För att förstå begreppet kulturell identitet behöver även identitets- begreppet utredas. En åsikt som har vunnit mark de senaste åren gör gällande att själva ordet identitet har en essentialistisk konnotation och förespråkar istället ord som identifikation eller subjekts- positionering vilka anses stå för en mer socialkonstruktivistisk syn.8
Utifrån en konstruktivistisk syn är identitet relationell och situatio- nell, vilket innebär att den får ett innehåll endast i relation till andra och ytterst bestäms av i vilken situation identiteten prövas.9 Både
individer och kollektiv antar olika identiteter beroende på kontext
6 Bauman 1990:175-197.
7 Inspirerat av Eklund 2003:74-78 och flera verk av Thomas Hylland
Eriksen, t.ex. 1999:31-32, 63.
8 T.ex. Lozic 2010:46; Skeggs 1999. 9 Hall 1996:2-6.
och vilken motidentitet de speglar sig i – de har alltså inte en, utan multipla identiteter. Kulturell identitet uppfattas i första hand som kollektiv,10 och Thomas Hylland Eriksen menar att det är medlem-
marna i en grupp som, genom att anse att andra grupper av män- niskor är kulturellt annorlunda än dem själva, skapar den egna kollektiva identiteten.11
Hylland Eriksen ser en tydlig koppling mellan kulturell identitet och etnicitet och betonar i detta sammanhang historiens viktiga roll.12 Han menar att en etnisk identitet för att nå framgång måste ha
en gemensam historia, och att synen på denna i hög grad styrs av gruppens behov i samtiden.13 Han gör också en iakttagelse att det
postmoderna samhället utmärks av en alltmer problematisk, flytande och oklar kulturell identitet, men att detta även har skapat en motreaktion i form av en renässans för olika typer av essentialistiska anspråk.14 Hylland Eriksen menar att för en essentialistisk syn på
kulturell identitet är det geografiska rummet centralt – att alla folkslag knyter sin identitet till en speciell geografisk plats. Ibland en plats vars gränser äger giltighet i nutiden, men det är även vanligt att platsen kopplas ihop med en historisk ursprungsmyt:15 ’Utan ett
kollektivt förflutet finns ingen kollektiv nutid och framtid.’16 I detta
sammanhang betonar han utbildningssystemets betydelse:
På detta sätt kan massutbildning vara ett effektivt hjälp- medel för att upprätthålla standardiserande kulturella reifikationer som är avgörande för att legitimera etniska identiteter. Massproducerade framställningar av ’vårt folk’ eller ’vår kultur’ är viktiga redskap i utformningen av en etnisk identitet som förmodas bygga på en histo- risk kontinuitet.17
10 En uppdelning i kollektiv/individuell identitet är emellertid inte självklar
och går att problematisera – en sådan diskussion förs dock inte i detta sammanhang.
11 Eriksen 1996:53-54.
12 En uppfattning som delas av många historiedidaktiker, och uttrycks
kärnfullt i t.ex. Zander 2004:82-114.
13 Eriksen 1999:89-99. 14 Eriksen 1996:82. 15 Eriksen 1996:80. 16 Eriksen 2004:120. 17 Eriksen 2004:116. 149
Kulturarv
Flera forskare kommenterar att kulturarv som begrepp under de senaste decennierna har växt i betydelse i Sverige; både i den all- männa kulturpolitiken men även inom utbildningsväsendet och akademin.18 Själva begreppet kulturarv myntades under senare delen
av 1800-talet och det är också under detta sekel som en mer nutida syn på begreppets innebörd växte fram (fenomenet i sig har äldre anor). Hur skall då kulturarv definieras idag? En vid och allmän förklaring är att kulturarvet är summan av det kulturstoff som över- förs mellan generationerna i en viss grupp eller samhälle. Det går också att göra en snävare definition som istället tar fasta på det kulturstoff som skapar kontinuitet, kulturell självförståelse och därmed en identitet. Med en sådan syn hjälper det till att förena en kultur inåt, men också att särskilja den från andra kulturer. 19
Hylland Eriksen menar att ett kulturarv låser fast en annars för- änderlig kulturell ström i tid och rum, t.ex. genom museum. På så sätt skapas essentiella inslag i den kulturella identiteten.20 Samma
tankegång utvecklas i en artikel av historiedidaktikern Per Eliasson som behandlar kulturarvets betydelse i skolans tidigare styrdoku- ment. Han menar att kulturarvet där lätt kan uppfattas som etno- centriskt då det ingår i formuleringar som till exempel ’vårt svenska’ eller ’det kulturarv som överförs från generation till generation’. Detta är inte oproblematiskt då det kan leda till en exkluderande känsla hos elever som inte känner att de omfattas av sådana formu- leringar. Vidare påpekar Eliasson att kulturarvet i dessa styrdokument
18 T.ex. Persson 2007:28-61. Persson pekar på att olika typer av
kulturbegrepp har fått ett enormt genomslag i Lpo 94. Han kallar detta ’den kulturella vändningen i skolans styrdokument’ och har räknat till över 50 ställen där kultur förekommer i olika former. Störst genomslag menar han att just kulturarvsbegreppet har fått. Jämför med Eklund 2003:220-221. Hon menar att kulturarvsbegreppet gjorde storstilad renässans i SOU 1992:94 Skola för bildning som föregick den nya läroplanen 1994. Hon visar att begreppet är rikligt förekommande i betänkandet och menar att kulturarvet där i första hand framstår som svenskt, förankrat i den västerländska kulturkretsen. Även Horgby & Lindström för fram att begreppet kulturarv har fått en mer framträdande roll; bl.a. i politiska och akademiska sammanhang: Horgby & Lindström 2002:308.
19 Anshelm 1993:9-13. 20 Eriksen 1996:77-78.
framstår som rumsligt bestämt och snarast som en essentiell kanon med etnocentriska förtecken med rötter i ett äldre bildningsideal.21
Interkulturellt perspektiv
Interkulturellt perspektiv har som begrepp inte samma tyngd som de övriga och är inte heller lika allmänt och välanvänt. I en svensk skolkontext har begreppet sin bakgrund i ett riksdagsbeslut från 1985 som fastslog att all undervisning skall ha ett interkulturellt perspek- tiv. Detta skulle bland annat syfta till att motverka fördomar och öka förståelse och respekt för olika kulturellt betingade förhållningssätt – både hos majoriteten och olika etniska minoriteter.22 Prefixet inter är
nära sammanbundet med ömsesidighet, interaktion och en process- inriktning.23 I den svenska Nationalencyklopedien förklaras inter-
kulturell med: ’avseende processer där människor med olika språk och kulturer kommunicerar med och påverkar varandra.’ Detta antyder en kultursyn i linje med hybriditetsperspektivet.
Närliggande begrepp är interkulturell förståelse och interkulturell kompetens som kan förstås som den förmåga undervisningen med ett interkulturellt perspektiv har till syfte att stärka hos eleverna.24 Kort
beskrivet går denna förmåga ut på att kunna förstå att världen och ’verkligheten’ går att uppfatta på olika sätt av olika grupper av människor. Dessutom att kunna leva sig in i och respektera skilda gruppers uppfattning och upplevelser. I riksdagsbeslutet 1985 och då detta skulle förankras i skolan kopplades begreppet helt ihop med etniska kulturella gemenskaper vilket inte behöver vara en själv- klarhet. Till exempel går det att tänka sig att begreppet även skulle gå att tillämpa på en förståelse mellan andra gemenskaper, såsom t.ex. mellan olika generationer, klasser eller olika subkulturer.