6.6 Teoretisk förankring
6.6.2 Koden och dess olika avsnitt
Avsnitt 1 - Bolagsstämma
Teoretisk förankring för kodens första avsnitt
Oberoende variabel Agent-teori redovisningsteori Positiv Institutionell teori Resursberoende-teorin echelon Upper
Ägare
Statligt ägande +
Styrelse
Styrelsens nedlagda tid +
Vd och bolag
Noteringstid +
Bolagets storlek -
Lönsamhet -
Tabell 18, Teoretisk förankring för kodens första avsnitt
Gällande avvikelser från kodens första avsnitt kan utifrån tabellen ovan konstateras att det främst är bolagets förutsättningar som har en inverkan på dess förhållningssätt till avsnittet; antal år som noterat, lönsamhet samt storlek. Vid sidan av dessa kan de resterande två oberoende variablerna hänföras till två olika bolagsorgan, ägare respektive styrelse. Jämfört med avvikelser från koden som helhet kan avvikelser från detta avsnitt i högre grad hänföras till bolagets förutsättningar och mindre till organen ägare och styrelse.
I tabellen kan även utläsas att förklaringen till hur företagen förhåller sig till kodens första avsnitt främst finns inom agentteorin samt institutionell teori. Jämfört med avvikelser från koden som helhet kan antal avvikelser från detta avsnitt därmed förklaras med institutionell teori istället för upper echelon. Skillnaden mellan upper echelon och institutionell teori berör vilka aspekter som påverkar behovet av legitimitet där institutionell snarare syftar till företaget och dess förutsättningar än på befattningshavarnas attribut. Även om det därmed är skillnad mellan teorierna som förklarar förhållningssättet till koden som helhet respektive till det första avsnittet kan konstateras att såväl kontroll som legitimitet är av vikt i båda fallen. Till viss del kan skillnaden i teoretisk förankring i kodens första avsnitt jämfört med koden som helhet troligen förklaras av att det görs få avvikelser från detta avsnitt och att en tredjedel av dem görs av samma företag, en för varje år. Detta bör ha en inverkan på resultatet då det inte blir något större variation i de variabler som har ett samband med avvikelser från avsnittet. I och med att resultatet troligen påverkas att urvalet bör inte för stor vikt läggas vid den teoretiska förankringen för detta avsnitt.
140
Avsnitt 2 - Val och arvodering av styrelse och revisor
Teoretisk förankring för kodens andra avsnitt Oberoende variabel Agent-
teori Positiv redovisningsteori Institutionell teori Resursberoende- teorin Upper echelon Ägare Minoritetsägare - Industriellt ägande - Styrelse Ledamöternas ämbetstid + Styrelsekopplingar - Revisor Revisorns ålder +
Tabell 19, Teoretisk förankring för kodens andra avsnitt
I tabellen kan utläsas att det för detta avsnitt inte finns något enskilt bolagsorgan som till största del har ett samband med bolagets förhållningssätt till avsnittet utan att både ägarna och styrelsen kan anses lika delaktiga. Utmärkande är att revisorn relaterar till förhållningssättet till avsnitt två, något som skiljer sig mot koden som helhet samt resterande avsnitt. Att en äldre revisor bidrar till fler avvikelser från detta avsnitt skulle kunna förklaras av att rekommendationerna i detta avsnitt inte har någon grund i ABL, vilket många av de andra avsnitten har. Då koden implementerades år 2005 (Kollegiet för svensk bolagsstyrning, 2016b) samtidigt som äldre individer är mer konservativa och mindre benägna att göra förändringar (Hambrick & Mason, 1984) kan tänkas att de fortfarande arbetar efter ABL i detta avseende. Ytterligare en skillnad mellan detta avsnitt och koden som helhet är att inte vd och bolag har någon inverkan tillämpningen av det andra avsnittet, en aspekt som kan förklaras av rekommendationerna i avsnittet inte rör dessa aktörer.
Den teori som främst kan förklara hur företagen förhåller sig till kodens andra avsnitt är agentteorin. De två variablerna som inte härletts från denna teori tillhör institutionell teori respektive upper echelon. Jämfört med koden som helhet kan konstateras att den teoretiska förankringen är ungefär densamma. Detta innebär att även rekommendationerna i det andra avsnittet fungerar som kontrollmekanismer där insynen i verksamheten styr behovet av efterlevnad. Ovanstående antagande styrks av att minoritetsägare samt industriella ägare, vilka antas ha en begränsad insyn i verksamheten, leder till att rekommendationerna i det andra avsnittet följs i högre utsträckning. Liksom vid koden som helhet är det individer som är i behov av den legitimitet som kodefterlevnad innebär och inte bolaget i stort. Sammantaget kan bolagens förhållningssätt till kodens andra avsnitt främst förklaras av kontroll men även till viss del av att individer inom organisationen vill anses legitima.
141
Avsnitt 4 - Styrelsens storlek och sammansättning
Teoretisk förankring för kodens fjärde avsnitt Oberoende variabel Agent-
teori Positiv redovisningsteori Institutionell teori Resursberoende- teorin Upper echelon Ägare Industriellt ägande - Vd:ns ägande + Styrelse Oberoende styrelseledamöter - Ledamöternas ämbetstid + Vd och bolag Lönsamhet -
Tabell 20, Teoretisk förankring för kodens fjärde avsnitt
De bolagsorgan som främst har en inverkan på avvikelser från kodens fjärde avsnitt kan konstateras vara ägarna respektive styrelsen vilka vardera har två oberoende variabler som uppvisar samband. Att den sista variabeln är hänförbar till vd och bolag innebär att fördelningen mellan organens relation till detta avsnitt är jämförbart med koden som helhet.
Inom det fjärde avsnittet kan företagens förhållningssätt endast förklaras med agentteorin och positiv redovisningsteori, något som skiljer sig mot de andra avsnitten samt koden som helhet. Innebörden av detta är att avvikelser från samt följande av rekommendationerna i det fjärde avsnittet endast kan förklaras utifrån kontroll och effektivitet, inte legitimitet. Hur ett företag förhåller sig till det fjärde avsnittet har därmed inte med externa påtryckningar att göra utan handlar snarare om att öka effektiviteten inom bolaget. Då det fjärde avsnittet innehåller krav på styrelsens sammansättning i syfte att säkerställa att bolaget drivs i allas ägares intressen är det inte förvånande att förklaringen främst finns inom agentteorin. Detta då avsnittets rekommendationer främst syftar till att tillgodose samtliga aktieägares intresse och därigenom minska agentkostnaderna.
Avsnitt 7 - Styrelsens arbetsformer
Teoretisk förankring för kodens sjunde avsnitt
Oberoende variabel Agent-teori redovisningsteori Positiv Institutionell teori Resursberoende-teorin echelon Upper
Ägare
Familjeföretag och sfärer +
Styrelse Styrelsens storlek - Ledamöternas ämbetstid + Styrelsekopplingar + Vd och bolag Kvinnlig vd - Diversifiering -
142 De bolagsorgan som kan konstateras ha ett samband med företagens tillämpning av detta avsnitt är samtliga organ utom revisorn, något som överensstämmer med koden som helhet. Dock har styrelsen en något större inverkan på detta avsnitt vilket kan förklaras av att kapitlet rör deras arbetsformer, rekommendationer som de troligen själva har mest intresse i och störst möjlighet att påverka.
Liksom för koden som helhet samt för de andra avsnitten kan företagens förhållningssätt till kodens sjunde avsnitt främst förklaras av agentteorin. En aspekt som är utmärkande för detta avsnitt är att resursberoendeteorin kan bidra med förståelse för bolagens förhållningssätt till koden. Anledningen till att resursberoendeteorin är tillämpbar på just detta avsnitt kan vara att rekommendationerna om extern granskning är viktiga för företagen att följa i deras strävan mot legitimitet för att därigenom få tillgång till resurser. Gällande fördelningen mellan kontroll och legitimitet kan konstateras att den i detta avsnitt är relativt jämn jämfört med koden som helhet. En möjlig orsak till att detta avsnitt i högre grad bidrar till legitimitet är att granskning av revisorn till stor del syftar till att försäkra utomstående om att företaget förhåller sig till regler och normer. Att effektivitet fortfarande ses som viktigt kan förklaras av en granskning av revision även bidrar till att förbättra företagets processer.
Avsnitt 8 - Utvärdering av styrelsen och verkställande direktör
Teoretisk förankring för kodens åttonde avsnitt Oberoende variabel Agent-
teori Positiv redovisningsteori Institutionell teori Resursberoende- teorin Upper echelon Ägare Vd:ns ägande + Styrelse Styrelsens storlek - Vd i styrelse + Styrelseledamöternas ålder + Vd och bolag Vd:ns ålder -
Tabell 22, Teoretisk förankring för kodens åttonde avsnitt
För kodens åttonde avsnitt kan konstateras att det är bolagsorganen ägare, styrelse samt vd och bolag som har en inverkan på tillämpningen av rekommendationerna. Att det kan konstateras att det främst är styrelsen som har en inverkan på tillämpningen av det åttonde avsnittet är logiskt ur den synvinkeln att rekommendationerna rör just dem. Däremot kan tänkas att även ägarna bör ha ett stort intresse på förhållningssättet till detta avsnitt då de antas vara måna om att rekommendationerna följs och att en utvärdering sker. En möjlig orsak till
143 avsaknaden av samband med olika ägarkategorier är att större ägare generellt sett ingår i styrelsen i svenska bolag (Jonnergård & Larsson, 2007) och att de därmed redan har god insyn i hur styrelsens arbete fungerar.
Vidare kan konstateras att förklaringen till varför ett företag följer respektive avviker från rekommendationerna i kodens åttonde avsnitt finns inom agentteorin samt upper echelon, en fördelning som är jämförbar med koden som helhet. Detta innebär att regleringarna i det åttonde avsnittet främst tillämpas i syfte att skapa effektivitet men även ur ett legitimitetsperspektiv där individer inom bolaget har en relation till efterlevnaden.
Avsnitt 9 - Ersättningar till ledande befattningshavare
Teoretisk förankring för kodens nionde avsnitt Oberoende variabel Agent-
teori Positiv redovisningsteori Institutionell teori Resursberoende- teorin Upper echelon Ägare Majoritetsägare -
Familjeföretag och sfärer +
Vd:ns ägande + Styrelse Vd i styrelse + Ledamöternas ämbetstid + Angloamerikanska ledamöter + Vd och bolag Lönsamhet -
Tabell 23, Teoretisk förankring för kodens nionde avsnitt
De bolagsorgan som har störst inverkan på förhållningssättet till kodens nionde avsnitt kan konstateras vara ägarna samt styrelsen. Vid sidan av dessa har även vd och bolag en inverkan vilket innebär att fördelningen är liknande som för koden som helhet.
Företagens förhållningssätt till kodens nionde avsnitt kan förklaras utifrån agentteori, positiv redovisningsteori samt upper echelon. Den teoretiska förankringen överensstämmer därmed gentemot koden som helhet. Den främsta förklaringen till hur bolagen förhåller sig till kodens nionde avsnitt finns inom effektivitet. Då rekommendationerna i kodens nionde avsnitt till stor del rör hur företag utformar sina ersättningsutskott och ersättningar till ledande befattningshavare är resultatet inte förvånande. Detta då ersättningar och incitamentsprogram syftar till att skapa målkongruens och därigenom hantera de agentproblem som finns i ett företag.
144