Några av respondenterna betonar att en viktig del i ansökandet av ett jobb är vem arbetsgivaren är. Där väger arbetssökande in seriositeten av arbetsgivaren, hur framtida karriärmöjligheter ser ut och vad företaget i fråga värdesätter i form av arbetsklimat. Arbetssökande vill trivas på sin framtida arbetsplats och upplever att jobbannonser inte har tillräckligt med information eller att den informationen inte heller går att läsa sig till via företagets egen hemsida. Det är istället att föredra att få de anställdas egna berättelser, antingen genom en direkt interaktion eller genom läsning av de anställdas recensioner av en arbetsgivare. Baum och Kabst (2014) berättar om hur jobbportaler kan öka interaktionen mellan arbetssökande och arbetsgivare i form av bloggar, berättelser från anställda eller personliga meddelanden. Utifrån arbetssökandes respons i denna studie ses en möjlighet för e-rekryterare att tillhandahålla funktioner som faciliterar interaktionen mellan arbetssökande och arbetsgivare där fokus är på ärliga beskrivningar av företaget och löneuppgifter. JobbPlus satsning på en chattfunktion mellan arbetssökande och arbetsgivare passar därmed in på vad både teori och insamlad empiri säger skapa värde för den arbetssökande.
Samtidigt är företagsattribut inte något som lyfts fram av alla respondenter och som en respondent beskriver som ointressant. Företagsattribut har en indirekt påverkan på intentionen att söka en tjänst (Allen et al., 2007; Baum & Kabst, 2014). Utifrån svaren i denna undersökning uttyds en diskrepans i arbetssökandes inställning till vikten av företagsattribut. Därmed instämmer vi med Baum och Kabst (2014) gällande en tveksamhet till huruvida tilltalande företagsattribut är tillräckligt för att en arbetssökande ska söka en tjänst.
Arbetssökande finner att skapandet av ett konto på en jobbportal är jobbigt. Anledningen till motståndet för att skapa ett konto är att den ytterligare funktionaliteten som medföljer inte är något som nyttjas av de arbetssökande samt att det tillslut leder till ett flertal konton på olika sidor där inloggningsuppgifter glöms bort. Kumar och Reinartz (2016) talar för att kundens upplevda värde där upplevda fördelar ställs mot nackdelar. Utifrån responsen från de arbetssökande utläses att skapandet av ett konto på en jobbportal har ett negativt upplevt värde där kostnaden, skapandet av ett konto, inte överväger fördelarna, ytterligare funktionalitet. Som kontrast till de arbetssökandes inställning till konton har JobbPlus som mål att användarna på deras sida skapar ett konto. Funktioner som låses upp i samband med ett konto inkluderar jobbevakningar, sparandet av jobb, tipsmail och lagrandet av CV. Konton möjliggör för skräddarsydd information där Loiacono et al. (2002) menar på att det leder till en ökad användarvänlighet. Det är inte något som återfunnits i denna studie inom ramen av jobbportaler. JobbPlus ambition om att introducera snabbansökning tycks bättre stämma överens med de arbetssökandes inställning till konton på jobbportaler. Genom att ha möjlighet
53
till att skapa ett konto efter en ansökan har den arbetssökande nyligen haft en lyckad upplevelse av jobbportalen och kan bättre se vad för användning de har av ett konto.
5.3 Designaspekter
Respondenter berättar om hur en snygg sida ger dem ett proffsigt och seriöst intryck av jobbportalen i fråga. Det understryks också hur designen på en jobbportal skapar en initial känsla för inställningen till jobbportalen. Detta överensstämmer med Morgan-Thomas och Veloutsous (2013) beskrivning av hur en hemsidas design kommunicerar ut varumärkets budskap. Anledningen till att JobbPlus uppdaterar utseendet på jobbportalen är av anledning att den ska upplevas som fräsch och modern. De arbetssökande menar på att en tilltalande design är då jobbportalen ser modern ut med mjuka kanter och djup i bilden. Dessutom ska jobbportalen innehålla en liten mängd reklam för att sidan ska vara så överskådlig som möjligt. Samtidigt ska det poängteras att ett flertal av respondenterna uppskattar designen på en jobbportal förutsatt att det finns många annonser att tillgå. Dessutom berättade några av de arbetssökande att en jobbportals layout inte är något de reflekterar över. Därmed kan inte denna studie bekräfta Rowleys (2004) teori om hur grafiska element påverkar användares inställning till varumärket av större betydelse för användare av jobbportaler.
När det kommer till användarvänlighet lyfter majoriteten av de arbetssökande i studien fram att det ska vara enkelt och intuitivt att söka och filtrera bland jobbannonser. På JobbPlus anses lättanvändhet vara det viktigaste i deras jobbportals erbjudande till sina kunder. Det överensstämmer med teorin framtagen av Loiacono et al. (2002) tagit fram om hur en hemsida ska vara lätt att förstå och att operationer är intuitiva. Dessutom ska information enligt de arbetssökande vara överskådlig där annonserna är tydligt uppdelade och att viktig information i annonsen ska presenteras på ett enkelt sätt. Det bekräftas också av JobbPlus som anser att en jobbportal ska vara ett enkelt verktyg för att få en överblick över tillgängliga jobb. Även dessa svar stämmer överens med det Loiacono et al. (2002) tagit fram i form av att en hemsida ska vara lätt att läsa.
Ett problem som en respondent stött på vid användandet av arbetsgivares egna rekryteringssidor är att det krävs förkunskaper om vilka jobb som finns på vilka avdelningar i organisationen. Det påminner om teorin framtagen av Loiacono et al. (2002) om hur bra användare klarar av att genomföra sin uppgift på en hemsida baserat på deras tidigare erfarenhet av liknande hemsidor. Det vill säga hur lätt en hemsida är att förstå och navigera baserat på erfarenheter av andra hemsidor. I det här fallet använder sig arbetsgivaren av filtreringsparametrar som inte återfinns på andra sidor som därmed ökar svårighetsgraden för användaren.
En rekryteringssida ska innehålla ett fåtal steg vid en ansökan där flertalet steg väcker irritation hos användaren. Sökandet av jobb ska ha så få klick som möjligt och formulär ska endast behövas fyllas i en gång. Arbetssökande vill tänka så lite som möjligt vid användandet av jobbportaler vilket innebär att det ska vara samma format på alla annonser och ansökningsprocesser. Det kopplas till teorin om hur en hemsida uppfattas som användarvänlig då den kräver lite ansträngning (Davis et al., 1989; Morgan-Thomas & Veloutsou, 2013).
54