”Vagt flerstämmig undervisning och sambedömning
I relation till Kansanens (1993) didaktiska nivåer indikerar resultaten att spåren är mer flerstämmiga på aktionsnivå än på (meta)teoretisk nivå. Utmärkande och högfrekventa spår på aktionsnivå exemplifieras i tabell 10:1. Sammantaget finns det i hela materialet vaga och lågfrekventa (meta)teoretiska spår som uttrycks i termer av ämnes-/didaktik, variationsteori, sociokulturellt och pragmatiskt perspektiv – fenomenologi, fenomenografi och post- konstruktionism (metateoretiska spår), samt faktainriktade spår som kan hänföras till realism. Sammantaget kan analysen i förhållande till syfte och frågor sammanfogas och prövas i en kommunicerbar helhet genom begreppet ”vagt flerstämmig undervisning”.
Figur 10:2: ”Vagt flerstämmig undervisning och sambedömning” som utfall i samlad analys med begrepps-
prövande fokus
Avslutande analysreflektion
Här är det på sin plats att betona att det finns en betydande variation av teoretiska och metateoretiska grunder. I rapporten görs inga anspråk på att vara heltäckande med fullständig förteckning över teoretiska och metateoretiska riktningar. Det kan snarare ses som en skissartad diskussion av vissa tendenser gällande undervisning och sambedömning baserad på (meta)teoretisk variation som uttolkats i materialet. I föreliggande analys används Kansanens nivå-modell, som tidigare nämnts, inte som bokstavligt förebildliga och hierarkiska nivåer, utan ses snarare som sammanflätade nivåer vilka kan refereras till som möjliga. Kansanen kopplar inte sin modell med didaktiska nivåer till flerstämmighet.
När det gäller den kvalitativa bearbetningen i analysen är poängen med kvantitativa inslag snarast att stabilisera analysen av de empirinära, utmärkande spåren i det omfattande materialet.
FLERSTÄMMIG UNDERVISNING OCH SAMBEDÖMNING? 161
Det rör sig med andra ord inte om en kvantitativ och statistisk analys som gör anspråk på att alla och en var av orden i materialet är kvantifierade och statistiskt bearbetade. Det kvantitativa inslaget kan förhoppningsvis bidra till att reducera felkällor och övertolkningar – som exempelvis konfirmeringsbias och att någon detalj i materialet får alltför stor betydelse.
Vidare har förskollärare och chefer sannolikt tankar om undervisning som inte utfallit i ord i materialet. Förskollärare och chefer kan exempelvis vara teoretiskt informerade även om de inte explicit refererar till teorier och teoretiska begrepp när de skriver om undervisning och sambedömning. Även om det framträder både explicita och implicita spår i materialet ligger tyngdpunkten i analysen på explicita spår. Förskollärarnas och chefernas svar har olika längd, vidd och djup och det har varit angeläget att inte övertolka svaren. Rapporten gör inga anspråk på att täcka in alla tolkningsmöjligheter i den vida variationen av spår. I det pågående projektet (se not i) planeras en uppföljning och komparativ analys av lärarnas och chefernas beskrivningar av undervisning år 2018, vilket kan öppna för vidare tolkningar av spåren. Slutord
Om vi bara har en hammare är det svårt att bygga ett hus. Om vi däremot har flera redskap att välja mellan, exempelvis både hammare, såg, fil och skruvmejsel, och vi dessutom förstår att vi ibland kan behöva skapa och vidareutveckla nya redskap, kommer vi sannolikt att åstad- komma mer ändamålsenliga och träffsäkra problemlösningar och bedömningar. Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska utbildning och därmed också undervisning för olika innehåll, ledarskap och organisation vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Ledarskap, organisation, undervisning och bedömning som vilar på en eller otydlig vetenskaplig grund kan jämföras med att enbart ha ett redskap eller en diffus strategi för att lösa olika typer av problem i skiftande situationer. Begreppet ”flerstämmig undervisning och sambedömning” kan erbjuda flera alternativa redskap och strategier för professionellas omdöme och kritiska reflektioner när de gör bruk av sitt handlingsutrymme. Flerstämmighet kan avse olika röster och infallsvinklar, också spänningar mellan röster och infallsvinklar. Begreppet kan då erbjuda professionella ett språk som kan kvalificera didaktiskt tänkande, kritisk reflektion och didaktisk samhandling. Något som kan leda till mer sammansatt och anpassad undervisning med fokus på olika innehåll, sambedömning och återkoppling. Flerstämmig undervisning och sambedömning kan med andra ord utprövas som stöd för varje barns öppna livschanser.
FLERSTÄMMIG UNDERVISNING OCH SAMBEDÖMNING? 162
REFERENSLISTA
Kapitel 1-3 och 9-10
Allal, L. (2013). Teachers´ professional judgement in assessment: A cognitive act and a socially situated practice. Assessment in Education: Principles, Policy & Practice, 20(1), 20-34. Alvesson, M. & Sköldberg, K. (2008). Tolkning och reflektion: Vetenskapsfilosofi och
kvalitativ metod (2:a uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Andersen Østergaard, P., Hjort, K. & Skytthe Kaarsberg Schmidt, L. (2008). Dokumentation
og evaluering mellem forvaltning og pædagogik. Copenhagen: University of Copenhagen.
Areljung, S. (2017). Utanför experimentlådan: Kunskapsproduktion, tid och material i förskolans naturvetenskapsundervisning. Umeå: Umeå universitet.
Arfwedson, G. (1998). Undervisningens teorier och praktiker: Didactica 6. Stockholm: HLS förlag.
Bath, C. (2012). ‘I can’t read it; I don’t know’: Young children’s participation in the pedagogical documentation of English early childhood education and care settings.
International Journal of Early Years Education, 20(2), 190–201.
Bengtsson, J. (1987). Didaktiska dimensioner: Möjligheter och gränser för en integrerad didaktik. Pedagogisk forskning i Sverige, 2(4), 241-261.
Bennet, R.E. (2011). Formative assessment a critical review: Assessment in education.
Principles, Policy & Practice, 18(1), 5–25.
Berger, P. & Luckman, T. (1966). The Social Construction of Reality: A Treatise in the
sociology of knowledge. Garden City, NY: Anchor Books.
Biesta, G. (2011). God utbildning i mätningens tidevarv. Stockholm: Liber.
Biesta, G. (2017). The Rediscovery of Teaching. New York: Routledge, Taylor & Francis. Björk-Willén, P. (2006). Lära och leka med flera språk: Socialt samspel i flerspråkig förskola.
Linköping: Tema Barn, Linköpings Universitet.
Björklund, C. (2012). One Step Back; Two Step Forward – An Educator’s Experiences From a Learning Study of Basic Mathematics in Special Education. Scandinavian Journal of
Educational Research, 56(5), 497-517.
Björklund, C. & Ahlskog-Björkman, E. (2017). Approaches to teaching in thematic work – early childhood teachers’ integrating mathematics and arts. International Jounal of Early
Years Education, 25(2), 98-111.
Black, P. & Wiliam, D. (2009). Developing the theory of formative assessment. Educational
FLERSTÄMMIG UNDERVISNING OCH SAMBEDÖMNING? 163
Botö, K., Lantz-Andersson, A. & Wallerstedt, C. (2017). ”Ja tycker om B” – Barns deltagande i läs- och skrivundervisning i förskolan. Forskning om undervisning och lärande, 2(5), 78- 99.
Brante, G. (2016). Allmän didaktik och ämnesdidaktik – en inledande diskussion kring gränser och anspråk. Nordisk Tidskrift för Allmän Didaktik, 2(1), 52-68.
Broström, S. (2012). Curriculum in preschool: Adjustment or a possible liberation? Nordic
Early Childhood Education Research, 5 (11), 1–14.
Burman, A. (2014). Dewey och den reflekterade erfarenheten. I A. Burman (red.), Den
reflekterande erfarenheten: John Dewey om demokrati, utbildning och tänkande (ss. 13-36).
Huddinge: Södertörns högskola.
Carlgren, I. (red.) (1999). Miljöer för lärande. Lund: Studentlitteratur.
Cekaite, A. & Björk-Willén, P. (2017). Svenska som andraspråk i förskolan: Utveckling I lek och lärarledda aktiviteter. I A.-L. Lindgren, N. Pramling & R. Säljö (red.), Förskolan och
barns utveckling: Grundbok för förskollärare (ss.125-137). Malmö: Gleerups.
Carr, M. & Lee, W. (2012). Learning Stories: Constructing Learner Identities in Early
Education. London: Sage.
Comenius, J. A. (1657/1989). Didactica Magna: Stora undervisningsläran (översättning och inledning av Tomas Kroksmark). Göteborg: Daidalos.
Cummins, J. (2017). Flerspråkiga elever: Effektiv undervisning i en utmanande tid. Stockholm: Natur & Kultur.
Dahlberg, G. & Elfström, I. (2014). Pedagogisk dokumentation i tillblivelse. Pedagogisk
forskning i Sverige, 19(4-5), 268-296.
Dalgren, S. (2017). Att göra pedagogisk praktik tillsammans: Socialt samspel i förskolans
vardag. Linköping: Linköpings universitet.
Davies, K. (1996). Omsorg om barn – önskningar och realiteter: En sociologisk studie av daghem. Stockholm: Carlsson.
Doverborg, E., Pramling, N. & Pramling Samuelsson, I. (2013). Att undervisa barn i förskolan. Stockholm: Liber.
Dysthe, O. (1993). Writing and Talking to Learn: A theory-based, interpretive study in three
classrooms in the USA and Norway. Norway, Tromsö: University of Tromsö.
Ehrlin, A. (2012). Att lära av och med varandra: En etnografisk studie av musik i förskolan i
FLERSTÄMMIG UNDERVISNING OCH SAMBEDÖMNING? 164
Elfström, I. (2013). Uppföljning och utvärdering för förändring – pedagogisk dokumentation
som grund för kontinuerlig verksamhetsutveckling och systematiskt kvalitetsarbete i förskolan. Stockholm: Stockholms universitet.
Elm Fristorp, A. (2012). Design för lärande – barns meningsskapande i naturvetenskap. Stockholm: Stockholm University.
Emilson, A. & Pramling Samuelsson, I. (2014). Documentation and communication in Swedish preschools. Early Years: Journal of International Research & Development, 34(2), 175-187. Engdahl, I. (2010). Förskolepedagogisk undervisning. Förskoletidningen, 30(4), 25-29.
Eriksson Barajas, K., Forsberg, C. & Wengström, Y. (2013). Systematiska litteraturstudier i
utbildningsvetenskap. Stockholm: Natur & Kultur.
Espenakk, U. et al. (2003). TRAS Schema för registrering av språkutveckling hos barn. DK,
Herning: www.SPF-Utbildning.com
Fejes, A. & Thornberg, R. (2009). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber. Ferraris, M. (2012/2014). Manifest för en ny realism. Stockholm: Daidalos.
Folkman, S. (2017). Distans, disciplin och dogmer – om ett villkorat lyssnande i förskolan: En studie av lyssnandet i en Reggio Emiliainspirerad pedagogik. Stockholm: Stockholms universitet.
Foucault, M. (2008). Diskursernas kamp: Texter i urval av Thomas Götselius och Ulf Olsson. Stockholm: Brutus Östlings Bokförlag Symposion.
FN:s konvention om barnets rättigheter (1989). Convention on the Rights of the Child.
Elektroniskt tillgänglig, 2017-09-25:
http://www.ohchr.org/EN/ProfessionalInterest/Pages/CRC.aspx
Forskrift om rammeplan for barnehagens innhold og oppgaver. (2017). Elektroniskt
tillgänglig, 2017-06-20: https://lovdata.no/dokument/SF/forskrift/2017-04-24-487
Garrick, R., Bath, C., Dunn, K., Maconochie, H., Willis, B. & Wolstenholme, C. (2010).
Children’s experiences of the early years’foundation. London: Department of Education.
Gjems, L. (2011). Læring i samtaler og samhandling mellom voksne og barn i barnehagen. I V. Glaser, K.H. Moen, S. Mørreaunet & F. Søbstad (Red.), Barnehagens grunnsteiner:
Formålet med barnehagen (9 s.). Oslo: Universitetsforlaget.
Gustafsson, J. (2004). Portföljer, en bärande idé? Studies in Educational Policy and
Educational Philosophy 2004:2. Elektroniskt tillgänglig, 2013-12-28:
http://www.upi.artisan.se/docs/Doc230.pdf
Hammer, A.S.E. (2012). Undervisning i Barnehagen? I: Ödegaard, E.E. (red.), Barnehagen som
FLERSTÄMMIG UNDERVISNING OCH SAMBEDÖMNING? 165
Harju-Luukkainen, H. & Kultti, A. (red.) (2017). Undervisning i flerspråkig förskola. Malmö: Gleerups.
Hartman, S., Roth, K. & Rönnström, N. (2003). John Dewey: Om reflektivt lärande i skola och
samhälle. Stockholm: Stockholm Library of Curriculum Studies.
Hattie, J. & Timperley, H. (2007). The power of feedback. Review of Educational Research,
77(1), 81-112.
Hedefalk, M. (2014). Förskola för hållbar utveckling: Förutsättningar för barns utveckling av
handlingskompetens för hållbar utveckling. Uppsala: Uppsala universitet, avhandling.
Hedenfalk, M., Almqvist, J. & Lundqvist, E. (2015). Teaching in preschool. Nordic Studies in
Education, 35(1), 20–36.
Holmberg, Y. (2014). Musikskap: Musikstunders didaktik i förskolepraktiker. Diss. Malmö: Malmö högskola.
Holmqvist Olander, M. (red.) (2013). Learning study i förskolan. Lund: Studentlitteratur. Hultman, K. (2011). Barn, linjaler och andra aktörer: Posthumanistiska perspektiv på
subjektskapande och materialitet i förskola/skola. Stockholm. Stockholms universitet,
doktorsavhandling.
Håkansson, J & Sundberg, D. (2012). Utmärkt undervisning: Framgångsfaktorer i svensk och
internationell belysning. Stockholm: Natur & Kultur.
Insulander, E. & Svärdemo Åberg, E. (2014). Vilken kunskap erkänns i det systematiska kvalitetsarbetet? Om oförenliga tankestilar i dagens förskola. Nordisk barnehageforskning.
7(12), 1–18.
Ishimine, K & Tayler, C. (2014). Assessing Quality in Early Childhood Education and Care.
European Journal of Education, 49(2), 272-290.
Jank, W. & Meyer, H. (1997). Nyttan av kunskaper i didaktisk teori. I M. Uljens Didaktik -
teori, reflektion och praktik (ss. 17-74). Lund: Studentlitteratur.
Johansson, E. & Pramling Samuelsson, I. (2001). Måltidssituationen på förskolan - ur ett
omsorgs- och lärandeperspektiv. Report from Nätverk för barnomsorgsforsking, Göteborg,
20-21 November 2000, ss. 37-51. Linköping: Linköping University.
Jonsson, A., Williams, P. & Pramling Samuelsson, I. (2017). Undervisningsbegreppet och dess innebörder uttryckta av förskolans lärare. Forskning om undervisning och lärande, 5(1), 90- 109.
Kansanen, P. (1993). On outline for a model of teachers´pedagogical thinking. In P. Kansanen (Ed.), Discussion on some educational issues IV. Research report 121. Helsinki: University
FLERSTÄMMIG UNDERVISNING OCH SAMBEDÖMNING? 166
of Helsinki, Department of teacher education. http://perttikansanen.fi/articles/an-outline-for- a-model-of-teachers-pedagogical-thinking/
Kansanen, P. (1999). Några aspekter på lärarens pedagogiska tänkande. Utbildning &
Demokrati, 8(2), 57-68.
Klafki, W. (1997). Kritisk-konstruktiv didaktik. I M. Uljens (red.), Didaktik (ss. 215–228). Lund: Studentlitteratur.
Kultti, A. (2012). Flerspråkiga barn i förskolan: Villkor för deltagande och lärande. Göteborgs universitet.
Lag om småbarnspedagogik (FörfS 319/2017). Elektroniskt tillgänglig, 2017-06-20:
http://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/1973/19730036
Langmann, E.& Månsson, N. (2016). Att vända blicken mot sig själv: En problematisering av den normkritiska pedagogiken. Pedagogisk forskning i Sverige, 1-2(21), 79-100.
Larsson, S. (2009). A pluralist view of generalization in qualitative research. International
Journal of Research & Methods in Education, 32(1), 25-38.
Lenz Taguchi, H. (2010/2012). Pedagogisk dokumentation som aktiv agent: Introduktion till
intra-aktiv pedagogik. Malmö: Gleerup.
Lindblom, G. (u.å.). RAMP: Redovisning av motorik och perception. Schema på
www.Nyponförlag.se.
Lindgren, A.-L. (2016). Etik, integritet och dokumentation i förskolan. Malmö: Gleerups. Ljung-Djärf, A. & Holmqvist Olander, M. (2013). Using Learning Study to Understand
Preschoolers' Learning: Challenges and Possibilities. International Journal of Early
Childhood, 45(1), 77-100.
Ljung-Djärf, A., Magnusson, A., & Peterson, S. (2014). From doing to learning: Changed focus during a pre-school learning study project on organic decomposition. International Journal
of Science Education, 36(4), 659-676.
Lpfö 98 (2016). Läroplan för förskolan Lpfö 98: Reviderad 2016. Stockholm: Skolverket. Lundahl, C. (2006). Vilja att veta vad andra vet: Kunskapsbedömning i tidigmodern, modern
och senmodern skola. Arbetsliv i omvandling 2006:8. Avhandling vid Uppsala universitet.
Stockholm: Arbetslivsinstitutet.
Lundberg, I. (2007). Bornholmsmodellen: Vägen till läsning. Språklekar i förskoleklass. Stockholm: Natur & Kultur.
Lunneblad, J. (2009). En målsättning för de Andra: Förskolepedagogers tal om barn och föräldrar under planering och utvärdering på en förskola med en kulturellt blandad barngrupp. Nordisk Barnehageforskning, 2(3), 115–125.
FLERSTÄMMIG UNDERVISNING OCH SAMBEDÖMNING? 167
Löwenborg, L. & Gislason, B. (2010). StegVis 1 socialt och emotionellt lärande för barn i
åldrarna 4-6 år. Herning, DK, Specialpedagogiskt forlag. Elektroniskt tillganglig, 2012-07-
12: http://www.gislasonlowenborg.com/StegVis.html#Ursprung
Martín-Bylund, A. (2017). Towards a minor bilingualism: Exploring variations of language
and literacy in early childhood education. Linköping: Linköping university.
Marton, F. (2014). Necessary Conditions of Learning. London: Routledge.
Moss, P. & Dahlberg, G. (2008). Beyond Quality in Early Childhood Education and Care - Languages of Evaluation. New Zealand Journal of Teachers' Work, 5(1), 3-12.
Observationsblad av matematisk utveckling 2-5 år. Varberg: Argument Förlag. Elektroniskt
tillgänglig, 2016-11-07: http://www.argument.se/butik/
OECD (2006). Starting Strong II. Early Childhood Education and Care. Paris: OECD. OECD (2012). Starting Strong III. Early Childhood Education and Care. Paris: OECD. OECD (2013). Literature Review on Monitoring Quality in Early Childhood Education and
Care (ECEC). Paris: OECD. Elektroniskt tillgänglig, 2013-11-30:
http://search.oecd.org/officialdocuments/displaydocumentpdf/?cote=EDU/EDPC/ECEC(2 013)3&doclanguage=en
OECD (2017). Starting Strong 2017: Key OECD Indicators on Early Childhood Education and
Care. Paris: OECD. Elektroniskt tillgänglig, 2017-06-21: http://www.keepeek.com/Digital- Asset-Management/oecd/education/starting-strong-2017_9789264276116-en#page71 Olausson, A. (2012). Att göra sig gällande: Mångfald i förskolebarns kamratkulturer. Umeå:
Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
Osberg, D. & Biesta, G. (2010). The end/s of education: Complexity and the conundrum of the inclusive educational curriculum. International Journal of Inclusive Education, 14(6), 593– 607.
Palla, L. (2011). Med blicken på barnet: Om olikheter inom förskolan som diskursiv praktik. (Malmö Studies in Educational Sciences, 63). Malmö: Malmö Högskola.
Palla, L. (2015). Specialpedagogik i förskola. I I. Tallberg Broman (red). Förskola Tidig
Intervention (ss. 94-117). Stockholm: Vetenskapsrådet.
Palmer, A. (2010). Att bli matematisk: Matematisk subjektivitet och genus i lärarutbildningen
för de yngre åldrarna. Diss. Stockholm: Stockholms universitet.
Persson, S. (2015a). Delstudie 4: Pedagogiska relationer i förskolan. . I Ingegerd Tallberg Broman (red.). Förskola: Tidig intervention – SKOLFORSK (ss. 117-135). Stockholm: Vetenskapsrådet. https://publikationer.vr.se/produkt/forskola-tidig-intervention/
FLERSTÄMMIG UNDERVISNING OCH SAMBEDÖMNING? 168
Persson, S. (2015b). Likvärdighet i förskolan – en forskningsöversikt. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Pettersvold, M. & Ostrem, S. (2012). Mestrer. mestrer ikke: Jakten på det normale barnet. Oslo: Res Publica.
Proposition 2009/10:165 (2010). Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet. Stockholm: Regeringen.
Rapley, T. (2011). Some pragmatics of qualitative data analysis. In D. Silverman (Ed.),
Qualitative Research: Issues of Theory, Method and Practice (pp. 273-290). Los Angeles:
Sage.
RFR, Rapporter Från Riksdagen (2012/2013). Hur kan ny kunskap komma till bättre
användning i skolan: Del I. Elektroniskt tillgänglig, 2014-04-08:
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Utredningar/Rapporter-fran-riksdagen/Hur- kan-ny-kunskap-komma-till-_H00WRFR10/
Rosenqvist, M. M. (2000). Undervisning i förskolan? En studie av förskollärarstuderandes
föreställningar. (Stockholm Studies in Educational Sciences, 27). Stockholm: HLS Förlag. Sadler, R. (1989). Formative assessment and the design of instructional systems. Instructional
Science, 18, 119-144.
Sandberg, C. (2010). MTI-observationer. Hur vi observerar barns motoriska och perceptuell
status (4.e uppl.). Båstad: MTI, Båstad.
Sandberg, G. (2012). På väg in i skolan: Om villkor för olika barns delaktighet och
skriftspråkslärande. Uppsala: Uppsala universitet.
Sæbbe, P.-E. & Pramling Samuelsson, I. (2017). Hvordan underviser barnehagelærere? Eller gjør man ikke det i barnehagen? Nordisk barnehageforskning, 14(7), 1-15.
Scriven, M. (1969). The methodology of Evaluation. In Ralph Tyler, Robert Gagne & Michael Scriven (eds.), Perspectives of Curriculum Evaluation (pp. 39–83). Chicago: Rand Mc Nally.
SFS (2010: 800). Skollagen. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Schwandt, T. A. (2012). Quality, Standards and Accountability: An Uneasy Alliance.
Education Inquiry, 3(2), 217–224.
Seaborn, K., & Fels, D. I. (2015). Gamification in theory and action: A survey. International
Journal of Human-Computer Studies, 74, 14-31.
Segerholm, C. (2012). The Quality Turn. Political and Methodological Challenges in Contemporary Educational Evaluation and Assessment. Education Inquiry, 3(2), 115–122.
FLERSTÄMMIG UNDERVISNING OCH SAMBEDÖMNING? 169
Sheridan, S., Pramling Samuelsson, I. & Johansson, E. (red.) (2009). Barns tidiga lärande:
Tvärsnittsstudie om förskolan som miljö för barns lärande. Göteborg: Göteborgs universitet,
ACTA UNIVERSITATIS GOTHOBURGENSIS.
Sjöström, J. & Eilks, I. (2017). Reconsidering different visions of scientific literacy and science education based on the concept of Bildung. In J. D. Z. Mevarech & D. Baker (eds.),
Cognition, metacognition, and culture in STEM education (in print). Dordrecht: Springer.
Skaar Davidsen, H., LØge, I. K., Lunde, O., Reikerås, E. & Dalvang, T. (2012). Handledning till MIO: Matematiken – Individen – Omgivningen. Lund: Studentlitteratur.
SKOLFS, Skolverkets författningssamling (1998:16). Läroplan för förskolan Lpfö 98:
Reviderad 2016. Stockholm: Skolverket.
Skolinspektionen (2012). Förskola, före skola – lärande och bärande. Kvalitetsgransknings-
rapport om förskolans arbete med det förstärkta pedagogiska uppdraget. Rapport 2012:7.
Stockholm: Skolinspektionen.
Skolinspektionen (2016a): Förskolans kvalitet och måluppfyllelse 2015-2017: Delrapport 1. Elektroniskt tillgänglig 2016-04-13:
https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/regeringsrapporter/redovisni ngar-regeringsuppdrag/2016/forskolerapport1.pdf
Skolinspektionen (2016b). Förskolans pedagogiska uppdrag – Om undervisning, lärande och
förskollärares ansvar. Elektroniskt tillgänglig 2016-10-17:
https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/kvalite tsgranskningar/2016/forskolan-ped-uppdrag/rapport-forskolans-pedagogiska-uppdrag.pdf Skolinspektionen (2017a). Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik.
Elektroniskt tillgänglig, 2017-10-30:
https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/kvalite tsgranskningar/2017/forskolans-arbete-med-matematik-teknik-och-
naturvetenskap/forskolans-arbete-med-ma-no-te-_rapport2017.pdf
Skolinspektionen (2017b). Förskolans arbete med barn i behov av särskilt stöd. Elektroniskt tillgänglig, 2017-11-10:
https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/kvalite tsgranskningar/2017/forskolans-arbete-med-barn-i-behov-av-sarskilt-stod/forskolans- arbete-med-sarskilt-stod-2017-skolinspektionen.pdf
Skolverket (2012). Uppföljning, utvärdering och utveckling – pedagogisk dokumentation. Stockholm: Fritzes.
FLERSTÄMMIG UNDERVISNING OCH SAMBEDÖMNING? 170
Skolverket (2013). Forskning för klassrummet: Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i
praktiken. Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2016). Statistik. Elektroniskt tillgänglig, 2016-01-22: http://www.skolverket. se/statistik-och-utvardering/statistik-i-tabeller/forskola/personal/ personal-i-forskolan-15- oktober-2014-1.234052
Skolverket (2016-05-05). Kompetens, fortbildning, lärarlegitimation och krav för att få
undervisa. Elektroniskt tillgänglig, 2016-05-28:
http://www.skolverket.se/kompetens-och-fortbildning/lararlegitimation/regelverk/krav- for-fa-undervisa-1.237066
Stensson, C. (2017). Vad kännetecknar matematikundervisning i förskola?: Textanalys av förskollärares och chefers skriftliga tankar år 2016. Malmö: Malmö högskola,
Masteruppsats.
Sterner, G. & Lundberg, I. (2010). Före Bornholmsmodellen - språklekar i förskolan. Stockholm: Natur & Kultur.
Svensk synonymordbok (2005–2016). Bedriva. Elektroniskt tillgänglig, 2016-05-28:
http://www.synonymer.se/?query=bedriva
Sylva, K., Melhuish, E., Sammons, P., Siraj-Blatchford, I. & Taggart, B. (2010). Early
childhood matters: Evidence from the effective pre-school and primary education project.
Abingdon, Oxon, England: Routledge.
Säljö, R. (2011). Kontext och mänskliga samspel: Ett sociokulturellt perspektiv på lärande.
Utbildning och demokrati, 20(3), 67-82.
Tallberg Broman, I. (red.) (2015). Förskola: Tidig intervention – SKOLFORSK. Stockholm:
Vetenskapsrådet. https://publikationer.vr.se/produkt/forskola-tidig-intervention/
Tallberg Broman, I. (2017). Att skapa trygghet och välbefinnande. I L. Rubinstein Reich, I. Tallberg Broman & A.-C. Vallberg Roth, Professionell yrkesutövning i förskola – kontinuitet
och förändring (ss. 59-74). Lund: Studentlitteratur.
Taras, M. (2009). Summative assessment: The missing link for formative assessment. Journal
of Further and Higher Education, 33(1), 57–69.
Thornberg, P. & Jönsson, A. (2015). Sambedömning för ökad likvärdighet? EDUCARE, 2, 179 – 205.
Thulin. S. (2011). Lärares tal och barns nyfikenhet. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.
FLERSTÄMMIG UNDERVISNING OCH SAMBEDÖMNING? 171
Uljens, M. & Ylimaki, R. (2017). Bridging Educational Leadership, Curriculum Theory and
Didaktik - Non-affirmative Theory of Education. Dordrecht: Springer.
UNESCO (2012). Shaping the education of tomorrow: The 2012 Report on the UN Decade of
Education for Sustainable Development. Abridged. Paris: UNESCO. Elektroniskt
tillgänglig, 2016-04-05: http://unesdoc.unesco.org/images/0021/002166/216606e.pdf Vallberg Roth, A.-C. (2009). Styrning genom bedömning av barn. EDUCARE, 2-3, 195-219. Vallberg Roth, A.-C. (2013). Nordisk komparativ analys av riktlinjer för kvalitet och innehåll
i förskolorna. Oslo: Kunskapsdepartementet.
Vallberg Roth, A.-C. (2014). Nordic Comparative Analysis of Guidelines for Quality and Content in Early Childhood Education. Journal of Nordic Early Childhood Education
Research, 8(1), 1-30.
Vallberg Roth, A.-C. (2015). Bedömning och dokumentation i förskola. I Ingegerd Tallberg Broman (red.). Förskola: Tidig intervention – SKOLFORSK (ss. 54-83). Stockholm: Vetenskapsrådet. https://publikationer.vr.se/produkt/forskola-tidig-intervention/
Vallberg Roth, A.-C. (2016). Undervisning i förskola: Flerstämmig undervisning och
sambedömning i förskola. 2016:1 Referensmaterial för deltagare i FoU-programmet.
Stockholm/Malmö: Ifous och Malmö högskola.
Vallberg Roth, A.-C. (2017a). (Meta)Theoretical gateways in studies on assessment and documentation in preschool – a research review with a Scandinavian focus. Journal of
Nordic Early Childhood Education Research, 14(3), 1-20.
Vallberg Roth, A.-C. (2017b). Del IV: Att undervisa, dokumentera och sambedöma – stöd för kritisk reflektion. I L. Rubinstein Reich, I. Tallberg Broman & A.-C. Vallberg Roth,
Professionell yrkesutövning i förskola – kontinuitet och förändring (ss. 146-256). Lund:
Studentlitteratur.
Vallberg Roth, A.-C. (2017c). Bedömning, utvärdering och uppföljning – utmaningar för förskolan. I A.-L. Lindgren, N. Pramling & R. Säljö (red.), Förskolan och barns utveckling:
Grundbok för förskollärare (ss. 261-278). Malmö: Gleerup.
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.