Den lata kontrollanten

I Kahnemans bok beskrivs System 2 som ”den late kontrollanten”, vilket torde åsyfta att vi många gånger nöjer oss med de snabba och ytliga bedömningar som System 1 förser oss med istället för att hänge oss åt mer systematiskt tänkande.²¹² System 1 å sin sida beskrivs som en ”associationsmaskin” som tenderar att dra förhastade slutsatser när informationen är ofullständig. Till System 2:s huvuduppgifter hör att kontrollera och övervaka de ”förslag” på tankar och handlingar som System 1 förmedlar.213 Sådana medvetna kognitiva operationer kan som ovan beskrivits upplevas som mycket ansträngande, varför många människor i stor utsträckning litar på sin intuition.

Brenner, Koehler och Tversky undersökte hur personer i en beslutssituation hanterade ett ensidigt, ofullständigt, beslutsunderlag när de samtidigt var medvetna om informationens ofullkomlighet.²¹⁴ Ett antal studiedeltagarna engagerades i en praktisk juridisk övning. Vissa testdeltagare fick bara höra ena partens argument i en rättslig tvist, medan andra testdeltagare fick höra båda sidors argument. De deltagare som endast fått höra ena partens argument uppvisade bias, ett partiskt förhållningssätt, till den parten. De gjorde färre korrekta bedömningar än de deltagare som hade fullständig information, men var samtidigt säkrare i sina val. Resultaten indikerar enligt forskar-gruppen att människor inte kompenserar för saknad information i tillräcklig utsträck- 208 Gräns, Decisio Juris, s 65 209 Hardman, s 271 ff. 210 Gräns, Decisio Juris, s 65. 211 Kahneman, s 27. 212 A a s 55. 213 A a s 50.

ning även om det är helt uppenbart för dem att den tillgängliga informationen är ofull-ständig. Genom en enkel manipulation som innebar att testdeltagarna ombads att värdera den relativa styrkan i motpartens argument reducerades denna tendens att undervärdera motsidans bevisning. Studien är intressant eftersom den antyder att människor i allmänhet har svårt att göra just det som objektivitetsprincipen föreskriver att polis och åklagare ska göra under förundersökningen – att eftersöka och beakta information som talar såväl för som emot den egna hypotesen (exempelvis om vem som är gärningsman). Därtill antyder studien att olika sätt att ändra beslutssituationen för att säkerställa att beslutsfattaren kompenserar för saknad information kan utgöra ett sätt att minska risken för felbedömningar på grund av detta fenomen.

Den ”lathet” som System 2 uppvisar i detta avseende kan enligt Evans, Over och Handley förklaras utifrån tre principer som de anser vara styrande för interaktionen mellan System 1 och System 2: I) singularitet, II) relevans, och III) tillräcklighet.²¹⁵ Singularitetsprincipen innebär att människor endast skapar en mental representation åt gången för ett visst problem. Valet av modell fattas på grundval av beslutskontexten i varje fall. Relevansprincipen avspeglar förhållandet att System 1 levererar ett analys-underlag som har sin grund i individens tidigare kunskaper, erfarenheter och förvänt-ningar. Tillräcklighetsprincipen reflekterar en grundläggande bias hos System 2 – en tendens att välja första bästa, ofta samma, analysmodell om det inte finns tillräckligt goda skäl att modifiera eller formulera en ny modell.²¹⁶ Denna strävan efter ett resultat som är ”tillräckligt bra” har även den effekten att information kan komma att omtolkas för att bättre passa in i en tidigare gjord analysmodell även om andra modeller skulle vara mer rationella.²¹⁷ Detta samarbete mellan System 1 och System 2 ska beskrivas ytterligare nedan mot bakgrund av System 1:s funktionssätt.

4.5.2 Associationsmaskinen

Modern psykologisk forskning ger ett omfattande empiriskt stöd för tanken att våra uppfattningar ihärdigt färgar och snedvrider vår syn på nytillkommande argument, information och bevisning.²¹⁸ Om System 1 får sista ordet kommer slutsatsen först och

215 Gräns, Decisio Juris, s 70 med vidare hänvisning.

216 A st.

217 A st.

argumenten sedan.²¹⁹ Begreppet tillgänglighet, d.v.s. med vilken lätthet som bestämda mentala processer kommer i våra tankar, är till stor del styrande för System 1:s sätt att arbeta.²²⁰ Om vi har begränsad information om en viss situation, säg ett brott under ut-redning, kopplar System 1 ihop de fragment den förfogar över genom skapandet av en logisk förklaring.²²¹ Det sagda kan illustreras med följande exempel. I ett experiment fick testdeltagarna läsa följande mening:

Efter att ha ägnat en dag åt att se vackra sevärdheter i trängseln på New Yorks gator upptäckte Jane att hon saknade sin plånbok.

Efter att deltagarna hade genomgått ett minnestest kunde man konstatera att de associerade ordet ficktjuv starkare med berättelsen än ordet sevärdhet, som faktiskt nämndes i meningen.²²² Tanken på en förlorad plånbok, trängsel och New York i ett sammanhang framkallade bilden av att en ficktjuv hade orsakat förlusten av plån-boken.²²³ Vi tenderar att komplettera ofullständiga informationsmönster utifrån våra tidigare kunskaper och erfarenheter.²²⁴ Denna förmåga stödjer sig på vår minnes-funktion och kan tjäna vår förståelse väl i vissa sammanhang – mindre bra i andra.²²⁵

En del av förklaringen till detta fenomen finner vi i teorier som betraktar kognitionen som ett konnektionistiskt eller associativt nätverk.²²⁶ Den bakomliggande mekanismen kallas idéassociation.²²⁷ Psykologer betraktar tankar (i vid bemärkelse) som noder i ett nätverk som kallas associativt minne.²²⁸ Varje tanke är kopplad till många andra tankar. Konnektionistiska nätverk gör det möjligt att integrera och bearbeta ett stort antal informationskällor.²²⁹ Vår förståelse för t.ex. mänskligt handlande bygger på detaljerad social och fysisk erfarenhetsmässig kunskap som finns lagrad i våra kognitiva scheman.²³⁰ 219 Kahneman s 54. 220 Gräns, Decisio Juris, s 67. 221 Kahneman s 87. 222 A a s 88. 223 A st.

224 Seymor Epstein kallar System 1 för ”erfarenhetssystemet”, se Kahneman, s 368.

225 Jfr Ask & Granhag, 2008, s 162.

226 Gräns, Decisio Juris, s 92.

227 Kahneman s 60.

228 A a s 61.

229 Gräns, Decisio Juris, s 93.

System 1 och System 2 kan sägas vara specialister på olika problemtyper och kan i denna mening liknas vid två samarbetande experter.²³¹ Men de kan även konkurrera med varandra. Detta förhållande gör att människor kan upprätthålla två motstridiga uppfattningar på en och samma gång. En brottsutredares intuitiva uppfattning av hur ett visst fall ska lösas behöver inte med nödvändighet överensstämma med den lösning som en mer ingående analys av den tillgängliga informationen ger vid handen.²³² Den kognitiva dissonans som brottsutredare och människor i allmänhet kan uppleva när vi på detta sätt har två motstridiga uppfattningar kan emellertid leda till att de två systemen försöker påverka varandra för att uppnå koherens sinsemellan.²³³ Kombinationen av System 1:s sökande efter logiska sammanhang och System 2:s lathet resulterar i att System 2 tar till sig många av de intuitiva övertygelser som System 1 förmedlar.234 Det associativa minnets sätt att arbeta ger upphov till s.k. konfirmeringsbias. Tvärtemot vetenskapsfilosofins regler som säger att hypoteser ska testas genom vederläggnings-försök, tenderar människor att selektivt söka efter data som bekräftar den egna teorin.²³⁵ Denna tendens kan antas vara särskilt besvärande i utredningssammanhang, där kravet på objektivitet förutsätter en saklig och opartisk hantering av information. På detta sätt kan en berättelse om brottet komma att dominera utredningen i ett tidigt skede.