Vd:ns rörliga ersättning

H15: Vd:ns rörliga ersättning har ett positivt samband med företagets avvikelser från kodens rekommendationer

Det främsta argumentet vid uppbyggnaden av denna hypotes var att när vd:ns ersättning påverkas av företagets prestation antas dennes mål sammanfalla med ägarnas som därmed inte är i lika stort behov av den extra kontroll som kodefterlevnad innebär (Rediker & Seth, 1995). I korrelationsanalysen kunde dock ett motsatt samband konstateras där rörlig ersättning ledde till färre avvikelser. Att korrelationen visade ett negativt samband med avvikelser kan bero på

118 att koden inte har samma effekt som ett incitamentsprogram och att dessa mekanismer därmed inte verkar som substitut till varandra. Då mekanismerna inte fyller samma funktion kan tänkas att ägarna anser att koden behövs även i de fall det finns ett incitamentsprogram.

Vidare i regressionsanalysen var dock ingen relation signifikant och därmed falsifieras hypotesen. Att sambandet inte var signifikant även i regressionen kan förklaras av att viktigare variabler, såsom vd:ns ägande, tog bort effekten av den rörliga ersättningen.

6.3.2 Positiv redovisningsteori

6.3.2.1 Lönsamhet

H16: Bolagets lönsamhet har ett negativt samband med företagets avvikelser från kodens rekommendationer

Huvudargumentet bakom denna hypotes var att då lönsamma företag utsätts för mer granskning (Watts & Zimmerman, 1986) bör de vilja undvika att studeras ytterligare på grund av avsteg från vedertagna normer. Regressionsanalysen styrker detta antagande genom att visa ett signifikant negativt samband och hypotesen kan därmed accepteras. Genom att acceptera hypotesen kan konstateras att lönsamma bolag gör färre avvikelser från koden, möjligen för att undvika onödig uppmärksamhet.

En aspekt som dock bör tas i beaktning är att lönsamhet är signifikant med avvikelser från koden då räntabilitet på total kapital används som mått, när räntabilitet på eget kapital användes blev resultatet däremot inte signifikant. Med det som utgångspunkt kan argumenteras för att korrelationen mellan lönsamhet och avvikelser från koden inte är särskilt stark, även om den finns när just räntabilitet på totalt kapital används.

H16a: Bolagets lönsamhet har ett negativt samband med företagets avvikelser från rekommendationer i kodens sjunde avsnitt om styrelsens arbetsformer

Med utgångspunkt i att lönsamma företag har mer kapital och därmed större möjlighet att följa de mer kostsamma delarna av koden förväntades lönsamhet ha ett negativt samband med avvikelser från kodens sjunde avsnitt. Att just det sjunde avsnittet särskiljer sig från de andra beror på att det är i detta kapitel som rekommendationerna kring kostsammare delar såsom revisor och revisionsutskott finns. Något signifikant samband kunde dock inte konstateras i varken korrelations- eller regressionsanalysen och därmed falsifieras hypotesen. I förhållande till att det finns ett signifikant negativt samband mellan lönsamma bolag och avvikelser från

119 koden som helhet samt dess första, fjärde och nionde avsnitt kan konstateras att rekommendationerna i detta avsnitt inte prioriteras lika högt.

6.3.2.2 Skuldsättning

H17: Bolagets skuldsättning har ett positivt samband med företags avvikelser från kodens rekommendationer

Ett av argumenteten bakom att skuldsättning bör leda till fler avvikelser från koden var att det är kostsamt att implementera koden (Aguilera et al. 2008) och att högt skuldsatta bolag kan tänkas vilja undvika dessa kostnader. Utöver detta argumenterades även för att ägare till högt skuldsatta bolag inte är lika beroende av den kontroll koden ger då de kan förlita sig på den extra övervakning som tillkommer från bolagets borgenärer vid högre skuldsättning (Jensen, 1986). När hypoteserna testades kunde dock ingen signifikant relation konstateras vilket gör att hypotesen falsifieras. Att hypotesen falsifieras innebär att det inte finns något samband mellan ett företags skuldsättning och dess avvikelser från koden. Avsaknaden av samband mellan variablerna indikerar att den ökade övervakningen från bolagets borgenärer inte ersätter behovet av koden som kontrollmekanism.

6.3.3 Institutionell teori

6.3.3.1 Styrelsekopplingar

H18: Styrelsekopplingar har ett negativt samband med företagets avvikelser från kodens rekommendationer

Denna hypotes grundas i att de ledamöter som ingår i flera styrelser generellt sett är måna om att bibehålla ett gott rykte (Fama & Jensen, 1983; Mizruchi, 1996) och att följa de normer som finns, något som indikerar att de bör sträva efter hög kodefterlevnad. Vid korrelations- och regressionsanalysen kunde detta samband dock inte konstateras vilket gör att hypotesen falsifieras. En möjlig förklaring till att hypotesen falsifieras är att informationen som styrelseledamöterna sprider mellan bolagen kan gälla både om företaget följer eller avviker från kodens rekommendationer. Om företagen då genom isomorfism tar efter varandra kan sambandet visas åt båda håll, dels att det härmande företaget tar efter ett företag som gör flera avvikelser och dels att de tar efter ett företag som följer koden i sin helhet. En annan förklaring till resultatet kan vara att information som sprids mellan styrelserna snarare rör strategier än hur företagen väljer att tillämpa koden och att kodefterlevnaden därigenom inte samvarierar med styrelsekopplingar.

120 6.3.3.2 Noteringstid

H19: Bolagets noteringstid har ett positivt samband med företagets avvikelser från kodens rekommendationer

Som utgångpunkt för denna hypotes används Pollock et al:s (2009) studie som visat att bolag som står inför en notering är mer angelägna om att följa de regler och normer som finns på marknaden. Detta eftersom de är i behov av att framstå som legitima för att attrahera potentiella investerare. Sambandet kunde dock inte konstateras vid korrelations- och regressionsanalyserna vilket leder till att hypotesen falsifieras. Resultatet antyder att nyligen noterade bolag inte är i större behov av legitimitet än de som varit noterade en längre period, något som var ett av huvudargumenten bakom hypotesen.

H19a: Bolagets noteringstid har ett positivt samband med företagets avvikelser från rekommendationer i kodens nionde avsnitt om ersättningar till ledande befattningshavare

Anledningen till att denna hypotes går åt motsatt håll jämfört med den ovanstående är att det i det nionde kapitlet finns krav på längden på eventuella incitamentsprogram och att nyligen noterade bolag redan kan vara uppbundna av kontrakt som inte följer den angivelsen. Detta samband var dock inte signifikant i någon av analyserna vilket gör att hypotesen falsifieras. En tänkbar anledning till att hypotesen falsifieras är att den främst avsåg en av de sju rekommendationerna som finns i det nionde avsnittet och att samtliga avvikelser från avsnitt nio inkluderades i testerna.

6.3.3.3 Bolagets storlek

H20: Bolagets storlek har ett negativt samband med företagets avvikelser från kodens rekommendationer

Vid uppbyggnaden av denna hypotes var det främsta argumentet att stora bolag utsätts för mer granskning (Watts & Zimmerman, 1986) och därigenom är i större behov av den legitimitet som kodefterlevnad innebär. En annan aspekt som togs hänsyn till var att det är kostsamt att implementera och följa koden (Aguilera et al, 2008), kostnader som stora bolag tros ha lättare att hantera. I korrelationsanalysen fanns ett signifikant negativt samband vilket innebär att bolagets storlek leder till färre avvikelser från koden. När regressionsanalysen genomfördes visades dock ingen relation vilket innebär att sambandet i korrelationen inte var tillräckligt starkt för att bestå när samtliga oberoende variabler inkluderades. Eftersom det inte fanns något signifikant samband i regressionen falsifieras hypotesen. Detta innebär att stora och små bolag kan antas vara i lika stort behov av den legitimitet koden inger.

121 6.3.3.4 Lönsamhet

H21: Bolagets lönsamhet har ett positivt samband med företagets avvikelser från kodens rekommendationer

Motsatsvis till hypotesen om lönsamhet under positiv redovisningsteori förväntas lönsamhet i det här fallet leda till fler avvikelser från koden. Detta grundades i att allmänheten och investerare antas vara ointresserade av kodefterlevnad och god bolagsstyrning så länge företaget presenterar bra (MacNiel & Xiao, 2006). Vid regressionsanalysen identifierades dock ett signifikant negativt samband och då det är motsatt mot det förväntade falsifieras hypotesen. Det kan därmed antas att förklaringen till sambandet mellan lönsamhet och avvikelser från koden finns inom positiv redovisningsteori, där företagen följer koden för att undvika granskning, snarare än inom resursberoendeteorin.

Likt argumentation vid föregående hypotes om lönsamhet är det även här just räntabilitet på totalt kapital som innebär en signifikant negativ relation. Det indikerar att sambandet mellan lönsamhet och avvikelserna endast uppstår då en specifik variabel väljs vilket gör resultatet relativt svagt.

6.3.3.5 Internationalisering

H22: Internationalisering har ett negativt samband med företagets avvikelser från kodens rekommendationer

Bakgrunden till denna hypotes var att bolag som noteras på en internationell marknad är i behov av att framstå som legitima för att attrahera potentiella investerare (Cuervo, 2002). Detta är något de kan uppnå genom att följa koder och normer och därigenom signalera att bolaget drivs med aktieägarnas intresse i fokus och att ägarnas kapital förvaltas väl. När hypotesen analyserades i testerna kunde dock inget signifikant samband konstateras och med utgångspunkt i detta falsifieras hypotesen. En möjlig förklaring till att det inte finns något samband mellan variablerna är att företagen anser att det är lika viktigt att visa sig legitima för såväl svenska som internationella investerare. Det blir därmed ingen skillnad i kodefterlevnaden beroende på vilken marknad företaget är noterat på.

6.3.4 Resursberoendeteori

6.3.4.1 Skuldsättning

H23: Bolagets skuldsättning har ett negativt samband med företags avvikelser från kodens rekommendationer

122 I den tidigare hypotesen om skuldsättning antogs den ha ett positivt samband med avvikelser från koden, när nu skuldsättning istället diskuteras under resursberoendeteorin antas sambandet vara det omvända. Anledningen till detta är att företag som är i behov av externa resurser behöver uppfattas som legitima för att få tillgång till dessa (Pfeffer och Salancik, 1978), något som bland annat kan uppnås genom att företaget följer de regler och normer som finns. När sambandet analyserades fanns dock ingen signifikant relation vilket gör att hypotesen falsifieras. Som konstaterats vid föregående hypotes om skuldsättning finns det därmed inte något samband mellan avvikelser från koden och ett företags skuldsättning. Med utgångspunkt i denna teori indikerar resultatet att skuldsatta bolag inte är i större behov av att visa sig legitima i jämförelse med andra företag.

6.3.4.2 Diversifiering

H24: Bolagets diversifiering har ett negativt samband med företags avvikelser från kodens rekommendationer

Det främsta argumentet bakom denna hypotes var att då företag är aktiva på flera områden behöver de uppfattas som legitima av fler aktörer (Pfeffer & Salancik, 1978) och de antas därmed följa de normer som finns i högre utsträckning. I korrelationsanalysen kunde detta samband signifikant konstateras vilket tyder på att bolag med fler affärsområden följer koden i högre utsträckning. När sambandet sedan testades i regressionen fanns dock ingen signifikant relation. Anledningen till att resultatet skiljer sig mellan de båda testerna beror på att sambandet inte var tillräckligt starkt för att framstå även när fler variabler inkluderades i analysen. Med bakgrund i att regressionsanalysen inte visade på något signifikant samband falsifieras hypotesen. Att hypotesen falsifieras indikerar att företags behov av legitimitet inte har ett samband med hur många affärsområden de är verksamma på.

6.3.5 Upper echelon

6.3.5.1 Kvinnliga ledamöter

H25: Andel kvinnor i styrelsen har ett negativt samband med företagets avvikelser från kodens rekommendationer

Huvudargumenten bakom hypotesen grundades i kvinnors generella egenskaper, såsom att de är noggranna och ansvarsfulla (Terjesen, Sealy & Singh, 2009), tillsammans med studier av Jonnergård och Stafsudd (2011) som visat att styrelser med större andel kvinnor leder till fler policyaktiviteter. I både korrelations- och regressionsanalysen kunde ett signifikant negativt samband identifieras vilket innebär att hypotesen accepteras. Detta resultat indikerar att de

123 generaliseringar som görs om kvinnor, däribland om att de är måna om att följa de normer och regler som finns, är överförbart även till situationer som handlar om kodefterlevnad.

6.3.5.2 Styrelseledamöternas ålder

H26: Styrelseledamöternas ålder har ett positivt samband med företagets avvikelser från kodens rekommendationer

Det främsta argumentet vid uppbyggnaden av denna hypotes var att yngre ledamöter i större utsträckning lutar sig mot de normer och regler som finns medan äldre individer generellt sett har större självförtroende (Golden & Zajac, 2001) och därmed inte är lika stort behov av den legitimitet som kodefterlevnad innebär. Detta samband visade sig vara signifikant i korrelationsanalysen men inte i regressionsanalysen. Anledningen till att sambandet endast identifierades i korrelationen är att det var för svagt för att framstå även när fler variabler inkluderades i analysen. Eftersom relationen inte var signifikant i regressionen kommer hypotesen att falsifieras. Detta resultat indikerar att yngre individer inte är i större behov av att följa koden i syfte att uppfattas som legitima, ett resonemang som styrks av att varken vd:ns eller revisons ålder heller har någon inverkan på antal avvikelser från koden. Aspekter som enligt analyserna har ett samband med kodefterlevnad rör snarare styrelsesamman- sättning där ledamöternas ämbetstid samt vd:ns och kvinnors representation i styrelsen är framträdande.

6.3.5.3 Angloamerikanska ledamöter

H27: Andelen angloamerikanska ledamöter har ett negativt samband med företagets avvikelser från kodens rekommendationer

Denna hypotes grundades i en argumentation kring att koder för god bolagsstyrning initialt utvecklades i de angloamerikanska länderna (Aguilera & Cuervo-Cazurra, 2004) vilket bör ha en inverkan på dessa ledamöters synsätt på kodefterlevnad. Utöver det antogs internationella ledamöter ha en större förståelse för vad utländska investerare efterfrågar och strävar efter att möta dessa önskemål (Masulis, Wang & Xie, 2012). När detta samband analyserades fanns dock inget signifikant samband i varken korrelationen eller regressionen vilket gör att hypotesen falsifieras. Att hypotesen inte kunde accepteras innebär att den legitimitet koden inger är lika viktig för svenska som för angloamerikanska ledamöter. Denna slutsats styrks av att ingen av variablerna som berör internationalisering påvisar något signifikant samband med avvikelser från koden som helhet.

124 6.3.5.4 Kvinnlig vd

H28: En kvinnlig vd ett negativt samband med företagets avvikelser från kodens rekommendationer

Likt hypotesen om kvinnliga ledamöter byggdes denna på de generaliseringar som görs om kvinnans egenskaper samt på att kvinnor antas vara mer riskaverta än män (Gold, Hunton & Gomaa, 2009). Att kvinnor ses som riskaverta och noggranna bör innebära att de följer koden i högre utsträckning då de inte vill riskera att förlora legitimitet på grund av att de inte arbetar efter de normer som finns. I de båda analyserna som genomfördes kunde konstateras att det finns ett signifikant negativt samband mellan en kvinnlig vd och avvikelser från koden vilket gör att hypotesen accepteras. Som vid kvinnliga ledamöter dras därmed slutsatsen att de kvinnors generella egenskaper är så pass framträdande att de har en positiv inverkan på kodefterlevnaden.

6.3.5.5 Vd:ns ålder

H29: Vd:ns ålder har ett positivt samband med företagets avvikelser från kodens rekommendationer

Att vd:ns ålder skulle ha ett positivt samband med avvikelserna från koden grundades i att äldre individer antas vara mer konservativa och ovilliga att förändra fungerande system (Chown, 1960; Hambrick & Mason, 1984; Vroom & Pahl, 1971) samt att de har större själv- förtroende och därigenom vågar göra avsteg från de normer som finns (Golden och Zajac, 2001). Då inget signifikant samband kunde identifieras i vare sig korrelations- eller regressionsanalysen falsifieras hypotesen. Likt argumentationen kring styrelseledamöternas ålder indikerar även detta resultat att det är andra aspekter som avgör en individs behov av att uppfattas som legitim. Vad gäller vd:ns relation till tillämpning av koden är det istället den makt som denne besitter genom medverkan i styrelsen och ägande som kan konstateras vara av betydelse.

6.3.5.6 Angloamerikansk vd

H30: En angloamerikansk vd har ett negativt samband med företagets avvikelser från kodens rekommendationer

Argumenten bakom denna hypotes liknar den vid angloamerikanska ledamöter och byggde främst på att individer som kommer från de länder där koderna ursprungligen utvecklades (Aguilera & Cuervo-Cazurra, 2004) antas se kodefterlevnad som mer självklart. När detta samband analyserats kunde dock inga signifikanta resultat identifieras vilket gör att hypotesen

125 falsifieras. Detta resultat är detsamma som vid de tidigare hypoteserna om internationalisering och indikerar att en vd:s ursprung inte har någon inverkan på deras behov av legitimitet.

6.3.5.7 Kvinnlig revisor

H31: Kvinnliga revisorer har ett negativt samband med företagets avvikelser från kodens rekommendationer

Huvudargumenten till denna hypotes grundades på liknande tankar som vid uppbyggnaden av hypoteserna om kvinnliga ledamöter och kvinnlig vd. Utöver kvinnors generella egenskaper anger Öhman (2004) även att kvinnor inom revisionsyrket inte litar på sin kompetens i lika hög utsträckning som män och därigenom bör vara mer noga med att följa de riktlinjer som finns. När analyserna genomfördes fanns dock ingen signifikant relation vilket innebär att hypotesen falsifieras.

Vad som är intressant att notera är att i de andra hypoteserna kring kvinnors inverkan på kodefterlevnaden har det visat på en signifikant relation där kvinnor leder till färre avvikelser, något som inte kan identifieras i fallet med kvinnliga revisorer. En möjlig förklaring till detta kan vara att revisorn till stor del styrs av sin profession och den kultur som råder på byrån den arbetar på (Pentland, 1993). Vidare kan tänkas att revisorn som aktör inte har en lika stark relation med kodefterlevnaden som vd och styrelseledamöter vilket även det skulle vara en förklaring till avsaknaden av samband i detta fall.

6.3.5.8 Revisorns ålder

H32: Revisorns ålder har ett positivt samband med företagets avvikelser från kodens rekommendationer

Argumentationen kring att revisorns ålder skulle ha ett positivt samband med avvikelser från koden grundades i att äldre revisorer har mer erfarenhet vilket gör dem bättre på att se helheten (Öhman, 2004) samt har mer självförtroende vilket gör att de vågar göra avsteg från de normer som finns (Golden och Zajac, 2001). I de analyser som genomförts har dock inget signifikant samband observerats vilket gör att hypotesen falsifieras. En trolig anledning till att hypotesen inte kunde accepteras kan vara att revisorer är profession som, oavsett ålder, är styrda av det regler och riktlinjer som finns inom branschen. En annan möjlig förklaring är att revisorer inte ska lägga någon värdering i hur företag väljer att tillämpa koden (Kollegiet för svensk bolagsstyrning, 2015) och därmed kanske inte försöker påverka dem i den utsträckning som antagits.

126

6.4 Oförutsedda samband

Konstaterad inverkan på avvikelser från kodens avsnitt Oberoende variabler 1 2 4 7 8 9

Ägare

Minoritetsägare -

Majoritetsägare -

Familjeföretag och sfärer + + Industriellt ägande - - Statligt ägande + Vd:ns ägande + + + Styrelse Styrelsens storlek - - Oberoende ledamöter - Vd i styrelse + + Ledamöternas ämbetstid + + + + Styrelsens nedlagda tid +

Styrelsekopplingar - + Styrelseledamöternas ålder + Angloamerikanska ledamöter + Vd och bolag Kvinnlig vd - Vd:ns ålder - Lönsamhet - - - Noteringstid + Bolagets storlek - Diversifiering - Revisor Revisorns ålder +

Tabell 16, Konstaterade samband mot kodens avsnitt

I teoridelen skapades det endast hypoteser kring fem av kodens avsnitt medan det inte fanns några förväntningar om vad som bidrog till avvikelser från de resterande fem. Vid korrelations- och regressionsanalyserna testades dock samtliga oberoende variabler mot alla kodens avsnitt vilket gör att flera oväntade samband identifierades. För fyra av avsnitten kunde inga samband konstateras; kapitel fem och sex på grund av att inga avvikelser görs från dessa avsnitt och kapitel tre och tio på grund av att dessa modeller inte blev signifikanta. Tabell 16 ger en överblick över samtliga variabler som har någon inverkan på avvikelser från kodens olika avsnitt. Vilka samband som kunde identifieras för resterande avsnitt presenteras nedan. Eftersom det fanns hypoteser kring hur samtliga oberoende variabler har en inverkan på koden som helhet kommer dessa resultat inte att diskuteras i denna del.

Avsnitt 1 – Bolagsstämma

Det enda avsnittet som uppvisade signifikanta samband men som det inte fanns några hypoteser kring var kodens första vilket behandlar bolagsstämman. Avvikelser från kodens första avsnitt kan konstateras ha ett positivt samband med statligt ägande, styrelsens nerlagda

127 tid samt antal år som bolaget varit noterade. I motsats till dessa har lönsamhet och bolagets storlek ett negativt samband med avvikelser från avsnittet.

Vidare kan konstateras att endast en av de variabler som förklarar avvikelser från detta avsnitt, lönsamhet, även förklarar avvikelser från koden som helhet. Övriga fyra kan däremot konstateras ha ett samband med det aktuella avsnittet men inte med avvikelser från koden som helhet. Med hänsyn till att företagen endast gör totalt nio avvikelser från det första avsnittet kan styrkan i de samband som regressionen visar dock ifrågasättas. Något som kan ha på- verkat resultatet är att tre av nio avvikelser redovisas av samma statliga företag, en aspekt som troligen kan förklara de samband som påvisas. Styrkan i sambandet kan därmed ha påverkats av att urvalet endast inkluderar ett fåtal statligt ägda företag samt att få avvikelser görs från det första avsnittet.

Avsnitt 2 - Val och arvodering av styrelse och revisor

Avvikelser från kodens andra avsnitt kan konstateras ha ett positivt samband med variablerna