Det är ett anmärkningsvärt faktum att man under de 120 år som psykologin exi-sterat som självständig akademisk disciplin inte lyckats enas om vad som egent-ligen utgör psykologins studieobjekt. Vetenskapsakademiens nationalkommitté för psykologi definierar ämnet som »ett systematiskt utforskande av människors upplevelser och beteenden«103men klargör samtidigt att psykologin gränsar till
102Moi, What is a Woman?, 69.
103»Psykologiämnet«, Kungliga vetenskapsakademien, Nationalkommittén för psykologi, 23 novem-ber 2015, senast hämtad 4 april 2016, http://sncfp.psychology.su.se/amnet/.
1.5 Kulturpsykologi
sociologi, pedagogik, antropologi, lingvistik, neurovetenskap, psykiatri, biologi, fysiologi och praktiskt taget varje disciplin som studerar människor; den akade-miska psykologin har, sedan den etablerades på 1880-talet, befunnit sig i ett (ofta konfliktfyllt) gränsland mellan samhällsvetenskap, humanvetenskap och natur-vetenskap.104 Dagens akademiska psykologi spänner inte bara över så vitt skil-da områden som organisationspsykologi, personlighetspsykologi och psykofysik utan inrymmer också flera olika skolbildningar såsom kognitivistisk, diskursiv och humanistisk psykologi. Här skall jag inte närmare gå in på dessa olika skol-bildningar, utan bara klargöra att jag finner min utgångspunkt i vad som i vid bemärkelse kan benämnas kulturpsykologisk forskning. Med detta avses
sådana [psykologiska] perspektiv som betraktar psykologiska processer så-som »medvetandet« [the mind] och »självet« [the self ] så-som sociokulturellt konstituerade fenomen – det vill säga uppkommna ur kultur och samhäl-le, i motsats till blott förmedlade av kultur och samhälle. Dessa konstituti-va ansatser till psykologi förstår kognition, emotion, minne, identitet, per-sonlighet och andra psykologiska begrepp som relationella företeelser som uppstår ur interaktioner med andra i ett sociokulturellt sammanhang..105
Snarare än ett studium av kulturens inverkan på individens psykologiska fun-gerande innebär kulturpsykologisk forskning ett studium av individens psykologi med utgångspunkten att det psykologiska är historiskt och kulturellt konstituerat. Det konstitutiva i det kulturpsykologiska perspektivet är viktigt eftersom det in-nebär (1) att det psykologiska sträcker sig bortom den omedelbara intersubjektiva situation i vilken människors upplevelser och beteenden studeras, mot den »bak-grund« av kulturellt och historiskt förmedlade förståelser som gör såväl beteen-den som upplevelser begripliga, (2) att det psykologiska, såsom kulturellt och hi-storiskt avhängigt, är i ständig förändring. Det sistnämnda innebär också att den akademiska psykologin förändrar det den studerar, något som filosofen Alasdair MacIntyre träffande formulerar:
Psykologin är inte bara studiet av människors tänkande, kännande, hand-lande och samspehand-lande med varandra: den har i sig – precis som övriga människovetenskaper – frambringat nya sätt att tänka, känna, handla och samspela. Vi vanliga människor som psykologin studerar är inte längre rik-tigt samma vanliga människor som vi var innan så ovanliga människor som William James och Freud och Köhler och Piaget. Psykologer har tolkat den
104Daniel N. Robinson, An Intellectual History of Psychology, 3:e utg. (Madison, WI: University of Wisconsin Press, 1995).
105Susanne R. Kirschner och Jack Martin, »The Sociocultural Turn in Psychology: An Introduction and an Invitation«, i The Sociocultural Turn in Psychology: The Contextual Emergence of Mind and
mänskliga världen med varierande (ibland frapperande) framgång; men de har varit systematiskt framgångsrika i att förändra den.106
Det kulturpsykologiska forskningsfältet är brett med flera olika inriktningar och utgångspunkter. Hit räknas exempelvis den diskursiva psykologin,107vissa socialkonstruktionistiska inriktningar108och hermeneutiska ansatser.109
Ett kulturpsykologisk perspektiv tarvar också ett klargörande av vad som me-nas med »kultur«. Här kan antropologen Clifford Geertz ofta citerade definition vara tillämplig:
Eftersom […] jag tror att människan är ett djur som svävar i betydelsevävar som hon själv har vävt, tänker jag mig att kultur är just dessa vävar.110
I en mer snäv bemärkelse ansluter avhandlingen till en fenomenologisk för-ståelse av psykologi och psykologisk forskning. I den fenomenologiska tanketra-ditionen kan »kultur« förstås som det den senare Husserl benämnde livsvärlden (ty. die Lebenswelt). Detta är förvisso ett mångtydigt och komplext begrepp hos Husserl, men Christian Beyer ger det en tilltalande och lättbegriplig tolkning:
Begreppet »livsvärld« avser det sätt som medlemmar av en eller flera sociala grupper (kulturer, språkgemenskaper) använder för att strukturera världen i objekt.111
Fenomenologin som tranketradition återkommer jag till i avsnitt 3.3.2.
106Alasdair MacIntyre, »How Psychology Makes Itself True – Or False«, i A Century of Psychology as
Science, red. Sigmund Koch och David Leary (New York: McGraw-Hill, 1985), 897, min
översätt-ning.
107Se t. ex. Derek Edwards, Discourse and Cognition (London: SAGE, 1997); Magnusson och Mare-cek, Genus och kultur i psykologi; Eva Magnusson och Jeanne MareMare-cek, »Sociocultural Means to Feminist Ends: Discursive and Constructionist Psychologies of Gender«, i Kirschner och Martin,
The Sociocultural Turn in Psychology, 88–110; Jonathan Potter och Margaret Wetherell, Discourse and Social Psychology: Beyond Attitudes and Behaviour (London: SAGE, 1987).
108Kenneth J. Gergen, »Social Psychology as History«, Journal of Personality and Social Psychology 26, nr. 2 (1973): 309–320; Kenneth J. Gergen, »The Social Constructionist Movement in Modern Psychology«, American Psychologist 40, nr. 3 (1985): 266–275; Rom Harré, »Public Sources of the Personal Mind: Social Constructionism in Context«, i Kirschner och Martin, The Sociocultural
Turn in Psychology, 31–44; John Shotter, »Inside Our Lives Together: Neo-Wittgensteinian
Con-structionism«, i Kirschner och Martin, The Sociocultural Turn in Psychology, 45–67.
109Frank C. Richardson och Blaine J. Fowers, »Hermeneutics and Sociocultural Perspectives in Psychology«, i Kirschner och Martin, The Sociocultural Turn in Psychology, 113–136; Jeff Sugar-man och Jack Martin, »Agentive Hermeneutics«, i Kirschner och Martin, The Sociocultural Turn
in Psychology, 159–179.
110Clifford Geertz, The Interpretation of Cultures: Selected Essays (New York: Basic Books, 1973), 4; citerad och översatt av Magnusson och Marecek, Genus och kultur i psykologi, 57.
111Christian Beyer, »Edmund Husserl«, i The Stanford Encyclopedia of Philosophy, Summer 2015, red. Edward N. Zalta (2015), min översättning.