Det här kapitlet presenterar studiens slutsatser som baseras på analysens resultat och besvarar studiens syfte: “Studien ämnar undersöka vilka faktorer som arbetssökande baserar sitt val av rekryteringsplattform på samt hur e-rekryterares värdeerbjudande och affärsmodell ska utformas och förmedlas för att matcha dessa kundbehov”. Därefter ges rekommendationer för hur e-rekryterare bör agera på slutsatserna. Slutligen redogörs för studiens bidrag till akademin så väl som förslag till fortsatta studier.
6.1 Slutsatser inklusive resultatdiskussion
Arbetssökande använder sig av jobbportaler för att finna jobb och därmed ligger deras huvudsakliga fokus på jobbannonserna. Det tar sig i form av att arbetssökande eftersöker ett stort antal annonser som kan navigeras igenom med hjälp av en filtreringsfunktion. E- rekryterare bör därför centrera sitt värdeerbjudande kring just dessa två funktioner när de utformar sitt värdeerbjudande.
Ytterligare funktioner utöver tillhandahållandet av många annonser och filtreringsmöjligheter värderas lågt av arbetssökande. E-rekryterare har som mål att användare binder sig till deras jobbportal genom att skapa ett konto vilket också ger tillgång till ytterligare funktionalitet. Att skapa en användarprofil upplevs dock som en kostnad för den arbetssökande där den ytterligare funktionalitetens mervärde som medföljer en profil inte tycks överväga kostnaden. Utifrån detta åskådliggörs att arbetssökande och e-rekryterare värderar sekundära funktioner olika och att dessa funktioner inte är nödvändiga att inkludera i värdeerbjudandet.
Vad gäller designen på en jobbportal står enkelhet i fokus hos den arbetssökande både vad gäller användarvänlighet och dess grafiska element. Det stammar från en önskan om att information ska vara lättillgänglig och överskådlig. En jobbportals grafiska utseende är inte något som värderas högt av arbetssökande under användning men utifrån denna studies fynd bör det undersökas vidare vad för effekt en jobbportals utseende har på förstagångsbesökare.
När arbetssökande söker jobb online väcks en irritation när hemsidorna i fråga laddar långsamt eller kraschar. Samtidigt sker en fortsatt användning ifall jobbannonserna är många till antalet eller är av stort intresse för den arbetssökande. Jobbportalens reliabilitet får inte komma till det stadie då support behöver kontaktas då det i den arbetssökandes ögon understiger en acceptabel nivå för fortsatt användning. Då upplevelsen från de arbetssökande är att många jobbportaler tillhandahåller ett liknande utbud av annonser kan jobbportalens reliabilitet komma att bli en faktor som tas i beaktning vid arbetssökandes val av plattform.
När det kommer till användarbas, det vill säga hur många och vilken typ av användare, så är det något som påverkar arbetssökande mycket. Att det finns ett stort antal användare ökar en jobbportals legitimitet och leder till ett större antal jobbannonser. Även att arbetssökande kan identifiera sig själva med den typiska användartypen som använder en viss jobbportal är viktigt vid val av jobbportal.
61
Baserat på vår datainsamling kan slutsatsen dras att tillit inte är en primär faktor för jobbsökande. I studien framkommer att arbetssökande är medvetna om att de delar med sig av data. De är också medvetna om att deras data används på olika sätt men har inga större problem med det. De arbetssökande ser det som en kostnad de är villiga att betala i förhoppning om att hitta jobb.
En faktor som däremot visar sig viktig i studien är hur och när arbetssökande kommer i kontakt med jobbportaler. Framförallt framkommer det att det är digitala kanaler och mun till mun som leder till användning av en jobbportal och att arbetssökande fortsätter använda en jobbportal som de haft en bra första erfarenhet av. Slutsatsen är alltså att det är viktigt att jobbportaler rekryterar användare via rätt kanaler och i rätt tid, ju tidigare desto bättre.
Sammanfattningsvis behövs en balans mellan värdeerbjudande och kanaler i e-rekryterares affärsmodeller. Inom värdeerbjudandet ska fokus läggas på kärnegenskaper och användarbas medan det inom kanaler ska fokuseras på digital marknadsföring samt mun till mun.
6.2 Rekommendationer
Utifrån denna studie finnes att arbetssökande baserar sitt val av jobbportal med avseende på värdeerbjudandet såväl hur de kommer i kontakt med jobbportalen i form av kanal. Med avseende på detta fynd rekommenderas e-rekryterare rekonfigurera sin affärsmodell så att en bättre balans mellan värdeerbjudandet och kanaler erhålls. Det innebär att de element i värdeerbjudandet som medför ett stort kundvärde ges mer utrymme medan andra element ges mindre fokus, alternativt avskrivs helt.
Vad gäller värdeerbjudandet rekommenderas e-rekryterare att lägga sitt huvudsakliga fokus på att binda flertalet arbetsgivare och jobbannonser till sin jobbportal. Det är vad arbetssökande anser vara viktigast och stämmer överens med e-rekryterarens roll som intermediär. Det vill säga att underlätta kommunikationen mellan de två parterna arbetsgivare och arbetssökande. Ytterligare funktioner som e-rekryterare implementerar på sin sida med målet att skapa mervärde för kunder är av lägre prioritet. Istället bör resurser som läggs på sekundära funktioner omlokaliseras till att finna nya arbetssökande som nyttjar jobbportalen i form av kanaler. En stor del i att arbetssökande använder sig av en särskild jobbportal härleds till stor del av deras första erfarenhet av jobbportalen i fråga. Den första erfarenheten utgörs av både kännedom och huruvida erfarenheten var positiv eller inte. Det har i denna studie påvisats att mun till mun- effekten har en stor påverkan i den arbetssökandes val av jobbportal. Det tar sig i form av att nuvarande användare berättar om deras positiva erfarenhet av en jobbportal för arbetssökande som ej känner till den. Arbetssökande påverkas starkt av att höra talas om vilka verktyg andra arbetssökande använt för att finna en anställning. När en jobbportal målas upp som ett framgångsrikt verktyg för arbetssökande attraheras nya användare till portalen. E-rekryterare bör därmed arbeta med sin marknadsföring där de förmedlar dessa framgångssagor.
Slutligen har denna studie funnit att arbetssökande i stor utsträckning använder sig av sökmotorer som exempelvis Google när de letar efter jobb. Med avseende på att arbetssökande upplever jobbportaler som homogena blir det då kritiskt för jobbportaler att synas som första träff, före sina konkurrenter. Det uppnås genom att betala för sponsrade annonser samt tillhandahållandet av relevant och dynamiskt innehåll på jobbportalen.
62
Sammanfattningsvis är e-rekryterares väg till att locka fler arbetssökande till sin jobbportal att fokusera på kärnegenskaper i värdeerbjudandet och att skapa en större närvaro i arbetssökandes medvetande i form av kanaler.
6.3 Bidrag
Genom ett kvalitativt tillvägagångssätt ger denna studie en målande beskrivning hur arbetssökande resonerar vid användandet av jobbportaler. Även Baum och Kabst (2014) har undersökt vad som fångar arbetssökandes intresse men med utgångspunkt att jämföra jobbportaler mot tidningsannonser. Metoder för att finna lämpliga kandidater till en tjänst har också undersökts i flera studier utifrån perspektivet som arbetsgivare, däribland av Okolie och Irabor (2017) samt Anand och Chitra (2016). I denna studie undersöks arbetssökande i förhållande till deras inställning till jobbportaler. Attityden hos de arbetssökande har ställts mot ett fallföretag vilket har åskådliggjort vad den gemensamma bilden av en jobbportal är samt var meningsskiljaktigheter uppstår. Genom att kartlägga dessa två respondentgrupper ger denna studie underlag för e-rekryterare att utforma och kommunicera ut sina jobbportaler till arbetssökande på bästa sätt. Studiens främsta bidrag har resulterat i vikten för e-rekryterare att fokusera lika mycket på kanaler som på värdeerbjudandet för att öka antalet arbetssökande på deras jobbportal.
6.4 Förslag till fortsatta studier
Den här studien har undersökt en av kundgrupperna, arbetssökande, för digitala plattformar inom e-rekrytering. Tidigt avgränsades studien från den andra kundgruppen, annonserande företag, men båda kundgrupper är nödvändiga för e-rekryterare. Därmed finns ett naturligt förslag till fortsatta studier inom denna kundgrupp och hur e-rekryterare bör agera för att locka annonserande företag.
Genom vår studie konstateras också att kanaler är ett viktigt område i affärsmodellen. Detta område planerades inte att undersökas från första början men genom intervjuer förstod vi att det var ett viktigt område. Eftersom kanalavsnittet tillkom en bit in i projektet kan det eventuellt finnas aspekter som vi missat då litteraturstudien inte varit lika ingående på detta avsnitt som i övriga delar, på grund av att vi inte hann med det.
Ett annat område som vi tycker vore intressant, men inte hade tid, att dyka djupare inom är varför arbetssökandes relation till den första jobbportalen de använder är så pass stark. Vad är det som gör att det tar emot att byta till en annan jobbportal, det vill säga att undersöka byteskostnader inom e-rekrytering.
Det finns sedan tidigare litteratur om hur arbetssökande tänker när de söker jobb. Däremot finns det en begränsning av litteratur om hur e-rekryterare ska utforma sin jobbportal. Med ingående intervjuer fångas många nyanser till den arbetssökandes resonemang vilket är hjälpsamt inom ett ämne som har förblivit relativt outforskat. Då denna studie ämnar redogöra för arbetssökandes resonemang finns möjlighet för framtida studier att bekräfta eller dementera vår studies fynd. Det föreslås göras med ett kvantitativt tillvägagångsätt där fler respondenter inkluderas för att ge ett statistiskt underlag.
63
Vidare så har denna studie använt sig av studenter som representanter för arbetssökande. Det kan ge upphov till att denna respondentgrupp inte till fullo representerar den generella arbetssökande. Studenter bör istället ses som ett kundsegment av arbetssökande där framtida studier har möjlighet att undersöka studenter såväl som andra kundsegment av arbetssökande. Det är då intressant att göra jämförelser mellan de olika segmenten för att se var de olika segmenten delar och skiljer sig i sin uppfattning om hur en jobbportal skapar värde för dem. I vår studie har vi undersökt affärsmodellskanvasens högersida vilket handlar om att locka kunder och bygga kundrelationer. Däremot undersöker vi inte affärsmodellens vänstra sida som handlar om att driva verksamheten på ett effektivt sätt. I vår studie har vi funnit att det ska ske en omfördelning av resurser mellan områden i affärsmodellen. Våra föreslagna förändringar av resursfördelning på den högra sidan kan potentiellt innebära att förändringar av vänstersidan blir nödvändiga att genomföra. Hur de olika områdena av vänstra sidan ska designas för att matcha den högra sidan skulle kunna vara en spännande undersökning. Genom en multipel fallstudie, där ett flertal e-rekryterare undersöks, kan det kartläggas hur e-rekryterares affärsmodeller är konfigurerade idag. När detta gjorts kan förslag ges på hur affärsmodellen ska utformas för att driva verksamheten effektivt samtidigt som arbetssökandes och arbetsgivares intressen tillgodoses.
64