, beskriva, förklara sina tankar och idéer. Att ge dem många ord, inte förenkla utan nämna saker och ting vid rätt namn så att barnen får ett rikt ordförråd. (varför/mål) (F) Medveten dialog, utmanande samtal, ge talutrymme, medveten läsning. (C)
Ord, begrepp och talspråk
Beträffande den muntliga kommunikationen framträder en stämma om ord och begrepp som överlägset utmärkande. Det kan handla om ordförråd, ordkunskap, begreppsbildning och liknande.
FLERSTÄMMIG UNDERVISNING OCH SAMBEDÖMNING? 91
Att utveckla sitt talspråk, ordförråd och begrepp. Även för de flerspråkiga barnen (modersmålsundervisning). (C)
Det kan även handla om meningar.
Undervisning i språk och flerspråkig kommunikation kan handla om att vi pedagoger bygger långa meningar med många adjektiv, adverb och attribut, då vi pratar. (F)
Kommunikation med olika uttryckssätt
Den verbala kommunikationen ses dock inte som den enda, utan det ges utrymme för olika sätt att uttrycka sig.
Det kan också handla om att erbjuda många olika uttryckssätt, så som skapande, dans och drama – så att varje barn kan hitta sitt favoritsätt att uttrycka sig. (F)
Låta barnen kommunicera i olika uttrycksformer och använda språket på ett lekfullt sätt. Lyssna, argumentera, uttrycka tankar, reflektera osv. (C)
Kroppsspråk
Ett sätt att uttrycka sig är genom kroppen, vilket kan lyssnas in och tolkas.
Att lyssna in och läsa av kroppsspråk. (F)
Skriftspråk
Något som inte är förekommande i någon högre utsträckning är utsagor om barns aktiva skriftspråkande. I de utsagor där skriftspråk nämns handlar det framförallt om erbjudanden, tillgång och miljön samt något som barnen gör själva, till exempel i leken.
T ex skriftspråket, här krävs tillgång till verktyg för att utveckla och pröva det grafiska uttrycket – första steget in i skrift. (F)
När lärmiljön erbjuder flera möjligheter till kommunikation med hjälp av skrift, bild och symboler använder barn detta på sitt egna sätt i leken. (F)
I någon utsaga nämns skriftspråkande i uppräkningar tillsammans med andra exempel.
…skriftspråkande… (C)
Det ges inte direkt uttryck för en aktiv och medveten planerad undervisning i förhållande till barns aktiva skriftspråkande, utan de utsagor som finns handlar mer om miljön.
Ha en stimulerande läs- och skrivmiljö. Ex visa på skriftspråket genom att skriva ner det barnen berättar. Ha bokstäver, barnens namn, ord överallt i hela lekmiljön. (F)
Spår 7 Undervisning för alla
Spår 7 behandlar exempel som kan gå in under paraplybegreppet ”undervisning för alla”. Det handlar om inkluderande undervisning liksom om flerspråkighet och mångfald.
FLERSTÄMMIG UNDERVISNING OCH SAMBEDÖMNING? 92
Alla barn och alla språk
I utsagorna framträder begreppet ”alla” i varierande sammanhang, exempelvis ihop med lek, utveckling och inkludering av språk respektive barn.
Organiserade lekar så alla får en referensram. Alla kan vara med och förstå regler. (F) Gynna alla barns utveckling… (C)
Att inkludera alla språk, ---för att arbeta inkluderande med alla barnen. (C)
Inkluderande undervisning
Explicita uttryck som kan kopplas till inkluderande undervisning är lågfrekventa. ”Inkluderande” som begrepp används i två utsagor; i den ena i bemärkelsen en förskola för alla och den andra i fråga om exempelvis musik och matematik.
Att språket är med i alla sammanhang och att ämnen ovan (musik och matematik, min anmärkning) inkluderar språket---. (C)
Det finns en avsaknad av beskrivningar av exkluderande undervisning i materialet. Särskilt stöd
I materialet utmärker sig ett särskilt verktyg som kan sägas ha sitt ursprung inom specialpedagogik, nämligen att använda tecken som stöd eller mer specifikt; metoden TAKK5. Förkortningen TAKK står för ”tecken som alternativ och kompletterande kommunikation”. I texten framkommer att detta stöd är vanligt förekommande och kan därmed betraktas som en metod i brytpunkten mellan pedagogik och specialpedagogik.
Vi måste hjälpa de barnen som ännu inte har något språk. --- Vi hjälper dem som behöver kommunicera på andra sätt. På vår förskola har vi en pojke med Down syndrom som behöver stöd i form av tecken som stöd och ibland bilder. (F)
TAKK blir en undervisningsmetod som kan gynna alla barn, inte enbart barn som betraktas som barn i behov av särskilt stöd. Detta stöd kan då användas i den ordinarie undervisningen och ses som ett sätt att differentiera undervisningen snarare än individerna. Teckenspråk, vilket inte är detsamma som TAKK, finns i uppräkningar, men är inte något som utvecklas i skrift.
Teckenstöd för att förstärka barnens möjligheter till att kommunicera. (F). Vi använder oss även utav TAKK som ett stöd i barnens språkutveckling. (F) Arbete med TAKK, Tras och andra stödmaterial. (C)
5TAKK betyder att det talade språket kompletteras med teckensspråkets handrörelser för att förtydliga det som
uttrycks verbalt. Personalen talar och tecknar samtidigt (Tisell, 2009). Det mest betydelsefulla sytet med TAKK är, enligt Heister Trygg (2010) att barnet ska tillägna sig verktyg för språkligt samspel innan talet utvecklats. Syftet med TAKK är således ”att bidra till och bygga kommunikation och språk i samspel med andra” (s. 16).
FLERSTÄMMIG UNDERVISNING OCH SAMBEDÖMNING? 93
Flerspråkighet och mångfald
I en del av texterna behandlas innehåll som kan relateras till flerspråkighet och mångfald, som kan inkluderas i spåret om ”undervisning för alla”. Det handlar ofta om att synliggöra olika språk i undervisningen.
Olika modersmål
Det kan röra sig om att på olika vis synliggöra för barnen att det i barngruppen finns olika språk.
Intressera sig för barns modersmål och lära sig vad vissa saker heter på ett annat språk, synliggöra detta i barngruppen. (F)
Att uppmärksamma barnens hemspråk i våra rutiner och i samlingen. Ex benämna färger, veckodagar och räkna på avdelningens representerade språk. (F)
Svenska som andraspråk
Svenska som andraspråk finns inte med i uttryck, men följande kan ses som ett exempel hur sådan undervisning skulle kunna vara upplagd.
Flerspråkig personal (om det finns) används kontinuerligt dagligen i alla sammanhang för att stärka och berika modersmålet. I de fall då modersmålslärare besöker förskolan en gång/vecka planeras stödet med förskollärare. Innehållet är målinriktat utifrån barnets behov och utifrån förskolans verksamhet. På så vis får barnet större förståelse av det svenska språket och det som sker i samband med tema/projekt. Barnet får samma ord och begrepp på sitt modersmål och svenska. Barnet kan med hjälp av modersmålslärare få stöd med att göra sig hörd och därmed ökar självförtroendet i användandet av svenska som andraspråk. (F)
Det svenska språket
Även om det framgår att det är det svenska språket som står i centrum för undervisning i språk och kommunikation, beskrivs det svenska språket flera gånger som ett av innehållen som presenteras tillsammans med andra språk, vilket kan tolkas som uttryck för inkluderande, flerspråkigt förhållningssätt.
Kännetecknandet för undervisning i språk/flerspråkig kommunikation är ord, svenska, kroppsspråk, fler språk, teckenspråk. (F)
Olika kulturer, modersmålsträning, höra/göra på båda språken ex. tvillingböcker. (C) Jobba medvetet med ordförråd och kommunikation i svenskt och annat modersmål. (F)
Andra språk och kulturer
Det kan röra sig om samtal olika språk, kulturer, länder eller om specifika begrepp.
Samtal om olika språk, kulturer och länder. T.ex. hur man säger hej på olika språk kan vara kul att lära sig. (F)
Att få möjlighet att bekanta sig med andra språk (även förutom modersmål). (C)
Resurser i flerspråkig undervisning
Nedan behandlas utsagor om ”vilka” som kan kännetecknas som resurser i