Ordfrekvensanalys Chefer (n=54) Lärare (n= 163)
1. Profession och position påverkar svarsmönstret
Utmärkande spår
Tabell 8:1. Utmärkande spår
Förskollärare och chefer Förskollärare eller chefer
1. Profession och position påverkar svarsmönstret
2. Mål
2a) tydliga mål och mål som styrning (chefer) 2b) tydliga mål och mål som görande (förskollärare)
3. Tid - Förskollärarna framhäver tidsaspekten
4. Barncentrering 5. En organisation som anställer förskollärare och har behörig personal 6. Arbetslaget centralt nav i organisationen – framhävs av förskollärarna 7. Arbetsdelning
7a) En tydligare förskollärarroll – framhävs av cheferna 7b) Organisationen måste möjliggöra och legitimera
förskollärarprofessionens innehåll och utveckling – framhävs av förskollärarna 8. Insiktsfull och insatt förskolechef som stöttar och värdesätter personalen – framhävs av förskollärarna 9. Tydlig, transparent och lärande organisation 10. En ledning som informerar föräldrarna- framhävs av förskollärarna
Profession och position påverkar svarsmönstret
I materialet som rör synen på vad som kännetecknar ledarskap och organisation redovisas åter- kommande skillnader mellan förskolechefers och förskollärares utsagor:
• Förskolechefer markerar oftare mål, kunskaper och kvalitetsarbete
• Förskollärarna markerar oftare framför allt ”tid” och oftare än förskolecheferna ”kompetens” och även i viss mån ”läroplan”
• Förskollärarna talar mer om personal/personalen/pedagoger
• Förskolecheferna associerar till mer övergripande begrepp, förskollärarna mer till förutsättningar för görandet och själva görandet.
FLERSTÄMMIG UNDERVISNING OCH SAMBEDÖMNING? 119
Mål
Begreppet Mål är framträdande i materialet och markeras procentuellt oftare av förskolecheferna. Cheferna och lärarna skiljer sig också associationerna till målen. Mål och
tydliga mål - är det mest frekventa begreppet i förskolechefernas utsagor. I förskolechefernas
tal om mål framträder mål som styrning. • Mål kombineras med uppföljning • Mål kombineras med höja/stärka • Mål kombineras med måluppfyllelse • Mål kombineras med förväntningar.
Chefernas associationer till frågan kan illustreras med några citat:
Tydliga mål som är kända av alla. (C)
En organisation med tydliga mål och uppföljning. Systematiskt kvalitetsarbete. Ett tydligt ledarskap som tydliggör mål och skapar förutsättningar. Förankring i alla led. (C)
Struktur med tydlig organisation som stöder måluppfyllelse. (C) Ledarskap med tydligt fokus på mål i styrdokument. (C)
Mål- och tydliga mål- är också mycket återkommande hos förskollärna, men delvis med andra kopplingar. Att de är gemensamma framhävs och de förknippas också bland annat med handlande, att sätta upp mål, att prioritera mål:
Gemensamma mål, riktlinjer att sträva efter, tydlig struktur, social kompetens (F).
Intresse och engagemang för att utveckla hela verksamheten mot gemensamma mål kring t.ex. undervisningens betydelse. (F)
Tid
Tid utgör det mest frekventa begreppet hos förskollärarna, som svar på vad som kännetecknar ett ledarskap och en organisation som verkar för undervisning. Tid som en grundförutsättning- tid som bristvara. Dessa punkter är det mest frekventa: Tid för – reflektion, dokumentation, planering, feed back, uppföljning och slutligen fortbildning. Som en av förskollärarna svarar sammanfattande: ”Tid för att göra sitt arbete.”
Associationen till ”tid” återkommer också i förskolechefernas utsagor, men i betydligt mindre omfattning. (8 gånger mot 59). Här kopplas tid till tid för samtal, för reflektion, för samverkan och för planering. Profession och position påverkar svarsmönstret.
Skapar förutsättningar i tid för planering, reflektion och dokumentation (C) Möjliggör tid för reflektion, planering och genomförande. (F)
Barncentrering
Barncentrering är som framhävts även i tidigare kapitel mycket påtaglig. Viss skillnad förekommer mellan grupperna som kan relateras till deras position. Cheferna framhäver aspekter som barnperspektiv, barns perspektiv, barnens bästa och att barn ska reflektera över sitt lärande.
FLERSTÄMMIG UNDERVISNING OCH SAMBEDÖMNING? 120
Organisera så att alla barn får undervisning (C)
Vara väl förankrad i styrdokument och utmana innehållet för barnets bästa. (C)
Lärarna lyfter liksom cheferna fram barns rätt, men framhäver sedan att lyssna på barnen, att utmana barnen och att se till barns behov, och lyfter också fram den egna rollen i förhållande till barnen. Vikten av det gemensamma framhävs också.
På förskolan är vi medupptäckare och är med barnen på deras resa i ”kunskapsinhämtandet”. (F)
Tydliga mål, tydlig ledning, ha aktuell forskning, gemensam barnsyn.(F)
En organisation som har ett systematiskt kvalitetsarbete. Där arbetet med barnen utgår ifrån läroplanen och lokala arbetsplanen. (F)
Ett ledarskap och en organisation som verkar för undervisning i förskolan:
De satsar resurser för att få tillräckligt med pedagoger så det finns tid för att sitta ner och utforska tillsammans med barnen, lyssna på deras funderingar och problemlösningar. (F) En organisation som anställer förskollärare och har behörig personal
En organisation och ett ledarskap som verkar för undervisning i förskolor kännetecknas av att den är:
Målstyrd utifrån skollag och läroplan för förskolan och använder sig av vetenskaplig forskning och beprövad erfarenhet. (F)
Anställer förskollärare … (F) Förskollärare på varje avdelning (F)
Parallellt med att förskolan fått ett förstärkt pedagogiskt uppdrag med ökade krav på kunskap och kompetens, och särskilda ansvarsområden för förskollärarna, har rekryteringsproblemen varit ansenliga. Andelen outbildade och vikarier är mycket hög. Detta utgör en komplicerad lednings- och organisationsfråga för genomförande av förskolans uppdrag, generellt och i högsta grad i förhållande till processer och innehåll som är bundet till en yrkeskategori, som undervisning.
Färre med förskollärarexamen i verksamheten
Skolverket uppger att år 2016 fanns det 105 800 anställda som arbetar med barn i förskolan. Av alla årsarbetare i förskolan hade 39 procent förskollärarexamen 2016, vilket är en nedgång med 3 procentenheter från föregående år. Andelen med förskollärarexamen skiljer sig åt mellan olika kommungrupper. Högst andel har gruppen kommuner i glesbefolkad region, 50 procent, medan kommungruppen storstäder har lägst andel, 30 procent. Det finns även skillnader mellan kommunala och fristående förskolor när det gäller personalens utbildning. Flest årsarbetare med förskollärarexamen finns i kommunala förskolor. Där har 42 procent av årsarbetarna förskol- lärarexamen. I de fristående förskolorna är utbildningsnivån lägre. Där har 27 procent förskol- lärarexamen (Skolverket, 2017a,b).
28 % helt utan utbildning för arbete med barn
Medan 20 procent har slutfört en gymnasial utbildning för arbete med barn, och 10 procent har viss pedagogisk utbildning saknar 28 procent av årsarbetarna helt en utbildning för arbete med
FLERSTÄMMIG UNDERVISNING OCH SAMBEDÖMNING? 121
barn. Detta är en ökning med drygt 3 procentenheter från föregående år. I fristående förskolor
är den andelen 40 procent och i kommunala förskolor är det 25 procent. Detta motsvarar en markant försämring och förändring över de senaste åren. År 2000 låg andelen helt outbildade för arbete med barn på 2, 7 %, år 2010 på 4,9 %.
Detta mönster bidrar sammantaget till omfattande förändringar av förskolornas, ledarskapet och organisationens förutsättningar under de senaste åren. De bidrar till bristande likvärdighet och olikartade förutsättningar för genomförande av förskolans uppdrag, och kan ses som en del av bakgrunden till förskollärarnas och förskolechefernas utsagor.
Forskning redovisar hur andelen förskollärare påverkar innehållet i förskollärarens professionsutövning. Med liten andel förskollärare ägnar sig gruppen allt mindre åt barnen och mer med övergripande och administrativa uppgifter. En minskad andel förskollärare bidrar också till att fler vill lämna yrket då man saknar kollegor med samma utbildning och förståelse för förskolans verksamhet. (Myrvold, 2014; Steinnes, 2014).
Arbetslaget centralt nav i organisationen
I materialet återkommer såväl i denna som tidigare fråga, om vad som utmärker en undervisande förskollärare, ofta hänvisningar till arbetslaget från lärargruppen. Detta utgör en central del i organisationen och här sker dialog, planering, reflektion, utvärdering, uppföljning. Det framstår som en viktig del, viktig struktur, i en organisation och ett ledarskap som verkar för undervisning i förskola. En ledning och en organisation som stödjer undervisning har enligt lärarna:
En chef som ger tid för reflektion och samtal i arbetslagen. (F) Planering av aktiviteter, reflektion och diskussioner i arbetslaget.(F) Kompetensutveckling för pedagoger, arbetslag.(F)
Enligt cheferna framhålls:
Att ledarskapet är tydligt, bra planering med ett bra genomförande, dokumentation och att arbetslaget utvärderar verksamheten. (C)
Det ska finnas möjlighet till uppföljning, utvärdering och utveckling av verksamheten både enskilt, arbetslag och hela förskolan. (C)
Sett i ett historiskt perspektiv kan man konstatera att i samband med den svenska förskolans förändringfrån en i antal barn räknat mycket liten institution, till en förskola för alla under 1970- och 1980-talen, förändrades såväl relationerna mellan personalgrupperna som lednings- funktionen. En central punkt i förskolans förändring utgjordes av demokratiseringsarbetet, på- verkat av den betydelsefulla Barnstugeutredningen (SOU 1972: 26). Detta influerade utform- ningen av ledarskapet till att bli en mer delad funktion och till en, som det påtalades, större otydlighet. Ledningsstrukturen ifrågasattes och det pedagogiska ansvaret och ledningen förde- lades på arbetslaget. Johansson och Åstedt (1993) menar att de minskade befogenheterna skapade en diffusare roll, och att ett snarast informellt ledarskap kom att utvecklas. Det fanns inte heller utbildad och kunnig personal som kunde gå in i de olika ledningsfunktionerna under denna utbyggnadsperiod, då antalet förskoleplatser och förskolor mångdubblades. Detta påver- kade att ledning och ansvar kom att bli funktioner som delades mellan personalen efter förmåga och intresse inom arbetslaget.
FLERSTÄMMIG UNDERVISNING OCH SAMBEDÖMNING? 122
1970-talet innebar en genomgripande demokratisering på många plan och en stor ambition att skapa jämlika och jämställda relationer såväl i familjen som i arbetslivet. I förskolan under- ströks allas lika delaktighet, inflytande och ansvar. Arbetslaget blev en demokratisk modell för samarbete (SOU 1972:26). Senare år har denna modell förändrats. Eriksson (2015) sammanfattar från sitt forskningsprogram om förskollärarens förändrade uppdrag att de diskursiva förändringarna relaterade till ansvar, motsvarar en organisationsförändring från en tidigare platt organisationsstruktur, där arbetslaget gemensamt ansvarade för och genomförde den pedagogiska verksamheten, till en mer hierarkisk struktur där förskollärarens ansvar över- ordnas arbetslagets. Det senare illustreras mycket litet i det föreliggande materialet, i stort inte alls i förskollärarnas utsagor, vid några exempel från cheferna.
Arbetsdelning – med en tydligare förskollärarroll
Förskollärarens förtydligade ansvar för den pedagogiska verksamheten trädde i kraft år 2011. I och med den då reviderade läroplanen tydliggjordes arbets- och ansvarsfördelning i förskolan mellan arbetslaget, förskolläraren och förskolechefen. Förskolläraren ska leda de målstyrda processerna, så att läroplanens mål och intentioner uppfylls och ansvara för det pedagogiska innehållet. Förskolläraren ska ansvara för att det målinriktade arbetet främjar varje barns utveckling och lärande.
Hur förskollärarens förtydligade ansvar för den pedagogiska verksamheten tolkas och omsätts på en övergripande kommunal nivå och kommer till uttryck i förskolans pedagogiska praktik har analyseras av Eriksson (2014). Av studien framgick att tolkningarna varierar liksom sättet att implementera detta ansvar på när det gäller innehåll, omfattning och genomförande. På en diskursiv nivå beskrivs förskollärarens förtydligade ansvar både av utvecklingsledare, försko- lechef och förskollärare som motiverat utifrån skillnader i yrkeskunskap mellan förskollärare och annan personal. I arbetslag bestående av olika yrkeskategorier i förskolans sociala praktik, beskrivs det däremot som känsligt att diskutera förändringar i ansvars- och arbetsfördelning utifrån denna skillnad.
Förskollärarens ledarskap ska genomföras i en påtagligt platt organisationsstruktur, en omsorgsrelaterad organisation och demokratiskt ledarskap (Eriksson, 2014). Den platta organisationen har bidragit till att förskollärares yrkeskunskap inte synliggjorts. Ledarskapet är mer demokratiskt- rättviseprincipiellt än kunskaps- och professionsrelaterat (Eriksson, 2014). I föreliggande studie är förskollärarens demokratiska ledarskap tydligt markerat, också mer än ett professionsrelaterat ledarskap. Det framkommer genom bland annat val av begrepp, som det mer professionsutsuddande begreppet ”pedagoger”. Förskollärarprofessionens apostroferas mera sällan. (Pedagoger benämns 69 gånger, personal 29, förskollärare 24).
I materialet uttrycks från några av chefernas sida att organisationen måste möjliggöra den förändrade förskollärarrollen. Förskollärarens ledarskap måste stärkas.
Organisationen måste skapa de förutsättningar som behövs för att förskolläraren kan vara den undervisande pedagogen. Så är det inte idag. (C)
Förskolläraren måste ta sitt ledaruppdrag tydligare än vad som sker idag. Det är skillnad i utbildning hos medarbetare och skulle kunna vara större skillnad i det praktiska arbetet i verksamheten än vad det är idag. (C)
Från lärarnas sida framhålls genomgående de förutsättningar som krävs för att förskollärar- professionen ska kunna motsvara de förväntningar som läggs på den. Tidigare har utsagorna
FLERSTÄMMIG UNDERVISNING OCH SAMBEDÖMNING? 123
om vikten att anställa förskollärare och att det finns förskollärare på alla avdelningar exemplifierats. Här ska andra förutsättningar exemplifieras, vilka lyfts i förhållande till frågan om vad som kan känneteckna en organisation och ett ledarskap som verkar för en undervisande förskola:
Organisationen måste möjliggöra och legitimera förskollärarprofessionens innehåll och utveckling
Att organisationen och ledarskapet ser undervisning som viktig och därmed också planerar för att förskolläraren får tid till planering och liknande för detta. Verkar för att det blir möjligt att anställa fler lärare. (F)
En organisation och ett ledarskap som verkar för undervisning i förskolan bör kännetecknas av att den ger förutsättningar för förskollärare att vara nära barnen, att organisationen ger förskollärarna möjlighet att planera och utvärdera sin undervisning utifrån barnens behov och intressen. (F)
Många förskolor behöver definiera vad förskollärarnas förtydligade ansvar innebär för verksamheten på den egna förskolan framhäver Skolinspektionen (2012). På flera förskolor synes den förändrade skrivningen i läroplanen ha satt begränsade spår. Implementeringen är inte tydliggjord och genomförd och konsekvenserna av den reviderade läroplanens skrivningar har inte förankrats i verksamheten. Läroplansuppdraget behöver förankras på ett sådant sätt att innebörden i uppdraget når ut till all personal och så att det ger avtryck i det som händer för barnen. Inspektionen framhäver vidare att förskolechefen behöver se till att finnas som pedagogisk ledare, även om arbetslagen är duktiga på att vara självstyrande, och kommunicera med medarbetarna kring mål och visioner för verksamheten. Det är viktigt att belysa frågor om hur ledningsuppgifter kan fördelas utifrån förskolechefens respektive förskollärarnas ansvar för verksamheten, och hur förskolechefen arbetar med strukturer för kvalitetsarbetet och dennes och förskollärarnas förutsättningar och möjligheter att tillsammans med arbetslaget utveckla den pedagogiska verksamheten (s.12). Som personalstatistiken visar är ju också tillgången på utbildade förskollärare varierande och verksamheten får finna en organisation och lednings- struktur som är möjlig i förhållande till förskolans aktuella förutsättningar (Tallberg Broman, 2016).
Insiktsfull och insatt förskolechef som stöttar och värdesätter personalen
Förväntningar på förskolechefen som del i organisation och ledarskap för en undervisande förskola från lärarnas sida, utrycks exempelvis genom kommentarer som:
En förskolechef som stöttar med reflekterande frågor. (F)
Att förskolechef/ledningspersoner är väl insatt i förskolans verksamhet, samt prioriterar och har tydliga mål för pedagogernas fortbildning och utveckling. (F).
En förskolechef med god insyn i verksamheten som därmed kan möta resursbehov och behov av kompetensutveckling. (F)
I läroplanen uttrycks förskolechefens ansvar med: ”Som pedagogisk ledare och chef för förskollärare, barnskötare och övrig personal i förskolan har förskolechefen det övergripande ansvaret för att verksamheten bedrivs i enlighet med målen i läroplanen och uppdraget i dess helhet. Förskolechefen har ansvaret för förskolans kvalitet” (Lpfö, rev. 2016 s. 16). Så följer en specificering av ansvaret i nio punkter, varvid den första utgörs av ”att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten” och den nionde av ”att
FLERSTÄMMIG UNDERVISNING OCH SAMBEDÖMNING? 124
personalen kontinuerligt får den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter” (s.16). Förskolechefen ska leda det pedagogiska arbetet, implementera skollagen och den reviderade läroplanen och utveckla den inre organisationen (Munkhammar, 2014; Nihlfors, m. fl. 2015). Och framhävt av förskollärarna: att lyssna:
…Att ledningen lyssnar på pedagogerna och är positivt inställda till pedagogernas idéer och initiativ till utveckling. (F)
Forskning nämns fler gånger i svaren på denna fråga än exempelvis föregående fråga 3, det vill
säga om vad som utmärker en undervisande förskollärare. Forskning nämns också företrädesvis av lärarna i denna fråga. Detta motsvarar ett motsatt mönster mot tidigare, då förskolläraren stod i centrum för frågan, då lyftes det mer av cheferna. Forskning nämns på denna fråga endast tre gånger av cheferna och 16 gånger av lärarna. Ansvaret riktas också främst i en förväntan från lärarna på ledningen.
Också bra om ledningen har ett öga och öra på ”trender” och forskning som kan föra verksamheten framåt (F).
Den kännetecknas av en organisation/ledning som håller sina pedagoger uppdaterade med den senaste forskningen och erbjuder möjlighet till kompetensutveckling.(F)
Ledarskap som följer forskning, engagerar pedagogerna, tipsar om böcker och artiklar. (F).
Tydlig, transparent och lärande organisation
En tydlig, transparent och lärande organisation där alla är viktiga med sin olikhet som bidrar till en mångfacetterad förståelse. (F)
Studier av kvalitetsarbete inom förskolan relaterat till styrkedjan på olika nivåer visar på behovet av ökad dialog och kunskap. Det krävs dialog, delaktighet och tilltro för att möjliggöra ansvarstagande inom och mellan olika ledningspraktiker, menar Rönnerman och Olin (2013), utifrån sin studie av hur kvalitetsarbetet leds på olika nivåer i förskolan: på förvaltningsnivå, förskolenivå respektive verksamhetsnivå.
Kraven på förskolans ledning, och de ökade kraven, beskrivs i flera studier (Eriksson, Beach & Svensson, 2015; Munkhammar, 2014; Nihlfors m. fl. 2015; Riddersporre & Sjövik, 2011; Styf, 2012). Nihlfors och Johansson (2014) konstaterar att rektors/förskolechefspositionen och transparensen i hela styrsystemet måste bli tydligare. Tydlighet är något som betonas i mycket hög grad i detta material. Kommunikationen mellan olika nivåer behöver öka och rimligare förväntningar på de olika parterna behöver utvecklas och tydliggöras. Möjligheterna att som förskolechef/rektor agera i relation till det förelagda uppdraget måste struktureras, betonas såväl av forskning, exempelvis Nihlfors och Johansson (2014) som av Skolinspektionen (2017). I föreliggande studie är begrepp som dialog, kommunikation och samtal relativt lite förekommande i utsagorna om vad som kan känneteckna en organisation och ett ledarskap som verkar för undervisning. Några exempel föreligger dock från både lärare och chefer, som exemplifierar ett yrkesspråk och kopplingar mellan centrala och återkommande begrepp om förskola, organisation, ledarskap. Det sista citatet exemplifierar också det mycket återkommande användningen av begreppet ”pedagog” som ett alla inkluderande personalbegrepp. Det är betydligt vanligare i materialet än begreppet ”förskollärare”.
Att ha en öppen dialog i arbetslaget är en förutsättning för att bedriva en förskoleverksamhet och undervisa barn på ett sätt som gör att de växer både i sin tillit och i sitt kunskapade. (F)
FLERSTÄMMIG UNDERVISNING OCH SAMBEDÖMNING? 125
Att ledningen stödjer förskolläraren i sitt pedagogiska arbete genom t.ex. coachning, fördjupade samtal, kollegialt lärande. (F)
Att organisationen/ledarskapet organiserar verksamheten så att pedagogerna ges möjlighet att kunna reflektera tillsammans i grupp kontinuerligt så att en utveckling och ett lärande sker. (F)
En ledning som informerar föräldrarna
Föräldrarna/vårdnadshavarna har fått stärkt ställning i förhållande till förskolan enligt senare förordningar och styrdokument (Harju & Tallberg Broman, 2013). De ska ha ökade rättigheter i förhållande till både förskola och skola och deras deltagande motiveras i många dokument för dess stora betydelse för barns utveckling och lärande. Läroplanen markerar vikten av samarbete med föräldrarna och tydliggör förskolans respektive hemmets ansvar för barnen.
Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande. (Lpfö, rev. 2016, s. 13)
Förskollärarna framhåller vikten av:
Ett ledarskap är att veta varför, hur, på vilket sätt vi gör våra val när vi undervisar i förskolan. Vi måste veta varför vi gör våra val och kunna motivera dem för kollegor, föräldrar och chefer. (F) En verksamhet som verkligen jobbar med läroplanen, ger alla möjlighet att få diskutera och tillsammans komma fram till vad läroplanen betyder i deras verksamhet. En verksamhet som ger möjlighet till reflektionstid och tid att diskutera med kollegor. Även en ledning som ger föräldrar information om vikten av lärandet i förskolan. (F)
I Europeiska kommissionens rapport om utbildningskvalitet (2000), där 16 olika kvalitetsindikatorer för utbildning formuleras, utgör en av dessa ”föräldradeltagande”. Så lyfter också OECD fram i sina analyser av PISA data att föräldrainvolvering utgör en positiv kraft till stöd för barnens/elevernas lärande. (OECD, 2016b). Dock är det ytterst sällan som föräldrarna apostroferas i materialet kring denna fråga (totalt vid 4 tillfällen). Det enbart lärarna som uppmärksammar föräldrarna och då kopplat till att informera.