15 Counsell 2004:31.
rent generellt, utan den uppstod närmast som en övningsuppgift för undervisningen om första världskriget (Great War – därav namnet på övningen). Modellen var tillräckligt konkret för att inspirera eleverna att diskutera historiska fenomen utgående från den, däremot var avsikten inte att med modellens hjälp fastställa någon form av vetenskaplig historisk signifikans. 16
Phillips modell bidrar inte med något perspektiv eller kriterium som skulle kunna förklara varför till synes ’betydelselösa’ men möjli- gen intressanta historiska fenomen hänger med i undervisningen från läroplan till läroplan. Modellen ger ändå en ledtråd till hur en sam- manhållen uppsättning med kriterier kunde byggas upp. Counsell har försökt beakta de svaga punkterna i Phillips modell när hon ut- format sin ’R-teori’, som tillämpats för den empiriska delen i den här undersökningen. Counsell hävdar själv att hon strävat efter att med sina kriterier tydligare närma sig det historiska i begreppet ’historisk signifikans’ (eller historiskt signifikant kunskap), det vill säga att kri- terierna på något sätt skall belysa den grundläggande orienteringen i historien. Hennes kriterier utgår från idéer om hur historien brukas i syfte att skapa mening och samtidsorientering – snarare än att fast- ställa att vissa historiska fakta är mera signifikanta än andra. 17
Man talar om Counsells ’R-teori’ för att hon travesterat Phillips genom att låta alla sina fem kriterier börja med bokstaven R. Hon slår för det första fast att ett historiskt fenomen borde vara ’Remark- able’, det vill säga vara av anmärkningsvärd betydelse. Det andra kriteriet är att ett historiskt fenomen bör vara ’Remembered’, det vill säga bevarat i allmänt minne i den egna samtiden. Det tredje kriteriet är att ett historiskt fenomen skall ha ’Resulted in change’, alltså resul- terat i förändringar.
De tre första kriterierna kan te sig tämligen konkreta, även om de förstås inbjuder till olika tolkningar. De fjärde och femte kriterierna kan däremot uppfattas som mera abstrakta, även om de tar avstamp i den moderna diskussionen kring historiekultur och historiebruk. Som det fjärde kriteriet förutsätter Counsell nämligen att ett histo- riskt fenomen bör vara ’Resonant’, alltså att det har skapat en klang- botten i den egna samtiden. Det femte – och kanske det mest krä- vande kriteriet – är att det historiska fenomenet borde vara ’Reveal- ing’, det borde alltså kunna brukas för att förklara eller avslöja fenomen i den egna samtiden.
16 Phillips 2002.
17 Counsell 2004:33.
Det bör förstås betonas, inte minst eftersom Counsell låtit sig in- spireras av Phillips, att dessa fem kriterier inte skall uppfattas som ut- gångspunkten för att fastställa en absolut lista över fenomen som bör anses vara historiskt signifikanta, utan att kriterierna uttryckligen skall fungera som utgångspunkt för ett kollektivt resonemang inom en kulturell kontext. Inom specifikt avgränsade kulturella kretsar – för denna undersöknings del kretsen finlandssvenska historielärare – skall det vara möjligt att diskutera olika historiska fenomens betydel- se utgående från de fem kriterierna. Som individer kan alla ha olika tolkningar, men den kollektiva kompromissen ger ändå en mer eller mindre klar bild av hur olika historiska fenomen uppfattas i ett specifikt kulturellt sammanhang.
Det är således en självklarhet att ett historiskt fenomen kan upp- fattas vara ’remarkable’ av olika grad på en individnivå och till exem- pel på olika regionala nivåer. Det samma gäller för kriteriet ’remem- bered’. Det finska inbördeskrigets avgörande slag om Tammerfors kan till exempel vara mera ’remembered’ i Tammerfors än i Rovaniemi, och möjligen även starkare hågkommet inom en socialistisk än en borgerlig (släkt)tradition. Det kan även hända att man uppfattar att slaget ’resulted in change’ på olika sätt.
Det har även i flera sammanhang varit uppenbart att det finska inbördeskriget varit ’resonant’ i samtida historiska debatter – det ’egna’ inbördeskriget utgör en klangbotten för diskussioner om lik- nande fenomen i samtiden. Resonanskriteriet kan uppfattas som det mest kulturbundna kriteriet; utan relation till den egna historien uppstår högst troligt en svagare resonans.
Historiska fenomen som är ’revealing’ – som avslöjar eller belyser fenomen i vår egen samtid – är ett kriterium som Counsell utformat med syftet att finna förklaringar till varför vissa historiska fenomen uppfattas som betydelsefulla trots att det inte kunde förklaras över- tygande med de fyra första kriterierna. Counsell använder sig av exemplet med det så kallade barnkorståget 1212, som omnämns i brittiska läroböcker i historia trots att det varken kan anses ha haft anmärkningsvärd betydelse, ha bevarats i allmänhetens minne, resul- terat i stora samhälleliga förändringar eller ens skapat resonans för motsvarande samtida händelser. Counsell menar att den märkliga berättelsen – som givetvis är problematisk även i källkritiskt avseende – om en ung pojke som påstod sig ha stött på Jesus Kristus och ini- tierade ett korståg bland barn, uppfattas som betydelsefull för att den belyser olika mänskliga karaktärsdrag som eleverna kan intressera sig för och lära sig av: ’It might suggest something about the nature of
religious fervour, about the influence of popular preachers or, by inference, about economic and social changes that had made people particularly desperate or suddenly with less to lose’. Counsell under- stryker att ’the extraordinary can reveal the ordinary’. 18
Speciellt det avslöjande eller belysande elementet understryker det reflekterande draget i tolkningen av historiska fenomen och dess be- tydelse. Inget historiskt fenomen avslöjar eller belyser någonting alls såvida det inte relateras till den egna samtiden. Det är skäl att betona att Counsells teoretiska modell i sig endast kan operationaliseras genom en kollektiv process – historisk signifikans kan inte i sig fast- ställas genom en enmansutredning.
Såväl Körbers som Counsells modeller kring historisk kunskap betonar den reflekterande och processinriktade dimensionen. De bägge teoretiska modellerna används här som utgångspunkter för den empiriska delen i den här undersökningen.