6.6 Teoretisk förankring
6.6.1 Koden som helhet
Teoretisk förankring för koden som helhet
Oberoende variabel Agent-teori redovisningsteori Positiv Institutionell teori Resursberoende-teorin echelon Upper
Ägare
Familjeföretag och sfärer + Industriellt ägande - Vd:ns ägande + Styrelse Ledamöternas ämbetstid + Kvinnliga ledamöter - Vd och bolag Kvinnlig vd - Lönsamhet -
Tabell 17, Teoretisk förankring för koden som helhet
Ovanstående tabell visar att ingen teori eller något bolagsorgan ensamt kan ge en förklaring till hur företag väljer att förhålla sig till koden som helhet. Gällande bolagsorgan kan konstateras att tre av variablerna kan hänföras till ägarna, två till styrelsen och två till vd och bolag. Resultatet indikerar att det är dessa tre organ som har en inverkan på hur bolagen förhåller sig till koden som helhet. Inledningsvis förväntades även revisorn ha en inverkan på bolagets förhållningssätt till koden som helhet, något som kan konstateras inte är fallet. Detta skulle kunna förklaras att revisorn enligt Kollegiet (2015) inte ska lägga någon värdering vid vilka avvikelser förtagen gör från koden utan endast säkerställa att de tillämpar den på ett godtagbart sätt.
Vidare gällande vilken teori som kan förklara företags förhållningssätt till koden kan konstateras att den teori som flest variabler har härletts från är agentteorin. Även från positiv
135 redovisningsteori, som är en utveckling av agentteorin, har en förklarande variabel härletts. Det kan även konstateras att bolagens tillämpning av koden kan förklaras inom upper echelon medan varken institutionell teori eller resursberoende bidrar till någon förståelse. I teoriavsnittet var det just agentteorin och upper echelon som flest hypoteser grundades i, något som kan vara en del av förklaringen till att det är de teorier som uppvisar flest signifikanta samband.
Att de flesta variabler som kan förklara företagens förhållningssätt till koden finns inom agentteorin indikerar att koden fungerar som en kontrollmekanism för att lösa agentteorins grundläggande problem; separationen av ägare och kontroll (Berle & Means, 1932). I relationen mellan aktörerna behöver ägarna säkerställa att ledningen arbetar efter deras önskemål, något som kan göras med hjälp av olika instrument för kontroll (Shleifer & Vishny, 1997). Enligt Rediker och Seth (1995) tar effekterna av olika kontrollmekanismer ut varandra och anses därmed onödiga att tillämpa samtidigt, en aspekt som kan förklara varför några variabler bidrar till fler avvikelser medan andra bidrar till färre. Resultatet från denna undersökning indikerar dock att kodefterlevnad inte är ett substitut till andra bolagsstyrnings- mekanismer och därmed inte anses överflödig att tillämpa samtidigt. Denna slutsats kan dras då ingen av de hypoteser som byggde på denna argumentation, förutom vd:ns ägande, påvisade något signifikant samband. Vidare kan utifrån testernas resultat även antas att ägarkategorin är av större betydelse för kodefterlevnaden än storleken på ägarnas aktieinnehav. Med utgångspunkt i resultatet kan slutsatsen dras att ägarens insyn i bolaget och därmed behov av kontrollmekanismer inte styrs av dennes innehav utan snarare av vilken ägarkategori denne tillhör.
Ytterligare en aspekt som talar för att koden fungerar som en kontrollmekanism är att en av variablerna är hänförlig till positiv redovisningsteori. Även inom denna teori ses koden som ett sätt att garantera ägarna att deras intressen premieras. Detta då kodefterlevnad minskar företagsledarens möjlighet att agera i egenintresse och istället säkerställer att bolaget förvaltas enligt ägarnas önskemål.
Den tredje teorin som kan ge en förklaring till företagens avvikelser från koden är upper echelon vilken två av de signifikanta sambanden kan härledas till. Upper echelon berör hur individers karaktärsdrag påverkar deras agerande och beslutsfattande (Hambrick & Mason, 1984). Inom ramen för denna teori ansågs koden vara ett verktyg för att uppnå legitimitet, något som individer med vissa karaktärsdrag antogs vara mer beroende av. Då analyserna
136 visade signifikanta samband med två variabler kan konstateras att koden utöver att verka som kontrollmekanism även fungerar som ett verktyg för legitimitet. De resultat som blev signifikanta inom denna teori berörde kvinnors inverkan på kodefterlevnad där kvinnlig vd samt kvinnliga styrelseledamöter bidrog till att koden följdes i högre utsträckning. Med bakgrund i detta kan antas att vilket kön en individ har är av betydelse vid strategiska val såsom förhållningssätt till koden. Dock kan det omvänt diskuteras kring att de företag som anser att policyaktiviteter är viktiga även väljer att ha mer kvinnlig representation (Jonnergård & Stafsudd, 2011) för att signalera legitimitet. Därmed kan förklaringen till det negativa sambandet mellan avvikelser från koden och kvinnliga ledamöter samt kvinnlig vd finnas i att båda dessa aspekter är en del av företagens strävan efter legitimitet snarare än att kvinnor bidrar till högre efterlevnad. Utifrån resultaten kan även utläsas att individers ålder inte har någon inverkan på deras behov av legitimitet. Detta då ingen av variablerna angående aktörernas ålder visade något signifikant samband.
Av de teorier som användes vid hypotesutformandet var det två som visade sig inte ha något samband med kodefterlevnaden; resursberoende och institutionell teori. Liksom vid upper echelon antogs koden inom ramen för dessa teorier vara ett sätt att uppnå legitimitet, något som olika bolag antas vara i olika behov av. Inom dessa teorier fanns samtliga hypoteser som rörde hur bolagets förutsättningar påverkade deras behov av att följa koden för att uppnå legitimitet. Då samtliga hypoteser falsifierades kan slutsatsen dras att bolagens förutsättningar inte har någon inverkan på deras tillämpning av koden och att den därigenom inte fungerar som ett verktyg för legitimitet.
Enligt Aguilera och Cuervo-Cazurra (2004) är koden generellt sett en viktig del i att uppnå legitimitet gentemot internationella aktörer, en aspekt som inte kan styrkas av resultaten i denna uppsats. Detta då inga samband kunde konstateras mellan tillämpning av koden som helhet och internationalisering, angloamerikanska styrelseledamöter eller angloamerikansk vd. En möjlig orsak till detta är att det i Sverige finns motsättningar mellan normen på marknaden gällande att ha aktiva och engagerade ägare (Jansson, 2013) jämfört med normen att följa koden vilken delvis syftar till att begränsa de stora ägarnas inflytande (Jonnergård & Larsson, 2007). Då det är omöjligt att rätta sig efter båda normerna samtidigt är denna motsättning troligen en förklaring till att koden inte används i syfte att uppnå legitimitet. Det kan därmed antas att det ses som viktigare att ha ansvarstagande ägare än att följa koden.
137 Med utgångspunkt i ovanstående resultat och resonemang kan konstateras att företagens förhållningssätt till koden främst kan förklaras av agentteori och upper echelon. Då agentteorin är den teori som i högst utsträckning förklarar kodefterlevnaden kan antas att koden främst fungerar som en kontrollmekanism. Gällande koden som ett verktyg för att uppnå legitimitet kan konstateras att det enbart är kvinnor som använder den i detta syfte, en slutsats som dras då varken aktörers ålder, bolagets förutsättningar eller internationalisering visade på några samband med tillämpning av koden som helhet.
Jämförelse med tidigare studiers resultat
Jämfört med tidigare studier kan konstateras att resultaten delvis är lika och delvis är skilda. Liksom Tagesson och Collins (2015) studie visar även denna att styrelseledamöternas ämbetstid leder till fler avvikelser från koden. I övrigt visade de positiva samband med ägarkoncentration och revisionsbyrån KPMG samt ett negativt samband med styrelsens storlek. Mellan dessa variabler och avvikelser från koden som helhet finner denna undersökning inte några signifikanta samband och kan därmed inte styrka Tagesson och Collins (2015) resultat. Gällande ägarkoncentrationens inverkan studerades inte den i denna undersökning utan istället lades fokus på ägarstruktur vilket är en förklaring till skillnaden. Skillnaderna mellan resultaten för revisionsbyrå och styrelsens storlek beror troligen på att undersökningarna haft olika urval. Styrelsens storlek påvisades dock ha ett samband med flera av kodens avsnitt vilket gör att resultatet från denna uppsats ändå kan anses vara i linje med Tagesson och Collins (2015).
Vid jämförelse med studien av Bohlin och Kurtaj (2009) kan konstateras att deras resultat samt resultaten i denna uppsats till viss del styrker varandra, ett exempel på detta är ägar- kategori där båda undersökningarna kunde påvisa ett negativt samband med industriellt ägande. Gällande bransch och revisionsbyrå har båda visat på signifikanta samband, dock med olika företag och branscher. Till sist kunde Bohlin och Kurtaj (2009) påvisa ett positivt samband mellan avvikelser och ägarspridning, något som inte styrks av denna undersökning eftersom variabeln inte inkluderades.
Till sist överensstämmer denna undersöknings resultat även i viss grad med Åslund och Yousefs (2011) då båda studierna har funnit liknande samband mellan avvikelser från koden och variabeln ledningens ägande. Gällande ägarkategorier, branscher och revisionsbyråer har båda studierna visat att det finns skillnader inom kategorierna, dock med olika signifikanta samband. Inom ägarkategorierna identifierade Åslund och Yousef (2011) negativa samband
138 mellan avvikelser från koden och institutionella samt utländska ägare medan denna uppsats visade på samband med familjeföretag och sfärer samt industriellt ägande. Skillnaden mellan resultaten kan delvis bero på att urvalet varit olika men även att ägarkategorier är en variabel som kräver en objektiv tolkning. En stor skillnad mellan deras och denna studie är det konstaterade sambandet mellan avvikelser och lönsamhet. Åslund och Yousef (2011) kunde påvisa ett positivt samband mellan variablerna medan de genomförda analyserna i denna uppsats visar på ett negativt samband. Då båda undersökningarna har operationaliserat variabeln på samma sätt beror skillnaden troligen på att undersökningarna gjorts på olika urval och att deras data är hämtad från år 2009, ett år som präglades av finanskrisen. I övrigt kunde Åslund och Yousef (2011) även visa på samband mellan avvikelser och revisorns kön samt vilken börslista företagen är noterade på, relationer som inte styrks av denna studie. Att revisorns kön visar ett signifikant samband i deras undersökning men inte i denna kan även det troligen förklaras av att studierna har gjorts på olika urval samt att olika antal variabler inkluderats i analyserna. Orsaken till att relationen med börslista inte kan styrkas är att variabeln inte inkluderades i denna undersökning.
Två av de samband som kan konstateras i denna uppsats, kvinnliga styrelseledamöter samt kvinnlig vd, har inte tidigare påvisats i någon annan studie. Gällande den första av dessa har samtliga tre tidigare studier undersökt variabeln utan att finna något samband. Anledningen till att denna uppsats får ett annat resultat jämfört tidigare studier beror troligen delvis skillnader i operationalisering samt olika urval. Exempelvis mätte Tagesson och Collin (2015) variabeln kvinnliga styrelseledamöter som finns eller finns inte. Att ingen annan studie har visat ett signifikant samband med kvinnlig vd beror däremot på att inga tidigare studier har undersökt variabelns inverkan. Generellt gällande undersökningarnas skilda resultat kan antas att det beror på hur många och vilka oberoende variabler som inkluderats i analyserna. Då denna uppsats inkluderat fler variabler och därmed har en mer fullständig modell kan antas att resultatet från denna uppsats bidrar till en ökad förståelse till varför företag tillämpar koden som de gör. Att fler variabler inkluderas bör ha en inverkan på undersökningarnas resultat som helhet då de oberoende variablerna både styrker och försvagar varandra.
139