Den preciserade uppgiften agerar som ett verktyg för att koppla samman analysmodellen med studiens frågeställningar. Det är med andra ord en ytterligare nedbrytning av frågeställningarna i termer av analysmodellens underfaktorer. Frågorna i den preciserade uppgiften är vidare uppdelat utefter användares uppfattning om element i värdeerbjudandet samt e-rekryterares nuvarande värdeerbjudande. Sammanfattningsvis så säkerställer den preciserade uppgiften både koppling mellan studiens syfte och analysmodell såväl som att hela analysmodellen tas i beaktning i utformningen av intervjuguiden.
2.5.1 Prestanda
Genom den preciserade uppgiften är målet att öka förståelsen för vad studenter eftersöker i en jobbplattforms prestanda och jämföra med vad e-rekryterare idag erbjuder.
Frågeställningar som berör underfaktorerna för prestanda: Kundspecifika:
• Hur påverkar primära funktioner det upplevda kundvärdet? • Hur påverkar sekundära funktioner det upplevda kundvärdet? • Hur påverkar designaspekter det upplevda kundvärdet? • Hur påverkar servicemöjligheter det upplevda kundvärdet? Företagsspecifika:
• Vilka primära funktioner erbjuds idag och hur värderar kunder dessa? • Vilka sekundära funktioner erbjuds idag och hur värderar kunder dessa? • Varför ser designen ut som den gör och hur värderar kunder denna? • Vilka servicemöjligheter erbjuds idag och hur värderar kunder dessa?
2.5.2 Image
Genom den preciserade uppgiften är målet att öka förståelsen för vad studenter eftersöker i en jobbplattforms image och jämföra med vad e-rekryterare idag erbjuder.
Frågeställningar som berör underfaktorerna för image: Kundspecifika:
• Hur påverkar användarbasen det upplevda kundvärdet? o I form av användarantal
o I form av användartyp
• Hur påverkar val av enhet det upplevda kundvärdet? • Hur påverkar tillit det upplevda kundvärdet?
Företagsspecifika:
• Hur ser användarbasen ut idag och hur värderar kunder denna? o Hur många använder jobbportalen idag?
o Vilken typ av användare lockas till jobbportalen? • Hur används tjänsten och hur värderar kunder användandet? • Vilken grad av tillit upplever kunder till tjänsten?
25
3. Metod
Metodkapitlet redovisar för hur studien genomförts och baseras på en sammanvägning av flera metodförfattare.
3.1 Kunskapssyn
En individs värderingar och val grundar sig i vilken kunskapssyn de besitter (Sjöström, 2018). Av denna anledning redogörs författarnas kunskapssyn då det har en stor påverkan på både studiens utformning och resultat. Kunskapssynen kan ses som ett spektrum där ytterligheterna utgörs av ett positivistiskt och hermeneutiskt synssätt (Sjöström, 2018). Positivism utgår från att basera all kunskap på mätbara fakta (Bell, Bryman & Harley, 2019) där slutsatser formuleras genom att lyfta fram samband, likheter och skillnader mellan fakta (Sjöström, 2018). Den andra ytterligheten, hermeneutik, har sin tyngdpunkt i tolkning där fokus är på att förstå innebörd i texter, handlingar och beslut (Kvale, Brinkmann & Torhell, 2009; Sjöström, 2018). Hermeneutiken kan vidare förklaras som en kontinuerlig process där sammandrabbningen av undersökarens förförståelse och insamlade data formar förståelsen (Bell et al., 2019). De två ytterligheterna kan sammanfattas som att positivism ser till samband och kausalitet medan hermeneutik behandlar att förstå vad författare och respondenter egentligen avser i sina uttalanden.
Denna studie tar sitt avstamp i ett mer positivistiskt synsätt där referensramen utgörs av en sammanställning av tidigare vetenskapliga artiklar. Sammanställningen har sin tyngdpunkt i att se till artiklars samband, likheter och skillnader för områdena affärsmodell och kundvärde. Samtidigt användes också en mindre grad av tolkning för att översätta tidigare studier till inom ramen av e-rekrytering. Dessa översättningar ökar risken för en bristande objektivitet då källor kan komma att övertolkas (Sjöström, 2018). Risken för subjektivitet har minimerats genom triangulering av fristående källor där samband, likheter och skillnader mellan studier lyfts fram. Den faktabaserade referensramen har lett fram till studiens analysmodell som redogör för kausala samband mellan värdeerbjudandets faktorer, kundernas uppfattning om dessa samt affärsmodell för värdeskapande.
Rapporten övergår till ett mer hermeneutiskt synsätt i studiens analys där tolkning av respondenters svar tolkas. De kausala sambanden är sedan definierade i studiens analysmodell och tolkningen av respondenternas svar ämnar istället att översätta svaren till lämpligt område. Samma argument som med referensramens objektivitet går att tillta även för analysen där graden av undersökarnas tolkning ökar risken för subjektivitet. För att minska den risken krävs en tydlig och konsekvent efterföljd analystaktik. Risken för subjektivitet minskas även genom att utföra flertalet intervjuer där ett ökat antal intervjuer bättre möjliggör för att se mönster i form av samband, likheter och skillnader (Sjöström, 2018).
Sammantaget placerar sig studien mellan ytterligheterna positivism och hermeneutism och applicerar en systemanalys.
3.2 Rapportstruktur
Den här rapportens struktur följer U:et som Sjöström (2018) föreslår, figur 8. Denna strukturmodell är en omarbetning av det Wahlbinska U:et som Lekvall och Wahlbin (2001)
26
presenterar. Modellen används för att skapa tydliga kopplingar mellan olika huvuddelar av en rapport, där en pil mellan två delar visar på en direkt koppling, exempelvis att syftet ska besvaras slutsatsen.
Figur 8: Det bearbetade U:et från Sjöström (2016)
Problematisering är den första delen i U:et vilken handlar om vad rapporten ska besvara och vad som ska vara fokus (Sjöström, 2018). I den här studien så baserades problematiseringen på fallföretagets och branschens upplevelser kring att mer och mer rekrytering numera sker digitalt.
Problematiseringen mynnade ut i studiens syfte: Studien ämnar undersöka vilka faktorer som arbetssökande baserar sitt val av rekryteringsplattform på samt hur e-rekryterares värdeerbjudande och affärsmodell ska utformas och förmedlas för att matcha dessa kundbehov. Baserat på syftet så byggdes referensramen upp kring affärsmodeller och värdeerbjudande för att skapa en bättre förståelse för dessa begrepp. Referensramen ledde också fram till studiens analysmodell. Analysmodellen är tänkt att vara bästa möjliga modell innan datainsamlingen är gjord (Sjöström, 2018) där en reviderad analysmodell utefter empiriska fynd (Dubois & Gadde, 2002) återfinns i syntetiseringen av analyskapitlet.
För att tydliggöra vad studien ämnade undersöka så preciserades uppgiften. Detta innebar att utveckla preciserade frågeställningar, en ytterligare nedbrytning av studiens frågeställningar i kapitel 1.3. Den preciserade uppgiften ämnar förtydliga kopplingen mellan analysmodell och studiens syfte. Slutligen låg den preciserade uppgiftens frågeställningar till grund för studiens intervjuguide.
Innan intervjuguiderna kunde användas för insamling av empiriska grunddata var studiens ansats och analystaktik nödvändiga att bestämma. Detta för att i förväg ha tänkt på vilka sätt som borde vara lämpligast för att samla in och analysera data (Sjöström, 2018).
27
För att genomföra analysen, som kopplar till referensramen och analysmodellen, så behövde först ett empiriavsnitt utformas. Detta avsnitt utgörs av relevanta delar från datainsamlingen som gjordes genom kvalitativa intervjuer. Därefter kunde studiens analys genomföras och studiens frågeställningar besvaras.
Slutsatserna bygger på den genomförda analysen och besvarar studiens syfte.
Modellen visar att rekommendationer kopplar till problematiseringen. Detta avsnitt baseras på studiens slutsatser och är rekommendationer på hur fallföretaget, och företag med liknande problem, borde agera.