• No results found

Problematisering av vad som kan känneteckna undervisning i musik på förskola

Musik

…kan vara gemensam sång, rytmik – spela trummor och andra instrument. Ett område jag inte funderat så mycket runt. Att använda olika slags musik och koppla ihop med rörelse, röra sig till musiken. Bra att använda i grupp.(F)

FLERSTÄMMIG UNDERVISNING OCH SAMBEDÖMNING? 54

instrument” visar vad många förskollärare och chefer nämner som kännetecken på musik senare i texten. Som betydligt svagare spår är dock fortsättningen: ”Ett område jag inte funderat mycket runt”. Kanske är det så att musik på förskolan tas lite för given, å andra sidan visar nästa citat på kritisk reflektion över undervisning i musik:

Just nu är musikundervisningen på för låg nivå. Man pratsjunger med barnen och glädjen och lusten att sjunga och spela kommer inte fram fullt ut. Man ger inte tid till att upptäcka musikinstrumentens spännande värld. (C)

Varje spår som framkommit i reflektionsdokumenten kan problematiseras och ställas i relation till andra texter samt tidigare forskning och styrdokument. Hur kan vi vända och vrida på frågan om vad som kan känneteckna undervisning i musik på förskola?

1. Hantverksmässiga moment musikundervisning

I studien är förutom ordet musik det tydligaste spåret i empirin exemplifierande av görande, av det som skulle kunna betecknas som musikundervisningens hantverksmässiga moment (Nielsen, 2006, s 346), exempelvis: sång/att sjunga, att spela instrument och rörelse/att dansa. Även om momenten finns som ett tydligt spår hos både förskollärares och förskolechefers utsagor, så nämns de trots allt oftare hos förskollärarna än hos förskolecheferna.

1a. Att sjunga utmärker sig genom att det förekommer oftare än att spela instrument och att dansa. Det förekommer betydligt oftare hos förskollärare än förskolechefer. Det kopplas samman med ”favoritsånger”, traditionella sånger och att lära sig nya sånger. I samband med sång nämns ofta sång- och danslekar samt rim och ramsor. Just sånglekar omtalas som något som ”ger barnen nya erfarenheter när det gäller språk och rytm” (F). ”Få sjunga och spela ensam och tillsammans med andra” (C). Sångglädje och gemenskapen som sång kan erbjuda genom att ”sjunga tillsammans” (F) lyfts fram, men det gör också hur vi lär oss sånger: ”Vi sjunger och lär oss sånger genom att sjunga dem många gånger, ibland i kombination med tecken”. (F) Bland reflektionsdokumenten finns det spår som pekar på att befästa befintlig sångskatt, något som inom musikdidaktik skulle kunna benämnas som undervisning av reproducerande karaktär. Holmberg (2014) visar på att sången på de besökta förskolorna var av västerländsk, reproducerande karaktär. Denna västerländska sångkanon kan dels ses som en trygghet där tradition förs vidare, dels som en norm. Den ”kan också problematiseras utifrån en diskussion om vilken frihet pedagogerna har. Om valet av sånger främst utgår från tradition och igenkänningsbarhet så finns det kanske inte utrymme att introducera alternativ. Det aktuella kulturarvet tycks ha större fokus på varaktighet än aktualitet. Med förankring i svensk kultur erbjuds en interkulturellt exkluderande sångkanon vilket är intressant i relation till den globala musikvärldens utbud” (Holmberg, 2014, s 226).

1b. Undervisning i samband med att spela instrument kretsar kring att spela och använda: ”När man aktivt sjunger, lyssnar på musik eller spelar instrument” (C). Att pröva att spela instrument skrivs också fram vilket är intressant i relation till exempelvis sång där man inte prövar att sjunga, utan sjunger direkt. Ibland specificeras att det handlar om rytminstrument, ibland, ”klassiska” (F) men för det mesta används begreppet instrument. Något som också lyfts fram är de egentillverkade instrumenten ”egenhittepåiga, t ex en hink att slå på, en toarulle att tuta

FLERSTÄMMIG UNDERVISNING OCH SAMBEDÖMNING? 55

i”. (F)

1c. Musik kopplas i reflektionsdokumenten också samman med dans eller rörelse och omnämns så som danslekar och rörelsesånger. När dans nämns, så är i det i samband med andra aktivitetsformer ”Lek, sång, dans och rörelse” (C). Oftast i samband med rörelse nämns dock begreppet ”rytmik (dans och rörelse)” (F). Ett annat sätt att förklara rytmik är ”rörelse till olika sorters musik” (F).

Som varierande spår i relation till praktisk musikalisk aktivitet i undervisning nämns att skapa själva. Det handlar i sammanhanget om att ”skriva egna låtar” (F) och ge välkända melodier en ny text. Det som skulle kunna kallas för att producera musik är alltså vara ett svagare spår än att reproducera.

Sjunga, spela och dansa är moment i undervisning som nämns oftare än det som kanske skulle kunna vara grunden för musicerande, nämligen att lyssna. Att lyssna är i utsagorna ett vagare spår, men när det omnämns är det i samband med olika sorters musik, genrer eller musikstilar. Andra moment som omnämns i relation till undervisning i musik är dels teater och drama, dels att måla till musik.

Det tydliga spåret av hantverkmässiga moment, att sjunga, att spela instrument och att dansa kan delvis spegla Lpfö:s (SKOLFS 1998:16) text i samband med olika uttrycksformer där både sång och röresle/dans skrivs fram som exempel. Å andra sidan skrivs inte spel på instrument fram i Lpfö (SKOLFS 1998:16) men är något som exemplifieras i reflektionsdokumenten. De hantverksmässiga momenten skrivs också fram av flera forskare på området (Nielsen, 2006; Still, 2011; Ehrin, 2012; Holmberg, 2014). Frågan är om vi i samband med just de yngre barnen i förskola omedvetet snävar in och därmed begränsar innehållsliga aspekter av vad undervisning i musik skulle kunna innebära. Vad skulle exempelvis en diskussion om begrepp som ljud och/eller ljudskapande i relation till musik kunna öppna upp för? Kan begreppet musik i förskoleverksamhet förstärkas om vi öppnar upp för ljudskapande, vad skulle det kunna tillföra i samband med musik med de yngsta barnen i förskolan. Det blir då inte en diskussion om antingen musik eller ljud, utan snarare om att öppna upp ljud och/eller ljudskapande som begrepp för att ytterligare inkludera spel på instrument även i Läroplanen för förskolan – som stöd för undervisning i musik för förskollärare.

Erfarenhet snarare än beprövad erfarenhet utifrån hantverksmässiga moment

I förskollärarnas utsagor finns det fler spår av erfarenhet än beprövad erfarenhet, så som delad, kommunicerad, reflekterad och dokumenterad erfarenhet. Uttalande som ”att man…” eller ett tydligt ”vi/jag gör” kan tolkas bygga på erfarenhet: 


Vi förstärker vårt tema med musik och använder olika musikstilar på förskolan. Gemenskapen och glädjen samlar barnen. (F)


Barnen kan till exempel få måla till olika musikgenrer, sång, rytmik, dans, Jag använder mig av musik i alla tillfällen när det passar och barnen vill det. (F)

Vår musikundervisning handlar om att ge barnen många tillfällen att uppleva musik på olika sätt, genom dans och rörelse, sång, rytm och instrument. (F)

FLERSTÄMMIG UNDERVISNING OCH SAMBEDÖMNING? 56

När vi lyssnar på olika sorters musik, när vi sjunger och spelar instrument, klappar rytmer. (F) Vi sjunger, använder oss av rim och ramsor genom sång. (F)

Vi sjunger med barnen, klappar med barnen, använder instrument…(F)

Vi använder oss mycket av musik i olika former tex. rim och ramssånger, siffersånger. (F) Barnen får pröva på instrument, vi sjunger, lyssnar på musik. (F)

Några uttalande kan också tolkas vara reflekterade över.

Att inte ”bara” sjunga/spela utan att ibland göra djupdyk, kanske kring någon av barnens favoritsånger och dess innehåll och forska vidare kring detta. Eller att prata kring/lyssna på musik som man inte är van vid och på ett lustfyllt sätt göra det till en lärandesituation. (F)

Barnen tycker om att sjunga och får de välja så vill de välja sånger från samlingskorgen. De sjunger inte med så mycket än hos oss men hemma sjunger de sångerna.
(F)

Just nu är musikundervisningen på för låg nivå. Man pratsjunger med barnen och glädjen och lusten att sjunger och spela kommer inte fram fullt ut. Man ger inte tid till att upptäcka musikinstrumentens spännande värld. (F)

2. Undervisning med musik som mål och musik som medel

Lärande är ett ord som i samband med musik förekommer oftare hos förskolechefer än förskollärare och kan kopplas till musik som mål och medel:

Det finns inga gränser för vad som kan ingå, det är barnens intressen och nyfikenhet av lärande som styr. (C)


Det är inte helt ovanligt att både inom- och utom-musikaliska mål i samband med undervisning i musik förekommer. Som inom-musikaliska mål kan vi exempelvis se musikens strukturella byggstenar så som dynamik, tempo, musikalisk form. Utom-musikaliska mål kan vara när målet är något annat än musik exempelvis språk eller matematik. Det händer att inom- och utom- musikaliska mål skrivs fram i samma mening:

Att lära sig känna rytm, lära sig sånger (språk) och att dansa (motorik). (F)

I musik får vi bland annat in matematik, taktkänsla, programmering, skrivdans…. (F)

I båda exempel blandas det som skulle kunna kallas för utom-musikaliska mål som språk, motorik, skrivdans och matematik med inom-musikaliska mål rytm och taktkänsla.

Ordet mål i relation till musik förekommer relativt sällan och betydligt oftare i chefernas utsagor än i förskollärarnas. Förskolecheferna skriver om mål i relation till läroplan, men också vikten av ett mål med sin aktivitet:

…där ett förutbestämt mål satts upp för genomförandet. (C)

Alla aktiviteter ska ha ett tydligt mål och syfte för vad de ska leda till och medvetenhet hur och vad som ska ske. (C)

En förskollärare nämner ordet mål i relation till musik:

Det måste ges tillfälle att lära om musik inte bara använda musik som verktyg för att nå andra mål. (F)

2a. Undervisning med musik som medel kan i utsagorna kopplas till motorik och matematik, den vanligaste kopplingen är dock till språk:

FLERSTÄMMIG UNDERVISNING OCH SAMBEDÖMNING? 57

Språkstimulerande. (C)

Sånger med lärande finns, tex olika alfabetsånger, om naturens olika skeden m.m. (F)

Vi sjunger även mycket, varje dag. Där får vi in mycket, speciellt språk och matte. Många barn lär sig att prata genom sången. (F)

Ett av pedagogerna medvetet förhållningssätt till musikundervisning stimulerar även barnens språk och kommunikationsutveckling kanske även matematisk förmåga. (F)

Man sjunger sånger som innehåller siffror, framför-bakom, färger, känslor. (F) I musik får vi bla in matematik, taktkänsla. (C)

Det finns också en koppling till flerspråkighet:

Många gånger har jag märkt att ett barn som inte har svenska som modersmål oftast börjar sjunga på svenska språket innan de börjar tala. (F)

Undervisning i musik som inspiration i samband med motorisk träning nämns:

Motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning, rumsuppfattning. (F) T.ex. grovmotoriska rörelser som att hoppa, åla, rulla runt. (F)

Utöver synen på musikens medverkan för språk-, matematisk-, och motorisk utveckling lyfts också musikens socio-emotionella aspekter (se spår 4 i Tabell 4.1) att musik ses som en väg till samhörighet och glädje.

Vid ett tillfälle skrivs det fram att det är viktigt att i undervisning inte enbart använda musik som verktyg för att nå andra mål:

Musik kan kännetecknas av användande av t.ex. olika rytmiska instrument, sång och även användning av att spela musik för barnen. Att låta barnen röra sig till musik och att använda sig av olika rytmikinstrument ger barnen stimulans. Det är också viktigt att skapa ett intresse för olika sorters musik, barnvisor,

populärmusik, klassisk musik men även avslappningsmusik. Viktigt att inte bara använda sig av sång och musik under samlingen utan att man använder sig av musik mer aktivt på förskolan. Det måste ges tillfälle att lära om musik inte bara använda musik som verktyg för att nå andra mål. (F)

Detta för oss vidare till musik som värde, inte enbart som medel utan som mål, eller som det kan uttryckas:

Musiken, dansen, bilden har värden i sig som ska utforskas inte bara bekräfta andra områden. (F)

2b. Undervisning där musik kan ses som mål nämns i form av att lärandet riktas:

Att lärandet riktas mot ex tempot eller rytmen i musiken. (F)

Undervisning där aktiviteterna att sjunga och att lära sig nya sånger, att spela och att ”lyssna efter vilka olika instrument en kan höra” (F) och att dansa kan, beroende på vad förskolläraren fokuserar på och pekar ut för barnen tolkas som undervisning där musiken är målet (undervisning med inom-musikaliskt mål). Instrument kan också ses som medel för att lära andra inom-musikaliska mål. På en förskola lyfts just detta:

Olika instrument och material används för att synliggöra skillnader mellan exempelvis toner, tempo, rytmer, mönster och pauser. (F)

FLERSTÄMMIG UNDERVISNING OCH SAMBEDÖMNING? 58

innebära att det finns ett inom-musikaliskt mål. Att undervisa i musik handlar om själva musicerandet, att sjunga, eller som en förskollärare uttrycker det: att ”lära sig nya sånger” (F). Någon lyfter också ”att lära sig känna rytm” (F) även upplevelseaspekt skrivs fram ”att känna och uppleva rytm” (F). ”Att tillåtas få ”öva” (F), är en mening som också lyfter fram lärande i musik.

Ibland är det svårt att utläsa om reflektionerna fokuserar lärande i eller om musik, det skulle kunna vara både och eller i kombination. ”Att lärandet riktas mot t ex tempot eller rytmen i musiken” (F) skulle kunna handla om undervisning i tempo och rytm, men också om.

Att barnen får testa att röra sig till olika musikstilar, vilka rörelser lämpar sig bäst till vilken musik. Hur rör sig kroppen? (F)

Att undervisa om musik kan handla om att verbalisera görandet i samband med musik, ”att diskutera sångers/låtars uppbyggnad” (F). Eller att ”diskutera innehållet, reflektera över det” (F). ”Prata om takt och rytm” (C).

Faktakunskap är ett spår, det handlar om kunskap dels om instrument, dels om kompositörer:

Faktakunskap om instrument och användning. (F) …även kunskap om olika kompositörer. (F)

Att använda för ämnet korrekta begrepp kommer upp vid tre tillfällen:

En grundkompetens och en medvetenhet, det vill säga kunskap och strävan efter att använda rätt begrepp i respektive ämne. (F)

Prata om takt och rytm. Att använda rätt begrepp. (F)

…att man ser och hör att barnen tar till sig de olika begreppen som finns i de olika ämnena. (F)

Inom-musikaliska mål som nämns oftast är takt och rytm: ”att vi utvecklar barns förmåga att känna igen tempoväxlingar, som takt och rytm” (F).

Sporadiskt nämnda inom-musikaliska mål är melodi, som också exemplifieras genom ”att skriva egna sånger” (F) och tempo ”rörelse till olika sorters musik och tempo” (F). Det kan sammanfattas i ett citat:

Vår musikundervisning handlar om att ge barnen många tillfällen att uppleva musik på olika sätt, genom dans och rörelse, sång, rytm och instrument. Ett musiktillfälle kan t.ex. innebära att barnen får spela trummor. Vi spelar starkt och vi spelar tyst, vi spelar snabbt och vi spelar långsamt. Vi kan spela en och en eller alla på en gång. Så här gör vi med många olika instrument. Våra barn älskar även att röra på sig och vi dansar ofta. Ibland fritt till olika sorters musik och ibland med bestämda rörelser som vi vill att barnen ska få ”öva” på. (F)

Olika är ett ord som är vanligt förekommande i samband med undervisning i musik. Det är

kopplat till inom-musikaliska mål och handlar om att göra på olika sätt, ” vi gör det på olika sätt, varierar oss” (F). Olika förekommer också i samband med att barnen erbjuds att spela/höra

olika instrument, ”att låta barnen möta olika sorters musik på olika sätt” (F). Olika uppkommer i ytterligare ett sammanhang, kopplat till upplevelse av olika sorters musikstilar/genrer. ”Vi förstärker vårt tema med musik och använder olika musikstilar på förskolan” (F).

FLERSTÄMMIG UNDERVISNING OCH SAMBEDÖMNING? 59

Spår av styrdokument i exemplifierande genom hantverksmässiga moment och musik som både mål och medel

I förskolans läroplan (SKOLFS 1998:16) återfinns såväl sång, musik, rytmik, dans, rörelse, sinnlighet och estetik som begrepp. Bland annat har förskolan i uppdrag att barnen ska ”få hjälp att känna tilltro till sin egen förmåga att tänka själva, handla, röra sig och lära sig dvs. bilda sig utifrån olika aspekter såsom /---/praktiska, sinnliga och estetiska” (SKOLFS 1998:16, s 7). Musik ses som en del av ”olika uttrycksformer”, vilka ska öppna upp olika sätt att skapa (musik som innehåll) och kommunicera (musik som metod):

Att skapa och kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer såsom, /---/ sång och musik, /---/rytmik, dans och rörelse /---/utgör både innehåll och metod i förskolans strävan att främja barns utveckling och lärande. (SKOLFS 1998:16, s 7)

Musik som både innehåll (mål) och metod (medel) framkommer. Under mål och riktlinjer i Förskolans Läroplan (-98, rev 2016) finns också en speciell punkt för utveckling och lärande vilken visar att i samband med musik ska förskolan sträva efter att varje barn

utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som /---/ rörelse, sång och musik, dans... (SKOLFS 1998:16, s 9)

Dessa citat visar att förskolläraren i Läroplanen inte får något direkt stöd för vad musik som innehåll i undervisning skulle kunna vara. I förhållande till andra innehållsområde (språk och matematik) är målen för musik varken konkreta eller många till antal. Musik står uppradad som en av många uttryckssätt och ofta är det även så både förskollärarna och förskolechefer uttrycker sig, olika moment kopplat till hantverk räknas upp, ”sjunga, spela & dansa” (C). Det kan tolkas som att implicita hänvisningar till läroplanen är relativt vanligt och kan relateras till undervisningens hantverksmässiga moment, till innehåll och metod, utveckling av skapande förmåga och estetik. Explicita hänvisningar till läroplanen är det i samband med musik främst förskolechefer som gör:

Musik ser jag mer som ett arbetssätt för att integrera olika bitar i lärolplanen. (C)

Egentligen är det mesta undervisning enl. läroplanen, men det finns inte en genomsyrande medvetenhet. (C) Enligt förarbetet till revideringen av läroplanen /…/ både mål och medel gäller alla dessa områden.

Musiken, dansen, bilden har värden i sig som ska utforskas inte bara bekräfta andra områden. (C)

Läroplanen nämns alltså i olika sammanhang: den uppfattas som styrande, som något som delar verksamheten i olika ”bitar” och i sammanhang som rör undervisningens innehållsliga dimensioner.

Även detta speglas i reflektionsdokumenten där begreppet skapande ofta återkommer. Begreppet står dock vid de flesta tillfällen själv. När skapande sätts i en kontext är det i samband med att erbjuda barnen varierande sätt att uttrycka sig på.

Miljön på förskolan måste erbjuda en stor variation av sätt för barnen att uttrycka sig på. Både verbalt men även genom andra former; exempelvis i skapande och rörelse. (F)

Det kan också handla om att erbjuda många olika uttryckssätt, så som skapande, dans och drama – så att varje barn kan hitta sitt favoritsätt att uttrycka sig. (F)

Att utveckla sin skapande förmåga och förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter exv. genom musik. (F)

FLERSTÄMMIG UNDERVISNING OCH SAMBEDÖMNING? 60

Enligt Lpfö (SKOLFS 1998:16) ska barnen få möjlighet att utveckla sin skapande förmåga vilket också speglas i reflektionsdokumenten. Begreppet står i de flesta tillfällen för sig själv, men ibland i samband med musik. Det kan tolkas handla om själva användandet av musik, alltså musiken som inspirerande aktör för eget uttryck:

Använda musik i skapande aktiviteter. (F)

Musik ger också upphov till olika känslor och det blir synligt hos barnen i deras skapande. (F)

Med ett uttalat krav i Lpfö (SKOLFS 1998:16) att musik ska vara både mål och medel är det intressant att i reflektionsdokumenten delvis se en spegelbild av detta. Holmberg (2014) beskriver musikstunders centrerade innehållsliga dimensioner där musik kan vara såväl mål som medel för lärande. När musik används som medel för lärande med fokus på något annat än musiken kan målet för undervisningen benämnas vara utom-musikaliskt till skillnad från inom- musikaliska där musiken i sig själv är målet för undervisningen. Det starkaste spåret i reflektionsdokumenten i relation till musik som mål och/eller medel, är dock musik som medel, vilket skulle kunna bidra till en syn på musik som draghjälp för undervisning i andra ämnen. 3. Ämnesövergripande undervisning, både planerat och spontant

3a. Ett spår som rör ämnesövergripande undervisning är tydligt. Flera förskollärare lyfter i reflektionsdokumenten fram att de arbetar ämnesövergripande och inte vill skilja ut ämnena från varandra:

Allt hänger samman och vävs in i alla aktiviteter. När man har musik och sjunger och spelar använder man sig av språk och matematik samtidigt. Te x takten i musiken. (F)

…kan inte isolera ett ämne ifrån den andra. Jag använder mig av musik i alla tillfällen när det passar och barnen vill det. (F)

Ge barnen erfarenheter av respektive område utan att skilja dem från varandra. (F)