I den slutgiltiga modellen i ovanstående avsnitt konstaterades att det är tio variabler som har en betydande relation till företagens tillämpning av koden. Med utgångspunkt i denna utformades en tabell över dessa variablers teoretiska förankring. I tabellen nedan kan utöver
151 den teoretiska förankringen även utläsas vilka av bolagets organ som har starkast samband med företagens tillämpning av koden.
Teoretisk förankring för slutlig modell Oberoende variabel Agent-
teori Positiv redovisningsteori Institutionell teori Resursberoende- teorin Upper echelon Ägare
Familjeföretag och sfärer + Industriellt ägande - Vd:ns ägande + Styrelse Styrelsens storlek - Vd i styrelsen + Ledamöternas ämbetstid + Styrelsekopplingar +/- Kvinnliga ledamöter - Vd och bolag Kvinnlig vd - Lönsamhet -
Tabell 24, Teoretisk förankring för slutlig modell
Gällande vilket bolagsorgan som har störst inverkan på företagens tillämpning av koden kan konstateras att flest variabler kan hänföras till styrelsen och att det är en relativ jämn för- delning mellan ägare samt vd och bolag. En möjlig förklaring till att det främst är variabler som härletts från styrelsen som har en relation med kodefterlevnad är att de flesta av kodens rekommendationer rör dem, exempelvis hur styrelsen ska vara sammansatt samt vad deras uppgifter är. Inledningsvis förväntades även revisorn ha en inverkan på hur företag förhöll sig koden, efter att analyserna genomförts kunde dock konstateras att så inte var fallet förutom vid kodens andra avsnitt där det fanns ett signifikant positivt samband mellan revisorns ålder och avvikelser. Att en äldre revisor bidrar till fler avvikelser från just det andra avsnittet skulle kunna förklaras av att äldre individer tenderar att vara mer konservativa och ovilliga att förändra mönster (Hambrick & Mason, 1984). I förhållande till det andra avsnittet skulle detta innebära att äldre revisorer inte anser att det är lika viktigt att anpassa sig efter reglerna kring valberedningen då det inte finns krav på det i ABL, ett regelverk som är av större betydelse och som de arbetat efter längre än koden.
Att revisorn inte har något betydande samband med företagens tillämpning av koden totalt sett kan förklaras av att revisorn endast ska granska att bolagen tillämpar koden på ett godtagbart sätt utan att lägga någon värdering vid de avvikelser som görs (Kollegiet för svensk bolags- styrning, 2015). En aspekt som gjorde det extra tydligt att revisorn inte har någon inverkan på kodefterlevnaden var att både kvinnliga styrelseledamöter och en kvinnlig verkställande direktör bidrar till färre avvikelser från koden medan en kvinnlig revisor inte har någon
152 inverkan. Då de kvinnliga attributen har inverkan för både styrelse och vd kan antas att det även borde haft det för revisorn, ett samband som dock inte blev signifikant. Detta leder till slutsatsen om att revisorn har mindre inverkan på koden jämfört med de andra aktörerna.
Den teoretiska grunden för denna uppsats behandlade vad syftet med koder för god bolags- styrning är samt varför bolag kan tänkas vara i behov av ökad kontroll respektive ökad legitimitet. Med utgångspunkt i den slutgiltiga modellen kan konstateras att majoriteten av variablerna är hänförliga till agentteorin och att det därmed är denna teori som till största del kan förklara bolagens förhållningssätt till koden. Vid sidan av agentteorin kan positiv redovisningsteori, institutionell teori samt upper echelon komplettera med ytterligare förståelse. Det kan även konstateras att ingen av variablerna är hänförlig till resursberoende- teorin, något som dock skulle kunna vara en effekt av att det var få variabler som härleddes från denna teori. Med hänsyn till vilka teorier som kan förklara bolagens förhållningssätt till koden kan konstateras att koden främst tillämpas i syfte att skapa effektivitet. Detta sker genom att koden, i de fall ägarna är i behov av det, fungerar som en kontroll på att verksamheten förvaltas väl. Vid sidan av effektivitet kan även konstateras att koden i viss mån tillämpas i syfte att nå legitimitet, något som främst görs av individer med vissa attribut och egenskaper.
Att agentteorin är den teori som till största del kan förklara bolagens förhållningssätt till koden innebär att koden främst fungerar som en kontrollmekanism. Liksom Aguilera och Cuervo-Cazurra (2004) antydde kan det därmed konstateras att koden bidrar till effektivitet i relationen mellan ägare och ledning. Vidare kan det konstateras att ägarnas insyn i verksamheten är av vikt för hur de tillämpar koden. Den slutsatsen grundas i att resultatet från analyserna visar att det är ägare som redan har tillräcklig insyn i att bolaget förvaltas enligt deras intressen som bidrar till avvikelser från koden. Denna insikt styrker det Fama (1980) anger, behovet av kontrollmekanismer speglas av ägarnas närhet till verksamheten. Det kan även diskuteras kring att behovet av koden styrs av de relationer som uppstår mellan företagets aktörer. Genom längre tid i styrelsen kommer ledamöterna närmare såväl ledning som ägare vilket gör att ett ömsesidigt förtroende uppstår och behovet av den garanti som koden inger minskar. Vidare grundades flera av hypoteserna i Rediker och Seths (1995) resonemang kring att det är överflödigt att tillämpa flera bolagsstyrningsmekanismer med samma effekt samtidigt. Innebörden av detta blev att kodefterlevnad inte ansågs lika viktig då det fanns andra mekanismer som ökade kontrollen i bolaget såsom oberoende styrelse-
153 ledamöter, industriella ägare och om vd:n hade rörlig ersättning. Efter analyserna kan dock konstateras att endast en av hypoteserna med grund i Rediker och Seths (1995) resonemang accepterades, det kan därmed ifrågasättas hur väl andra kontrollmekanismer och koden fungerar som substitut till varandra. Detta kan tolkas som att behovet av koden inte påverkas av förekomsten av andra funktioner för kontroll.
Utifrån ovanstående diskussion kan konstateras att bolagens tillämpning av koden styrs av vilken insyn ägarna har i verksamheten samt de relationer som finns inom bolaget. Till skillnad från detta kan substitutionseffekten mellan kontrollmekanismer generellt inte förklara företagens förhållningssätt till koden. Detta kan tolkas som att det är ägarnas närhet till verk- samheten som är avgörande för behovet av koden. Då starka relationer finns och insynen är god minskar behovet av kontrollmekanismer jämfört med då ägarna befinner sig längre ifrån verksamheten.
Utöver effektivitet menade Aguilera och Cuervo-Cazurra (2004) även att behovet av legitimitet bidrog till framväxten av bolagsstyrningskoder, något som inte fullt ut kan styrkas av denna undersöknings resultat. Då de variabler som kan hänföras till legitimitet endast är kopplade till kvinnlig representation och styrelsekopplingar kan tänkas att koden är ett verktyg för att skapa legitimitet för enskilda individer snarare än för företaget som helhet. Det finns även en möjlighet att dessa samband kan förklaras av att företag som är måna om att följa policyers även väljer att ha mer kvinnlig representation och professionella styrelse- ledamöter för att därigenom öka sin legitimitet. Därigenom kan dessa samband förklaras av att efterlevnad av koden såväl som representation av kvinnliga aktörer och professionella ledamöter är delar av företagens strävan efter legitimitet snarare än att dessa individer på- verkar bolagens tillämpning av koden. Att sambanden kan vara motsatta på detta sätt styrks av Jonnergård och Stafsudd (2011). Vidare stärker analyserna antagandet att koden inte är ett verktyg för bolagets strävan efter legitimitet genom att visa att bolagets förutsättningar, såsom storlek och diversifiering, inte har någon betydande effekt på kodefterlevnaden. I och med detta kan antas att företag skapar legitimitet gentemot intressenter genom andra aspekter än kodefterlevnad.
Sammantaget kan därmed konstateras att tillämpningen av koden i Sverige skiljer sig jämfört med vad Aguilera och Cuervo-Cazurra (2004) menar är syftet med den i andra länder. Detta då det i den svenska kontexten i princip uteslutande kan antas handla om att öka effektiviteten i företaget. Anledningen till att koden inte tillämpas av legitimitetsskäl kan förklaras av att det
154 finns en motsättning mellan normen att följa koden och förväntningarna på den svenska marknaden. Enligt den svenska kontexten förväntas ägarna vara engagerade och ta ansvar för verksamheten (Jansson, 2013), något som motverkas av kodens rekommendationer vilket gör det omöjligt att följa de båda normerna samtidigt.