6. Metod
I det här kapitlet kommer jag att redogöra för studiens metod och genomförande, avseende forskningsdesign, val av data och datainsamling, urval, analys samt avslutningsvis presenteras en etisk reflektion.
25
6.1 Kvalitativ forskningsdesign
Den kvalitativa forskningen kännetecknas framför allt av studier som fokuserar på ord, djupare tolkningar och nyanser samt mindre urval i enlighet med en hermeneutisk utgångspunkt. Medan kvantitativ forskning generellt använder ett större urval, och fokuserar på siffror och bredd med en positivistisk utgångspunkt som i större utsträckning bidrar till mätbara resultat (Bryman, 2018).
Även om jag kan se en nytta av att undersöka LVU domar i en större omfattning för att med fler antal domar i urvalet undersöka om barnkonventionen får uttryck i förvaltningsrättens
bedömning. En kvantitativ forskningsdesign skulle enligt Creswell och Creswell (2018) möjliggöra för en studie i större skala och således även kunna bidra till översiktliga och
generaliserbara resultat som kan presentera forskningsläget i frågan på en nationell nivå. Men en kvantitativ studie och dess data bidrar också till att jag som forskare går miste om djupgående analyser och tolkningar.
Jag har med anledning av studiens syfte valt att använda mig av en kvalitativ forskningsdesign, vilket kommer att påverka studiens yttre ramar och struktur. Om jag tar mig an
frågeställningarna med ett kvalitativt tillvägagångssätt kan jag med fördel tolka dokumenten på djupet och skulle kunna bidra till en ökad förståelse och kunskap om förvaltningsrättens
bedömning inom ett färre antal domar. Jag finner därmed den kvalitativa forskningen väl lämpad att fördjupa kunskapen om hur barnkonventionens artikel 3 och 12 synliggörs och tillvaratas i LVU domar. Det möjliggör för djupgående analyser av ord och innebörder då jag kan begränsa urvalet till ett mindre antal domar än om jag hade använt mig av en kvantitativ ansats (Bryman, 2018; Creswell & Creswell, 2018).
6.2 Dokumentstudie
Dokumentstudier kännetecknas av att de som namnet antyder baserar sin primära datakälla på dokument, Denscombe (2017) lyfter fram två särskilt användbara egenskaper vid
samhällsforskning, det ena är att dokumentets innehåll kan användas som belägg för något, och
26
för det andra så är dokumentet en permanent handling. Vilket överensstämmer i min studie där dokumenten utgörs av förvaltningsrättens faktiska bedömning, som inte heller kommer att förändras. Dokument som datakälla inrymmer en föreställning och värdering om att
informationen i dokumentet har ett värde som överstiger dess bokstavliga innehåll, därför brukar dokumentstudier även innefatta tolkning och sökande efter dolda innebörder och strukturer.
Vidare beskrivs tillgänglighet som en av de främsta fördelarna med dokumentstudier, det är relativt enkelt att inhämta data och betydligt mindre tidskrävande än andra datakällor (Denscombe, 2017).
Att använda mig av en dokumentstudie möjliggör för enligt Bryman (2018) ett bestående objektivt underlag som är opåverkat av den subjektiva faktorn, varken jag eller registratorn som gav ut handlingarna har kunnat inverkat på förvaltningsrättens bedömning. En annan fördel är att dokumentet kommer att bestå hos förvaltningsrätten även efter min studie om det skulle bli aktuellt att replikera studien eller återanvända underlaget till en ny studie. Medan nackdelar med dokument som datakälla samtidigt är delar av dessa fördelar som att det är dokumenterad text utan möjlighet att ställa frågor eller be om utvecklade svar där jag skulle önska. Det är nedskrivet av annan person och i annan kontext än min studie, dessa aspekter som gör dokumenten
opåverkade och objektiva kan också lämna utrymme till misstolkning av dess ursprungliga syfte (Bryman, 2018).
Min uppfattning är trots nackdelarna att en dokumentstudie med LVU domar som datakälla är väl lämpat till studiens syfte att undersöka hur barnkonventionens artiklar 3 och 12 synliggörs och tillvaratas i rättstillämpning. Mitt antagande stärks ytterligare av Denscombe (2017) som menar att dokument som datakälla dels står för värdefull information samt möjliggör för tolkning, vilket ligger i linje med studiens ansats.
6.3 Empiriskt underlag
Inför denna magisteruppsats gjorde jag en forskningsöversikt över svensk forskning från 2018 och senare om barnkonventionens implementering det sociala arbetet. Jag gjorde mina sökningar i databaserna ProQuest Social Sciences, SCOPUS och Primo med sökorden barnkonventionen
27
och “convention on the rights of the child” samt Sverige och Swe*, med en asterisk för att inkludera olika böjningar av ordet och således utöka mina sökträffar, jag använder
inklusionskriterierna peer-review, artiklar som dokumenttyp, svenska och engelska som språk samt inom årtalen 2018-2021. Av resultatet från sökningarna exkluderar jag de artiklar som saknar relevans för socialt arbete, och övriga som kopplar an till studiens forskningsfråga inkluderas, dessa är 12 stycken. Vidare gör jag kompletterande sökningar där sökorden varieras mellan LVU, “Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga" och tvångsvård men jag får ändå inga ytterligare träffar, det vill säga att artiklar från tidigare sökning tillsammans med annan relevant forskning ligger till grund för detta arbete.
Studiens empiriska underlag utgörs av 22 stycken LVU domar, varav 11 där beslutet är fattat enligt 2§ och 11 enligt 3§ LVU som avgjorts under året 2020 i en förvaltningsrättslig domstol i Sverige. Jag har utifrån ett etiskt ställningstagande valt att inte ange vilken förvaltningsrättslig domstol handlingarna kommer ifrån. Underlaget inkluderar endast året 2020 för att omfamna studiens syfte att redogöra för och analysera rättstillämpningen av LVU efter att
barnkonventionen blivit svensk lag 1 januari 2020. Min uppfattning är att det kan bidra till att synliggöra och undersöka dess implementering och rättsliga uttryck vid avgöranden om LVU.
Jag har valt att exkludera år 2021 dels på grund av att studien kommer att genomföras under senare delen av 2021 och därför inte kan ta del av domar fördelade på hela året, dels utifrån de begränsningar i form av tid och resurser som studiens utformning innebär.
Till följd av studiens syfte finner jag det mest relevant att undersöka förvaltningsrättens
bedömning till beslutet för att besvara frågeställningarna gällande rättstillämpning. Att använda förvaltningsrättens bedömning i olika LVU domar möjliggör för att jag ska kunna undersöka om barnkonventionens artikel 3 och 12 synliggörs och tillvaratas i den skriftliga argumentationen.
6.4 Datainsamling och urval
Datainsamlingen inleds genom att jag ringer till en förvaltningsrättslig domstol i Sverige och presenterar min studie samt vilka handlingar jag önskar begära ut. Jag får till svar att de önskar min begäran via e-mail, så jag skickar ett e-mail där jag efterfrågar LVU domar där avgörandet
28
är beslutat på respektive 2§ samt 3§ LVU under året 2020. Jag får tillbaka två tabeller i excel format med samtliga målnummer från år 2020, en för 2§ och en för 3§ LVU.
Tabellerna innehåller sammantaget 54 målnummer, varav 34 stycken är 2§ samt 20 stycken 3§
LVU. Den information som återfinns i tabellen är målnummer, utfall samt ansökningstyp. Jag gör i det här skedet en bedömning gentemot studiens syfte om att endast använda ansökningsmål som fått “helt eller delvis bifall”. Vilket motiveras dels av att när förvaltningsrätten ger bifall krävs en välgrundad argumentation och bedömning om barnet eller den unges situation, samt på vilket sätt vårdbehoven uppfyller rekvisiten i LVU lagstiftningen, dels att de som saknar bifall är få till antalet. Utifrån detta kommer de målnummer där avgörandet är benämnt som ej bifall att exkluderas.
Enligt Denscombe (2017) innebär urval ett strategiskt beslut att endast fokusera på en del av undersökningspopulationen, vilket arbete jag inleder genom att gå igenom den skickade tabellen för 2§ LVU som består av 34 målnummer, men fyra som saknar bifall exkluderas direkt med anledning av inkluderingskriteriet om bifall. Då återstår 30 målnummer vilka jag antecknar i ett separat dokument och gör ett slumpmässigt urval genom att gulmarkera varannan. I mitt arbete betyder den gula markeringen att målnumret ska inkluderas och övriga exkluderas. Med hjälp av denna metod återstår därefter 15 slumpmässigt utvalda målnummer som jag inkluderar då de uppfyller valda urvalskriterier för studien. I den andra tabellen för 3§ LVU återfinns 20
målnummer, varav en är benämnd som “ej bifall” och exkluderas därför direkt, därmed återstår 19 målnummer som antecknas i ett separat dokument. Jag fortsätter och exkluderar var sjätte målnummer för att även från denna tabell få 15 stycken, även denna gång använder jag en gul markeringspenna till de målnummer som skall inkluderas. Till följd av det ojämna antalet startar jag med att exkludera det första målnummret, sedan inkluderar jag de fem efterföljande
målnumren, exkluderar en, inkluderar fem, exkluderar en, inkluderar fem och exkluderar avslutningsvis en.
Denscombe (2017) beskriver att ett slumpmässigt urval kännetecknas av att samtliga enheter har samma sannolikhet att ingå i urvalet, att urvalet görs ur en känd population, det ska finnas en urvalslista med identifierings möjlighet och en slumpmässig urvalsprocedur. Utifrån denna beskrivning uppfyller mitt tillvägagångssätt kriterierna för ett slumpmässigt urval då jag har
29
använt mig av systematik baserat på en numerär ordningsföljd, genom att exkludera vartannat samt var sjätte målnummer. Detta innebär att det återstår 30 slumpmässigt utvalda målnummer, 15 av vardera 2§ och 3§ LVU. För att samla in datan skickar jag ett mail till registratorn på aktuell förvaltningsrätt med de 30 inkluderade målnumren och får tillbaka ett dokument med 26 nedladdningsbara målnummer, med förklaringen av att de övriga var dubbletter, det vill säga fanns med i både tabellen för 2§ samt 3§. Mitt nästa steg i arbetet var att skriva ner alla målnummer på ett pappersblock och läsa domslutets inledande del för att kunna lägga till en anteckning om målnumret gäller domslut för 2§ eller 3§ LVU. Vid denna inledande
genomläsning upptäckte jag att det förekommer fyra domar där besluten är baserade på både 2§
samt 3§ LVU.
Jag väljer att endast använda mig av domslut baserade på antingen 2§ eller 3§ LVU för att underlätta analysarbetet dels utifrån studiens yttre ramar som tid och resurser, samt för att lämna utrymme för jämförelser dem emellan. Detta resulterar i att jag exkluderar ytterligare fyra målnummer där domsluten är beslutade på både 2§ och 3§ LVU. Kvar som underlag till studien blir då 22 LVU domar, varav 11 är beslutade utifrån 2§ och 11 stycken utifrån 3§. Min
bedömning är att detta utgör en rimlig urvalsram dels utifrån antalet i den totala
undersökningspopulationen, dels utifrån den tidsbegränsning som råder för studien och dess kvalitativa ansats.
6.5 Analysmetod
Analys av forskningsdata kan göras med stöd av olika metoder och bör väljas beroende på datakälla och syfte med analysen. En kvalitativ innehållsanalys är väl anpassad till data bestående av text och kan lyfta fram underliggande budskap genom att följa en generell tillämpnings process som jag kortfattat kommer att presenteras nedan. En kvalitativ
innehållsanalys genomförs ofta genom att bryta ned texten till mindre enheter, utarbeta relevanta kategorier och koder samt avslutningsvis analysera texten utifrån enheternas förhållande till de kategorier och koder som skapas (Denscombe, 2017). Jag finner den kvalitativa
innehållsanalysen som relevant och väl lämpad till studiens syfte och frågeställningar för att bidra till fördjupad kunskap om hur artiklarna används i LVU domar (Bryman, 2018).
30
Under bearbetning av materialet kommer jag att inledningsvis läsa förvaltningsrättens bedömning i varje dom, för att bilda mig en uppfattning om rättens bedömning samt utifrån frågeställningarna uppmärksamma hur barnkonventionens artiklar 3 och 12 synliggörs och tillvaratas vilket också utgör kategorier till analysprocessen.
Analysarbetet har genomförts på följande sätt med stöd av den process som skildrats av
Denscombe (2017), inledningsvis skrev jag ut förvaltningsrättens bedömning av varje dom och läste dem en i taget. Jag började analysarbetet med att bryta ned materialet till mindre enheter, genom att färgmarkera varje mening där jag antingen kunde utläsa eller tolka innebörden av artiklarna 3 och 12, jag kodade dessa med rosa färg för artikel 3 – barnets bästa och blå färg för artikel 12 – barnets rätt till deltagande. Jag har till analysarbetet valt ut studiens frågeställningar som nyckelteman vilka också blir de kategorier som Denscombe (2017) skildrar. Jag skrev även ned dessa markerade koder i ett separat dokument i olika spalter för respektive färg. När jag bearbetat och brutit ut relevanta koder ur samtliga domar flyttar jag fokus till respektive kategori, som utifrån studiens frågeställningar och kodningens tydliga samhörigheter blev
barnkonventionens artikel 3 och 12.
Jag har med stöd av den kvalitativa innehållsanalysen upptäckt materialets kärnpunkter och genom kodning skapat två olika teman. För att besvara frågeställningarna på ett tydligt sätt kommer analysen slutligen att presenteras i en tematisering utifrån barnkonventionens artikel 3 och 12, där kodningarna presenteras i form av citat från domarna. Som ytterligare stöd har jag applicerat en värdering till mina kodningar om de har ett svagt eller starkt barnrättsperspektiv.
Där standardiserade laghänvisningar utan individuella bedömningar värderas som ett svagt barnrättsperspektiv, medan bedömningar baserat på ställningstaganden utifrån det enskilda barnet talar för ett starkt barnrättsperspektiv.
6.6 Etisk reflektion
Vetenskapsrådet (2017) föreskriver det ansvar som forskning medför, både gällande hur det skall bedrivas men inte minst skildras det ansvar som åligger den enskilda forskaren. Att bedriva studier och forskning inom socialt arbete innebär ofta att undersöka situationer och händelser av
31
känslig karaktär, både för enskilda och verksamheter. Likaså är detta aktuellt i min studie som innebär att granska uppgifter om händelser som för många av de berörda kan vara av traumatisk karaktär för både barnet, den unga och deras familjer.
Trots att domarna är offentlig handling kommer de att innehålla personliga uppgifter, där både barn och unga samt vårdnadshavare har granskats ingående vilket kan upplevas som ett intrång i deras integritet. Jag tar med mig den vetskapen in i arbetet och när jag först bekantar mig med domarna läser jag dess inledande del för att kontrollera att ärendet inte rör någon person jag känner till, och jag konstaterar att samtliga domar rör för mig okända personer. Men med anledning av de känsliga uppgifter som ändå förekommer i domarna maskerar jag
personuppgifter ur domarna genom att täcka över dem med en svart märkpenna och benämner sedan domarna med siffror mellan 1-22. Jag förvarar dem på så sätt att ingen obehörig ges tillgång till dem för att ytterligare stärka individskyddskravet, samt efter avslutad studie kommer samtliga domar att kasseras till en låst pappersinsamling för sekretessuppgifter. God kvalitet kräver enligt Vetenskapsrådet (2017) att studien i sin helhet följer etiska riktlinjer samt innehar en god forskningskvalitet vilket jag ska eftersträva genom att studien ska präglas av klarhet, ordning och struktur i enlighet med rådande föreskrifter.
Vidare reflekterar jag över etiska aspekter av min förförståelse avseende studien. Jag har länge haft ett intresse för barns rättigheter och position i samhället, vilket även var anledningen till att jag för fem år sedan sökte till socionomutbildningen. Under utbildningens gång riktades min uppmärksamhet till det juridiska fältet och jag intresserade mig för allt från enskilda paragrafer och förarbeten till områden som rättstillämpning och rättssäkerhet. Avseende eventuell
förförståelse till studien så bör det förtydligas att jag arbetar som socialsekreterare inom området barn och unga, och kommer därför i min yrkesroll i kontakt med barn och unga inom
socialtjänstens verksamhet. Min uppfattning är dock att det inte påverkar min studie i någon negativ omfattning då studiens syfte och underlag utgår ifrån förvaltningsrättens bedömning och avgöranden i mål om LVU. Jag tänker snarare att det bidragit till viss kunskapsmässig
förförståelse som jag bedömer som gynnsam då jag redan innan studien var påläst inom ämnet, dels utifrån intresse, utbildning och nuvarande arbetsplats.
32