Syftet med denna uppsats var att ge en förklaring till varför företag väljer att göra avsteg från rekommendationerna i koden som helhet samt från de olika avsnitten. Faktorer som förväntades ha en inverkan på företagens förhållningssätt till koden identifierades inom fem befintliga teorier; agentteori, positiv redovisningsteori, institutionell teori, resursberoende- teorin samt upper echelon. När hypoteserna var utformade genomfördes en kvantitativ analys på data från åren 2012-2014. De företag som ingick i undersökningens urval var majoriteten av de företag som var registrerade på Nasdaq samt hade sitt säte i Sverige. Jämfört med tidigare studier inom samma område var målet att denna skulle vara mer heltäckande genom att inkludera fler variabler samt studera tillämpningen av kodens olika avsnitt. Resultaten förväntades ge en bild av vad som motiverar företag att avvika från koden samt om den tillämpas i syfte att uppnå effektivitet eller legitimitet.
Den empiriska analysen visade att det är sju variabler som har en inverkan på företagens förhållningssätt till koden som helhet där vissa leder till fler avvikelser och vissa till färre. Även för kodens första, andra, fjärde, sjunde, åttonde och nionde avsnitt kunde konstateras att det var ett antal variabler som samvarierade med hur många avvikelser företagen gjorde från respektive avsnitt. Av de 32 variabler som antogs ha ett samband med kodefterlevnaden kunde signifikanta relationer identifieras för 21 av dessa, antingen mot koden som helhet, mot ett specifikt avsnitt eller en kombination av dessa. För att ge en övergripande bild över de variabler som har störst betydelse för företagens tillämpning av koden totalt sett har nedan- stående modell utformats, modellen är en reviderad version av den figur som presenterades i början av teorikapitlet. För att inkluderas i modellen ställdes kriteriet att variablerna skulle ha ett samband med antingen koden som helhet eller med minst två av avsnitten. Sammantaget kan konstateras att det är tio faktorer som har ett betydande samband med företagens kodefterlevnad och att det är en jämn fördelning mellan om de bidrar till att avvikelserna ökar eller minskar. Variabeln styrelsekopplingar har dock både en positiv och negativ inverkan.
146
Figur 3, Slutlig modell
Gällande uppsatsens syfte kan konstateras att det kan anses uppfyllt eftersom faktorer som kan förklara bolagens förhållningssätt till både koden som helhet samt till flera av avsnitten har identifierats. Trots att signifikanta samband inte har konstaterats för samtliga avsnitt anses syftet uppnått då avsaknaden av samband med resterande kapitel beror på att få eller inga avvikelser gjorts från dessa. Då det är maximalt två avvikelser som gjorts från kodens tredje, femte, sjätte samt tionde avsnitt är det svårt att identifiera vilka faktorer som har en relation med bolagens tillämpning av de avsnittens rekommendationer.
7.1.1 Generella mönster
De faktorer som i denna undersökning kan konstateras ha ett negativt samband med av- vikelser från koden är förekomsten av industriella ägare, en större styrelse, en ökad andel kvinnliga styrelseledamöter, en kvinnlig vd samt högre lönsamhet. I motsats till dessa kan konstateras att ägarkategorin familjeföretag och sfärer, vd:ns ägande, vd:ns medverkan i styrelsen samt att ledamöterna suttit längre tid i styrelsen bidrar till fler avvikelser från koden. I vilken utsträckning styrelseledamöterna har uppdrag i andra styrelser bidrar till både fler och färre avvikelser, dock från olika avsnitt. Jämfört med tidigare svenska studier inom området identifierades nya samband mellan avvikelser från koden och familjeföretag och sfärer, vd i styrelsen, styrelsekopplingar, kvinnliga styrelseledamöter samt kvinnlig vd.
Ägare Familjeföret ag och sfärer + Industriellt ägande - Vd:ns ägande + Styrelse Styrelsens storlek - Vd i styrelse + Ledamötern as ämbets6d + Styrelse- koppligar +/- Kvinnliga ledamöter - Vd och bolag Kvinnlig vd - Lönsamhet - Avvikelser från koden AvsniC 7 + AvsniC 9 + AvsniC 2 - AvsniC 4 - AvsniC 4 + AvsniC 8 + AvsniC 9 + AvsniC 7 - AvsniC 8 - AvsniC 8 + AvsniC 9 + AvsniC 2 + AvsniC 4 + AvsniC 7 + AvsniC 9 + AvsniC 2 - AvsniC 7 + AvsniC 7 - AvsniC 1 - AvsniC 4 - AvsniC 9 -
147 Genom att studera de samband som analyserna visade i förhållande till de variabler som inte har någon relation med kodefterlevnad kan konstateras att ägarnas insyn och relationen mellan olika aktörer är av stor vikt för hur företagen tillämpar koden. Vidare indikerar resultaten även att det generellt inte finns någon substitutionseffekt mellan koden och andra mekanismer för kontroll samt att koden inte följs i syfte för bolagen att framstå som legitima.
Ägarnas insyn
Sammantaget visar uppsatsens resultat, precis som förutspått, att hur beroende de olika ägarkategorierna är av kodefterlevnad beror på hur god insyn de har i bolaget. Det kan även konstateras att det främst är ägarkategori som har en inverkan på tillämpningen av koden och inte storleken på ägarnas innehav, en slutsats som kan dras då inga samband identifierades mellan kodefterlevnad och minoritet- eller majoritetsägare. Denna aspekt indikerar att ägarnas engagemang, och därmed behov av koden, präglas av deras karaktär snarare än av andelar i bolaget. Att ägarkategorier har ett samband med tillämpningen av koden är sedan tidigare konstaterat i studier av Bohlin och Kurtaj (2009) samt Åslund och Yousef (2011), vilka dock har visat samband med olika ägare. Åslund och Yousef (2011) konstaterade att institutionellt samt utländskt ägande ledde till färre avvikelser från koden, något som inte kunde styrkas i denna uppsats. Bohlin och Kurtaj (2009) visade å andra sidan, likt denna studie, att industriellt ägande leder till färre avvikelser från koden. Resultatet att industriellt ägande har ett negativt samband med avvikelserna är motsatt hypotesen i denna uppsats och indikerar att den likställning som gjordes mellan familjeföretag och sfärer samt industriellt ägande inte är lämplig. Att de industriella ägarna kan konstateras vara i större behov av koden som kontrollmekanism kan förklaras genom att de inte har samma insyn och engagemang i företaget som familjeföretag och sfärer. Ytterligare en aspekt som kan förklara att sambandet var motsatt är att företag som ägare är känsligare för omgivningens påtryckningar och därmed behöver uppfattas som legitima i högre utsträckning än familjeföretag och sfärer.
Relationer mellan aktörer
Vidare indikerar resultaten även att ägarnas behov av koden beror på styrkan i relationerna mellan dem och de övriga aktörerna inom bolaget. En aspekt som visat sig ha betydelse för kodefterlevnaden är vilken makt den verkställande direktören besitter. Genom att äga andelar i bolaget samt vara ledamot i styrelsen ökar vd:ns inflytande samtidigt som individens relation med de övriga aktörerna förbättras. Utöver att skapa en relation med styrelseledamöterna kommer vd:n genom sin medverkan i styrelsen även närmare ägarna, vilka vanligtvis finns
148 representerade i svenska styrelser (Jonnergård & Larsson, 2007). När målkongruens uppstår genom att vd:n äger andelar i bolaget samtidigt som relationerna förbättras skapas ett ömsesidigt förtroende mellan ägare och vd vilket resulterar i att den garanti som koden syftar till att skapa inte anses lika nödvändig. En annan aspekt som talar för att kodefterlevnaden försämras när relationer uppstår mellan aktörer är att styrelsens övervakning av ledningen kommer att bli sämre då ledamöterna lär känna vd:n (Westphal, 1999). Att ledningens ägande leder till fler avvikelser från koden är sedan tidigare konstaterat i studier av Åslund och Yousef (2011), sambandet med vd i styrelse är inte tidigare undersökt
Ytterligare en aspekt som indikerar att relationer mellan aktörer har en inverkan på bolagens tillämpning av koden är att variabeln styrelseledamöternas ämbetstid visade ett positivt samband med avvikelser från koden, något som tidigare konstaterats av Tagesson och Collin (2015). Ett antagande som kan göras är de ledamöter som har haft sina poster en längre tid är ägare, något som grundas på att de större ägarna generellt deltar i styrelser i svenska företag (Jonnergård & Larsson, 2007) och att det är dessa som är engagerade nog att stanna länge inom företaget. När ägare och övriga ledamöter haft sina styrelseuppdrag en längre tid skapas relationer mellan ägarna, styrelsen och ledningen vilket leder till att aktörerna har tillit till varandra och att övervakningen av ledningen försämras (Westphal, 1999). Då ägare känner förtroende för övriga aktörer minskar deras behov av kodefterlevnad eftersom de litar på att samtliga aktörer arbetar för företagets bästa.
Substitutionseffekt mellan kontrollmekanismer
Flera av uppsatsens hypoteser grundades i Rediker och Seths (1995) resonemang om att bolagsmekanismer med liknande effekt anses överflödiga att tillämpa samtidigt, något som antogs ha en inverkan på företagens förhållningssätt till koden. Utifrån resultaten kan dock konstateras att koden och andra kontrollmekanismer inte kan ses som substitut till varandra, en slutsats som dras då endast en av de sex hypoteser kring substitut accepterades. En av de hypoteser som byggde på substitutsargumentet var styrelsens storlek vilken dock visade sig ha ett motsatt samband jämfört med förväntat. Att sambandet hade denna riktning kan istället förklaras av att ägare med bristfällig insyn i bolaget tillämpar flera kontrollmekanismer samtidigt. Detta eftersom större styrelser anses bättre på att övervaka ledningen (Andres & Vallelado, 2008) samtidigt som koden säkerställer att bolaget förvaltas i ägarnas intressen (Kollegiet för svensk bolagsstyrning, 2016b). Att det finns en negativ relation mellan styrelsens storlek och avvikelser från koden styrks av Tagesson och Collin (2015).
149 Sammantaget utifrån resultaten för samtliga variabler som byggde på argumentet om substitution kan konstateras att kodens effekter inte är jämförbara med övriga kontroll- mekanismers. Denna slutsats kan dras då variablerna styrelsens ägande, styrelsens nerlagda tid samt vd:ns rörliga ersättning inte visade på några samband och industriellt ägande samt styrelsens storlek uppvisade motsatta relationer jämfört med argumentet om substitution.
Strävan efter legitimitet
Vidare kan även konstateras att bolagets aktörer har olika inställning till koden och att deras attribut har en effekt på hur företaget tillämpar den. Den aspekt som utifrån analysernas resultat kan konstateras ha störst inverkan är kvinnlig representation vilken bidrar till färre avsteg från kodens rekommendationer. Huruvida sambandet beror på att kvinnor förespråkar hög kodefterlevnad eller att företag, vilka ser legitimitet som viktigt, både eftersträvar kvinnlig representation och att koden följs i hög utsträckning är dock en fundering värd att beakta. Korrelationen skulle utifrån detta resonemang istället kunna förklaras av att både policyaktiviteter såsom efterlevnad av koden och kvinnlig närvaro är ett sätt att signalera legitimitet (Jonnergård & Stafsudd, 2011). Gällande vilken inställning styrelseledamöter med engagemang i andra styrelser har till koden och den legitimitet den inger kan konstateras att de bidrar till både fler och färre avvikelser, något som innebär att deras inverkan på koden sammantaget kan anses som neutral. Att de kan bidra till både fler och färre avvikelser kan tyda på att den isomorfism som uppstår mellan bolagen gällande koden (DiMaggio & Powell, 1983) sträcker sig ner på avsnittsnivå där rekommendationer i vissa avsnitt anses viktigare än andra.
Generellt gällande aktörernas egenskaper kan konstateras att koden till viss del fungerar som ett verktyg för legitimitet där vissa individer är i större behov av kodefterlevnad. Som nämnts ovan är det vid kvinnlig representation som koden följs i högst utsträckning medan övriga attribut och egenskaper inte har visats ha något samband. Speciellt utmärkande är ålder och nationalitet vilka det fanns hypoteser kring hos flera aktörer men som inte haft någon betydande inverkan i något av fallen. Således kan de egenskaper som kvinnliga attribut medför antas ha en större inverkan på tillämpningen av koden jämfört med de egenskaper ålder och nationalitet medför. Å andra sidan kan tänkas att avsaknaden av samband med ålder och ursprung styrker den omvända relationen med kvinnlig representation, det vill säga att sambandet mellan kvinnliga aktörer och kodefterlevnad snarare kan förklaras av att båda dessa faktorer är en del av företagets strävan efter legitimitet. Detta då kvinnlig representation
150 kan antas vara en viktigare del i bolagens arbete mot att uppfattas som legitima jämfört med ålder och nationalitet.
Avslutningsvis kan även konstateras att bolagets förutsättningar inte har ett samband med deras behov av att följa koden i syfte att nå legitimitet. Detta då samtliga hypoteser angående bolaget falsifierades i de fall de härletts från teorier rörande legitimitet. Den enda variabel som behandlade bolagets förutsättningar och visade på ett samband med tillämpningen av koden var lönsamhet. Dock var sambandet negativt vilket var motsatt gentemot vad som var förväntat av legitimitetsskäl samt mot tidigare resultat av Åslund och Yousef (2011). Förklaringen till sambandet finns istället under effektivitet där dessa bolag gör färre avvikelser från koden i syfte att undvika ökad granskning och politisk inblandning (Watts & Zimmerman, 1986).
Sammanställning
Sammantaget visar uppsatsens resultat att några generella mönster kan identifieras. Ett av dessa berör att ägarnas behov av kodefterlevnad beror på hur god insyn och nära relation de har med bolaget och dess ledning. Det kan även konstateras att det är ägarkategorin som har den främsta inverkan på tillämpningen av koden och inte storleken på ägarnas innehav, en aspekt som indikerar att det är ägarnas karaktär som avgör deras behov av koden. Utifrån resultatet kan vidare argumenteras för att koden inte har samma effekt som andra bolags- styrningsmekanismer och att dessa därmed inte verkar som substitut till varandra.
Ett annat mönster som kan identifierats är att bolagets aktörer har olika inställning till koden och att deras attribut har en effekt på hur företaget tillämpar koden. Här kan konstateras att kvinnor i styrelsen samt som vd bidrar till färre avvikelser. Å andra sidan kan detta samband förklaras av att både kvinnlig representation samt hög kodefterlevnad ses som delar av företagens strävan mot att uppfattas som legitima och att förklaringen därmed inte finns i att kvinnor ser kodefterlevnad som viktigare än män. Till sist kan konstateras att behovet av att följa koden i syfte att nå legitimitet inte har något samband med bolagens förutsättningar då ingen av dessa hypoteser accepterades.