För att säkra en undersöknings kvalitet så är reliabilitet och validitet två viktiga aspekter att ta i beaktning (Yin, 2003; Sjöström, 2018; Bell et al., 2019). Vid fallundersökningar är det otillräckligt att se på validitet som en helhet och begreppet måste brytas ner i tre olika delar: konstruktions- , intern samt extern validitet (Yin, 2003).
3.8.1 Reliabilitet
Begreppet reliabilitet innebär att resultaten av en studie ska gå att återupprepa, det vill säga om någon annan följer exakt samma metoder ska den undersökaren landa i samma slutsatser (Yin, 2003; Bell et al., 2019). För att en fallundersökning ska uppnå hög reliabilitet ska därför alla procedurer beskrivas utförligt (Yin, 2003). Vi har därför genom hela rapporten försökt vara så tydliga och transparenta som möjligt för att beskriva vad, varför och hur vi genomfört olika delmoment. Exempelvis skriver Merriam och Nilsson (1994) att triangulering ökar reliabiliteten medan Bell et al. (2019) skriver att kodning av intervjuer ökar reliabiliteten i en undersökning, vilket är två metoder vi efterföljt.
3.8.2 Konstruktionsvaliditet
Konstruktionsvaliditet innebär att bygga upp en tydlig bild av vad studien ämnar undersöka och konstruera en teoretisk grund för hur detta kan mätas (Yin, 2003). Konstruktionsvaliditeten ökar genom användning av multipla källor (Yin, 2003). För vår studie så konstruerade vi vår undersökning dels på förstudieintervjuer med fallföretaget för att få en tydlig bild av vilket problem vi ville undersöka. Därefter söktes relevant litteratur som tillsammans bildade en teoretisk grund för vilka aspekter som borde mätas för att kunna besvara undersökningens syfte.
35
3.8.3 Intern validitet
Intern validitet relaterar främst till kausalitet (Bell et al., 2019; Yin, 2003). Begreppet handlar om att garantera att de delfaktorer som identifieras påverka problemställningens huvudfaktor är heltäckande, och att inga andra underliggande faktorer finns (Bell et al., 2019; Yin, 2003). För vår studie innebar detta att analysmodellens underfaktorer tillsammans skulle vara heltäckande för vad en e-rekryterares värdeerbjudande borde innefatta. Denna interna validitet uppnåddes genom referensramens omfattande litteraturstudie som låg till grund för vår analysmodell. Att uppnå hög intern validitet är vanligt vid kvalitativa fallstudier, vilket var den typ vi genomförde, men däremot är extern validitet svårare (Merriam & Nilsson, 1994).
3.8.4 Extern validitet
Extern validitet handlar framförallt om en studies generaliserbarhet, det vill säga om resultaten är användbara även utanför den specifika undersökningens kontext (Bell et al., 2019; Yin, 2003; Merriam & Nilsson, 1994). Extern validitet vid fallstudier har kritiserats eftersom endast ett fall undersöks och frågan om det går att generalisera utifrån endast ett fall har inte besvarats enstämmigt inom litteraturen (Bell et al., 2019; Yin, 2003; Merriam & Nilsson, 1994). Däremot ökar den externa validiteten i en fallstudie om undersökningens urval görs slumpmässigt, och även multipla fallstudier är att föredra (Merriam & Nilsson, 1994).
För en enskild fallstudie menar dock Yin (2003) att extern validitet innebär bland annat att den teori som använts även kan användas som teoretisk grund för liknande fallstudier. Extern validitet innebär också att resultaten av den genomförda studien kan användas som grund för framtida fallstudier (Yin, 2003). Vår studies externa validitet utgörs främst av resonemanget som Yin (2003) för där den gjorda fallundersökningens teoretiska grund så väl som dess resultat kan utgöra en bas för framtida studier.
För att öka den externa validiteten i vår studie hade alltså en multipel fallstudie av e-rekryterare kunnat ha genomförts istället. En multipel fallstudie skulle dock ha inneburit ännu mer arbete vilket skulle varit svårt att hinna med, baserat på ett examensarbetes omfång. Angående det slumpmässiga urvalet av respondenter, som också kan öka extern validitet, så var även detta en svårighet för oss. Antalet respondenter på fallföretaget var högst begränsat eftersom företaget har relativt få anställda och därmed behövde alla intervjuas för datainsamlingen. Urvalet bland studenter försökte hållas varierat genom att intervjua studenter från olika studieprogram och årskurser. Att kalla urvalet för slumpmässigt vore dock felaktigt då det var ett bekvämlighetsurval som försökte återspegla genomsnittsstudenten. Den externa validiteten kunde därigenom förbättrats genom att göra hela urvalet slumpmässigt.
3.9 Etik
Att ta hänsyn till vad som är etiskt riktigt är precis som reliabilitet och validitet viktigt vid genomförandet av en undersökning (Merriam & Nilsson, 1994). Vid företagsekonomisk forskning, vilket är fältet den här undersökningen tillhör, så är det framförallt fyra etiska principer som bör tas hänsyn till (Bell et al., 2019). Dessa är undvikande av skada, informerat medgivande, integritetsskydd genom konfidentialitet och motarbeta bedrägeri (Bell et al., 2019).
36
3.9.1 Undvikande av skada
Denna del handlar om att forskning inte ska resultera i att någon deltagare i undersökningen ska komma till skada. Skada kan bland annat innefatta fysisk skada, skadat självförtroende hos deltagare, stress och skada på deltagares karriärutveckling (Bell et al., 2019).
3.9.2 Informerat medgivande
Den här delen handlar om att respondenter ska få tillräcklig information kring undersökningen innan de bestämmer sig för att ställa upp och delta (Bell et al., 2019). Det ska vara frivilligt för respondenterna att delta och de ska veta vad de ger sig in i (Bell et al., 2019). Detta innebär också att informera respondenter om hur respondenten kommer observeras, till exempel om en intervju kommer att spelas in (Bell et al., 2019). I vår studie så hade vi kontakt med fallföretaget i förväg och förklarade vad vi ville ställa frågor kring. Dessutom var vi måna om att informera respondenter vid det faktiska intervjutillfället att intervjun skulle spelas in, och bekräftade att respondenter inte tyckte detta var ett problem.
3.9.3 Integritetsskydd genom konfidentialitet
Integritetsskydd kopplar starkt till informerat medgivande på så sätt att intervjupersonen informeras om hur integriteten kommer skyddas redan innan intervjun genomförs (Bell et al., 2019). Om respondenten efter genomför intervjun så har respondenten ansett integritetsskyddet som tillräckligt (Bell et al., 2019). Vi valde därför att informera respondenter kring hur vi tänkt anonymisera all information som sades till oss. Detta kopplar också till den första etiska aspekten: att undvika att respondenter kan komma till skada på något sätt.
3.9.4 Motarbeta bedrägeri
Den fjärde etiska principen handlar om bedrägeri vilket är att undersökarna får forskningen att framstå som något annat än vad den faktiskt är (Bell et al., 2019). För att undvika detta var vi tydliga med att klargöra varför vi genomförde intervjuerna, hur vi skulle använda intervjuerna och vilket värde som intervjuerna skulle innebära för oss.
3.10 Metodkritik
Trots att studien genomförts med hänsyn till alla ovan presenterade aspekter så finns det vissa svagheter i undersökningens metod.
Den främsta svagheten är tolkningar som gjorts i olika steg, framförallt genom operationalisering, intervjuer och analys av intervjuerna. Av dessa är intervjuerna den del som haft störst risk för tolkningsfel eftersom respondenterna kunde tolka våra frågor på ett annat sätt än vi tänkt oss, men även kan vi ha tolkat respondenternas svar felaktigt. Detta kan därmed ha påverkat studiens empiri och i ett nästa skede även haft en inverkan på studiens analys. Även om vi försökt göra intervjuunderlaget så tydligt som möjligt, för att minska tolkningsfel, kunde vi ha genomfört testintervjuer för att granska intervjuguidens kvalitet innan datainsamling genomfördes. Detta gjordes inte med anledning av projektets tidsbegränsning. Vidare användes ingen kvantitativ metod för att mäta värdeerbjudandets olika delars betydelse och vikt. Istället
37
gjordes detta kvalitativt och även detta innebar en tolkning från vår sida och därmed risk för tolkningsfel.
Gällande urvalet av respondenter visade det sig att inte alla var aktiva användare av jobbportaler. Några av studenterna som intervjuades berättade att de huvudsakligen använde sig av referenser eller arbetsgivares egna hemsidor för att finna jobb. De har valts att ingå i dataunderlaget då de har gett ytterligare nyanser till varför en jobbportal inte används, vad som skulle få dem att nyttja en jobbportal samt en inblick i alternativa kanaler för jobbsökande. Därmed har information utvunnits gällande jobbportaler och den kontext de befinner sig i. Det har samtidigt varit på bekostnad av att dessa respondenter inte kunnat ange mer djupgående beskrivningar av faktiska upplevelser av jobbportaler.
Under de inledande intervjuerna framgick det att en viktig del i de arbetssökandes val av jobbportal var hur och när de först kom i kontakt med jobbportalen i fråga. Av denna anledning utformades ett nytt kapitel i referensramen, kanaler. I och med att kapitlet tillkom efter att ett antal intervjuer redan genomförts ändrades aldrig intervjuguiden till att innehålla ett frågeblock specifikt för kanaler. Istället ställdes alltid följdfrågor kring kanaler då respondenten själv förde ämnet till tals. Att kanaler tillkommit till studien är det mest utmärkande exemplet av hur en abduktiv ansats använts där Dubois och Gadde (2002) menar på att studiens ramverk, analysmodellen, blir modifierad utefter empiriska fynd.
38
4. Empiri
Det här kapitlet presenterar information som samlats in via studiens intervjuer. Eftersom intervjuer gjorts både med anställda på fallföretaget samt med studenter så delas kapitlet in i två delar: insamlade data om fallföretaget respektive insamlade data om arbetssökandes användande av rekryteringsplattformar. Strukturen för båda delkapitel följer de preciserade frågeställningarna som presenterades i 2.5 Preciserad Uppgift.
I det här kapitlet används förkortningar av respondenterna för att anonymisera intervjupersonerna. I tabell 1 förklaras förkortningarnas innebörd.
Tabell 1: Respondenter samt förkortning som används i löpande text
Student Förkortning som
används i text
Företagsrespondenter Förkortning som används i text Studentrespondent 1 R1 Företagsrespondent 1 F1 Studentrespondent 2 R2 Företagsrespondent 2 F2 Studentrespondent 3 R3 Företagsrespondent 3 F3 Studentrespondent 4 R4 Företagsrespondent 4 F4 Studentrespondent 5 R5 Studentrespondent 6 R6 Studentrespondent 7 R7 Studentrespondent 8 R8 Studentrespondent 9 R9 Studentrespondent 10 R10
4.1 Om fallföretaget
Tjänsten JobbPlus är en del av Norrköpings Tidningars Mediahus (NTM) som är en av Sveriges största mediekoncerner. JobbPlus är en reaktion på vad NTM upplevde att deras kunder önskade i en rådande digital era. Enbart försäljning av tryckta rekryteringsannonser i koncernens tidningar var inte tillräckligt. För att behålla och locka fler annonskunder erbjuds kunder numera ett paketpris för tryckt annons plus digital annons, alternativt enbart en digital annons. Respondenten F3 beskriver JobbPlus som “en mötesplats för arbetsgivare och arbetssökande”. Målet är att underlätta jobbsökandeprocessen för båda parter, arbetsgivare så väl som arbetssökande. Tjänsten har för närvarande drygt fyra tusen medlemmar där drygt sjuhundra av tjänstens medlemmar är prenumeranter på någon av NTM:s tidningar.
NTM är dock inte ensamma om att ha tagit steget mot digitala rekryteringsplattformar. Andra aktörer och därmed de främsta konkurrenterna är Monster, Blocket Jobb och Arbetsförmedlingen. JobbPlus är en mindre aktör än dessa konkurrenter, exempelvis vad gäller antal medlemmar, men har en ambition om att växa.