8. Diskussion
8.2 Kritisk reflektion
Jag har kritiskt reflekterat gällande min studie och avseende resultaten ställer jag mig frågande till om en orsak till att barnkonventionen inte får ett tydligare uttryck än vad studien visar på kan vara på grund av att empirin utgörs av domar från barnkonventionens första år som lag, samt endast från en förvaltningsrättslig domstol. Även om det rimligtvis kan vara bidragande så kvarstår det faktum att barnkonventionen var svensk lag under tiden för aktuella domslut och fanns att tillgå som gällande rättsregel, framför allt i relation till den kritik som svenska
domstolar fått av FN:s barnrättskommitté. Vidare kan jag anta det rimligt att förvaltningsrättens bedömningar och praxis inte ändras över en natt, men till detta ska det lyftas fram att mitt underlag sträckte sig över hela året 2020 utan en enda benämning av barnkonventionen. Då min studie inte på något sätt har undersökt hur eller med vilket stöd förvaltningsrätten gör sina
bedömningar kan jag vare sig utveckla eller understödja det påståendet, jag kan endast belysa det som en möjlig bidragande faktor.
I förhållande till att bedöma om beslut fattas i enlighet med vad som anses vara barnets bästa och rätten till deltagande behöver det sättas i relation till den maktrelation som råder mellan barnet och rätten vid en domstolsförhandling av beslut om tvångsvård. Vidare kan det finnas vikt av att ha i åtanke att samtligt underlag grundar sig på domar där förvaltningsrätten bifaller
socialnämndens ansökan, och således bedömer att behovet av tvångsvård finns. Med det sagt lämnar jag det öppet för möjligheten att det kan finnas domar som fått avslag där barn och ungas
44
egna åsikter om exempelvis samtycke bemöts på ett annat sätt av förvaltningsrätten, eller att förvaltningsrätten inte bedömer behövlig vård i enlighet med socialnämnden.
Vad betyder då studiens resultat för det sociala arbetet, min uppfattning är att i enlighet med den rättssociologiska ansatsen har studien bidragit till att visa ”rätten i verkligenheten” av hur barnkonventionen kommer till uttryck vid tillämpning av LVU, vilket till allra högsta grad är av vikt för det praktiska sociala arbetet. Framför allt betyder det att barnkonventionen som
lagstiftning inte benämns vid beslut om att tvångsomhänderta barn och unga, trots att barnen oftast befinner sig i mycket utsatta situationer. Då barnkonventionen som är barnens egen
rättighetslagstiftning inte alls omnämns undrar jag om det i förlängning påverkar hur väl Sverige anses verka enligt barnkonventionens föreskrifter.
Jag inledde denna studie med syftet att undersöka om barnkonventionen som lagstiftning kommer till uttryck i rättstillämpningen av LVU, och avslutningsvis mynnar studien ut i att den inte benämns men att delar av dess innebörd kan utläsas i förvaltningsrättens bedömning.
Resulterar det då i att barnkonventionen som lagstiftning inte fått någon betydande
genomslagskraft, eller att barnkonventionen redan haft betydelse? Denna studie har varken undersökt dessa frågor eller i den omfattningen att sådana påståenden kan besvaras, men de är likväl begrundansvärda.
8.3 Trovärdighet
Validitet och reliabilitet är begrepp som framför allt använts vid bedömningar om studiers trovärdighet och innefattar om studien har undersökt det som var avsikten att undersöka och ett mått på om det har undersökts på ett riktigt sätt. Dessa är främst kopplade till kvantitativ forskning medan det har utarbetats andra begrepp mer lämpade för kvalitativa studier. Med anledning av detta kommer jag att belysa min studie med utgångspunkt i följande begrepp som presenteras av Denscombe (2017); trovärdighet, pålitlighet, överförbarhet och bekräftelsebarhet.
Att påvisa samt bedöma om en studie har undersökt det som var dess avsikt kan vara svårare inom kvalitativ forskning än kvantitativ, men föreslås kunna belysas genom andra vinklar. För
45
vad som är exakt rätt kan vara svårt att både komma fram till och bevisa, och vissa menar att det inte heller är den kvalitativa forskningens syfte eller mål. Studiens trovärdighet stärks av att jag har använt mig av relevanta sökord och LVU domar från förvaltningsrätten utifrån studiens syfte och mina frågeställningar har en koppling till berörd lagstiftning som i sig är konkret och statiskt.
(Denscombe, 2017).
Jag har under studiens process strävat efter ledordet transparens, då jag finner det högst relevant både av en etisk samt metodologisk aspekt. Att jag tydligt beskriver och synliggör hur studien har genomförts både teoretiskt samt praktiskt från första samtal med förvaltningsrätten i mitt arbete att samla in data, till hur analysen genomförts och mina resultat presenteras. Likaså att jag motiverat mina val under arbetets gång skapar en transparens som följaktligen bidrar till
pålitlighet i enlighet med Denscombe (2017), som menar att läsaren då kan “se” min tankegång och således skapa sig en uppfattning om jag har använt relevanta metoder och fattat rimliga beslut.
I min studie har jag undersökt bedömningar i 22 LVU domar från en förvaltningsrätt under ett specifikt år, med hänseende till detta är min uppfattning att undersökningspopulationen är för liten för att kunna göra en uppfattning om studiens representativitet på nationell nivå. I likhet med annan kvalitativ forskning som generellt undersöker ett mindre urval kan svårighet att generalisera uppstå. Denscombe (2017) lyfter fram att det inte heller behöver vara målet, utan att resultatet är viktigt och relevant i sig till sin kontext. Vidare kan resultaten istället användas utifrån en överförbarhet till andra jämförbara situationer, det vill säga att mina resultat skulle kunna överföras och tillföra kunskap avseende andra LVU avgöranden.
Gällande bekräftelsebarhet och om kvalitativ forskning kan ge resultat opåverkade av forskaren kan diskuteras, detta med anledning av att den kvalitativa forskningens ansats innebär en
inblandning av forskaren, och att kvalitativa data bearbetas generellt med tolkningsprocesser. För att knyta an till min studie har jag använt dokument som datakälla vilket bidrar till ett objektivt och opåverkat empiriskt material, vilket kan jämföras mot exempelvis djupintervjuer där forskaren har en tydligare inverkan på underlaget. Den subjektiva inverkan jag främst kan se är den tolkning jag har gjort med stöd av barnrättsperspektivet gällande om barnkonventionen och
46
artikel 3 och 12 kunnat utläsas i bedömningarna, samt hur svagt respektive starkt
barnrättsperspektiv de innehar. Även avseende detta bidrar transparens i genomförande och tillvägagångssätt till att synliggöra arbetet och forskarens inblandning (Denscombe, 2017).
Avslutningsvis gällande studiens trovärdighet är min uppfattning att jag med en genomgående tydlighet och transparens i mitt arbete har lagt grunden för en god trovärdighet. Jag har besvarat studiens syfte genom att varva resultat från domarna med teoretisk förankring.
8.4 Förslag till framtida forskning och slutord
Att barnkonventionen inkorporerades till svensk lag skulle som tidigare skildrat bidra till inte bara en förstärkning av barns rättigheter utan även förtydliga det ansvar som myndigheter och beslutsfattare har att upprätthålla dem. Med anledning av detta och studiens resultat anser jag att nya studier med fördel kan göras inom området för att undersöka vilka effekter lagstiftningen gett och om det bidragit till en förstärkning av barns rättigheter i den svenska rättstillämpningen.
Utifrån detta lämnar jag ett förslag till framtida forskning om att göra en kvantitativ studie av hur barnkonventionen kommer till uttryck i förvaltningsrättsliga LVU domar. Genom att använda en kvantitativ ansats kan ett större antal domar från fler förvaltningsrätter användas och på så sätt bidra till ett översiktligt resultat som kan generaliseras till nationell nivå.
Jag vill avslutningsvis lyfta fram att det behövs vidare studier för att fortsätta utveckla
barnrätten. Speciellt om vi vill kalla oss bäst i klassen, och inte minst för att förbättra Sveriges arbete att verka enligt barnkonventionen, med och för alla barn.
47
9. Referenslista
Barghadouch, A., Skovdal, M., & Norredam, M. (2019). Do health reception policies in the Nordic region recognize the rights of asylum-seeking and resettled refugee children? Health Policy (Amsterdam), 123(12), 1173–1184. https://doi.org/10.1016/j.healthpol.2019.09.001
Barnombudsmannen. (u.å). Barnkonventionen. Hämtad 2021-09-28 från https://www.barnombudsmannen.se/barnombudsmannen/barnkonventionen/
Barnombudsmannen. (2021). Barnets ställning i lagstiftningen. Hämtad den 30 december 2021 från Barnets ställning i lagstiftningen - Barnombudsmannen
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder (3.uppl). Stockholm: Liber.
Committee on the Rights of the Child. (2015). Concluding observations on the fifth periodic report of Sweden. https://unicef-porthos-production.s3.eu-west-1.amazonaws.com/concl-observations-swe-2015-final.pdf
Creswell, J.W., & Creswell, J. D. (2018). Research Design: Qualitative, Quantitatve, and Mixed Methods Approaches (5. Ed.). Thousand Oaks: SAGE Publications, Inc.
Denscombe, M. (2017). Forskningshandboken - För småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna (4.uppl). Lund: Studentlitteratur.
Duffy, J., Collins, M., & Kim, S. H. (2018). Linking family engagement with a rights
perspective: macro factors influencing practice. European Journal of Social Work, 21(1), 45–60.
https://doi.org/10.1080/13691457.2016.1255925
Elsrud, T., Lalander, P., & Staaf, A. (2017). Noise, voice and silencing during immigrant court-case performances in Swedish district courts. Ethnicities, 17(5),
667-687. https://doi.org/10.1177/1468796815588620
Francia, G., & Edling, S. (2020). Unaccompanied Afghan Minors' Rights when Restrictive Transnational Migration Policies are in Force - The Case of Sweden. The International Journal of Children's Rights, 28(4), 894–924. https://doi.org/10.1163/15718182-28040002
48
Francia, G., Neubauer, A., & Edling, S. (2021). Unaccompanied Migrant Children’s Rights: A Prerequisite for the 2030 Agenda’s Sustainable Development Goals in Spain and Sweden. Social Sciences (Basel), 10(6), 185. https://doi.org/10.3390/socsci10060185
Gallagher, M. (2019). Rethinking children’s agency: Power, assemblages, freedom and materiality. Global Studies of Childhood, 9(3), 188–199.
https://doi.org/10.1177/2043610619860993
Heimer, M., Näsman, E., & Palme, J. (2018). Vulnerable children's rights to participation, protection, and provision: The process of defining the problem in Swedish child and family welfare. Child & Family Social Work, 23(2), 316–323. https://doi.org/10.1111/cfs.12424 Hoffman, S. (2020). Ex ante children's rights impact assessment of economic policy. The International Journal of Human Rights, 24(9), 1333–1352.
https://doi.org/10.1080/13642987.2020.1819798
Hultman, E., Höjer, S., & Larsson, M. (2020). Age limits for participation in child protection court proceedings in Sweden. Child & Family Social Work, 25(2), 304–312.
https://doi.org/10.1111/cfs.12686
Hydén, H. (2002). Rättssociologi som rättsvetenskap. Lund: Studentlitteratur Hörnqvist, M. (1996). Foucaults maktanalys. Stockholm: Carlsson Bokförlag.
Lindkvist, L. (2018). Rights for the World's Children: Rädda Barnen and the Making of the UN Convention on the Rights of the Child. Nordic Journal of Human Rights, 36(3), 287–303.
https://doi.org/10.1080/18918131.2018.1522772
Magnusson, A.-S., & Eriksson, M. (2019). Barnkonventionen på samhällsagendan? En studie om förekomst av konventionen i svensk tryckt press och på webb. Social-medicinsk tidskrift, 96(4), 585.
Motion 2018/19:1392. Barnkonvventionens tredje tilläggsprotokoll och klagorätt. 21A1CF50-895A-48DF-839A-68D4A654FB48 (riksdagen.se)
49
Ponnert, L. (2007). Mellan klient och rättssystem: Tvångsvård av barn och unga ur socialsekreterares perspektiv. Lunds universitet, Socialhögskolan.
Prop. 2009/10:232. Strategi för att stärka barnets rättigheter.
https://www.regeringen.se/49bbd7/contentassets/a9e1307541b64a6395d8691c8cf36fae/strategi-for-att-starka-barnets-rattigheter-i-sverige-prop.-200910232
Prop. 2017/18:186. Inkorporering av FN:s konvention om barnets rättigheter.
https://www.regeringen.se/4952fa/contentassets/ccaccfb483374099bdb045f96f7ca0bb/inkorpore ring-av-fns-konvention-om-barnets-rattigheter-2017_18_186.pdf
Regeringen. (u.å.). Barnkonventionen som svensk lag. Hämtad 2021-12-12 från Barnkonventionen som svensk lag - Regeringen.se
Regeringen. (2011). Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige. Hämtad 2021-12-01 från https://www.regeringen.se/49bbc4/contentassets/2a26913591f24fee99b910d3ceac4bd1/strategi-for-att-starka-barnets-rattigheter-i-sverige-s2010.026
Regeringen. (2016). Barnkonventionen blir svensk lag. Hämtad 2021-12-01 från
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2016/03/sou-201619/
Regeringen. (2018). Inkorporering av FN:s konvention om barnets rättigheter. Hämtad 2021-12-01 från https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/22021-12-018/03/prop2.-22021-12-01718186/
Regeringen. (2020). Idag blir barnkonventionen svensk lag. Hämtad 2021-12-12 från
https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2020/01/idag-blir-barnkonventionen-svensk-lag/
Rennerskog, J. (2020). ‘Rightificating’ Coercion – A Critical Perspective on the Transformation of State-Driven Coercive Care. Social & Legal Studies, 30(5), 726–744.
https://doi.org/10.1177/0964663920964858
Schiratzki, J. (2017). Barnrättens grunder. Lund: Studentlitteratur
50
SFS 1990:52. Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-199052-med-sarskilda-bestammelser-om-vard_sfs-1990-52
SFS 2001:453. Socialtjänstlag. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/socialtjanstlag-2001453_sfs-2001-453
SFS 2018:1197. Lag om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-20181197-om-forenta-nationernas-konvention_sfs-2018-1197
Socialstyrelsen. (2019). Barn och och unga i Socialtjänsten. Hämtad 2021-12-25 från https://www.socialstyrelsen.se/stod-i-arbetet/barn-och-unga/barn-och-unga-i-socialtjansten/
Socialstyrelsen. (2020). Kunskapslyft för barnets rättigheter. Hämtad 2021-12-12 från
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2020-5-6796.pdf
Socialstyrelsen. (2020). Lag med bestämmelser om vård av unga, LVU. Hämtad 2021-12-01 från Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU - Socialstyrelsen
Socialstyrelsen. (2020). LVU: handbok för socialtjänsten. Hämtad 2021-12-30 från LVU–
handbok för socialtjänsten (socialstyrelsen.se)
Socialstyrelsen. (2021). Statistik om socialtjänstinsatser till barn och unga 2020. Hämtad 2021-12-01 från
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/statistik/2021-8-7516.pdf
Socialutskottets betänkande 2018/19:SoU9. Socialtjänst- och barnfrågor. 509EFEC6-8B24-4025-B901-BB200D617473 (riksdagen.se)
SOSFS 1997:15. Almänna råd: Tillämpningen av lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga. https://lagen.nu/sosfs/1997:15
51 SOU 2016:19. Barnkonventionen blir svensk lag.
https://www.regeringen.se/49315c/contentassets/7bcd0fe8815345aeb2ff0d9678896e11/barnkonv entionen-blir-svensk-lag-sou-2016_19.pdf
SOU 2015:71. Barns och ungas rätt vid tvångsvård. Förslag till ny LVU. Barns och ungas rätt vid tvångsvård. Förslag till ny LVU. Del A. SOU 2015:71 (regeringen.se)
Staaf, A. (2005). Rättssäkerhet och tvångsvård: en rättssociologisk dokumentstudie.
Sociologiska institutionen, Lunds universitet
Stern, R. T. (2019). Much Ado about Nothing? The Road to the Incorporation of the UN Convention on the Rights of the Child in Sweden. The International Journal of Children's Rights, 2019(2), 266–305. https://doi.org/10.1163/15718182-02702005
SÖ 1990:20. Sveriges internationella överenskommelser: FN´s konvention om barnets rättigheter. Hämtad från SO_1990_20.pdf (regeringen.se)
Tärnfalk, M., & Alm, C. (2021). Social worker motivations and organisational prerequisites for care of children who commit crimes – the best interests of the child or the protection of society?
In European Journal of Social Work 24(1), 21-33.
https://doi.org/10.1080/13691457.2019.1585334
Unicef. (u.å.a) Barnkonventionen. Hämtad 2021-12-01 från https://unicef.se/barnkonventionen Unicef. (u.å.b). Sverige får kritik av FN. Hämtad 2021-12-18 från
https://unicef.se/barnkonventionen/sverige-far-kritik-av-fn
Unicef. (.u.å.c). Tilläggsprotokoll till barnkonventionen. Hämtad 2021-12-18 från Tilläggsprotokoll - UNICEF Sverige
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
52
10. Bilaga
10.1 Barnkonventionens artikel 3 och 12 i sin helhet.
Artikel 3 i sin helhet lyder:
“Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala
välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, ska i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa.
Konventionsstaterna åtar sig att tillförsäkra barnet sådant skydd och sådan omvårdnad som behövs för dess välfärd, med hänsyn tagen till de rättigheter och skyldigheter som tillkommer dess föräldrar, vårdnadshavare eller andra personer som har juridiskt ansvar för barnet, och ska för detta ändamål vidta alla lämpliga lagstiftningsåtgärder och administrativa åtgärder.
Konventionsstaterna skall säkerställa att institutioner, tjänster och inrättningar som ansvarar för omvårdnad eller skydd av barn uppfyller av behöriga myndigheter fastställda normer, särskilt vad gäller säkerhet, hälsa, personalens antal och lämplighet samt behörig tillsyn.”
Artikel 12 i sin helhet lyder:
“Konventionsstaterna ska tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad.
För detta ändamål ska barnet, i alla domstolsförfaranden och administrativa förfaranden som rör barnet, särskilt beredas möjlighet att höras, antingen direkt eller genom en företrädare eller ett lämpligt organ och på ett sätt som är förenligt med nationella procedurregler.”