Olika uttryck för konfirmeringsbias .1 Ytlig informationsbearbetning

Som ovan beskrivits växlar den mänskliga kognitionen mellan å ena sidan djup och analytisk och å andra sidan en mer förenklad och översiktlig bearbetning av information.³⁰⁶ Eftersom en djupare analytisk bearbetning tar mycket tid och resurser i anspråk riskerar faktorer som kännetecknar brottsutredningen som beslutskontext, t.ex. tidspress, polisens yrkeskultur och personligt engagemang, att öka utredarnas benägen-het att nöja sig med en ytligare form av informationsbearbetning.307 Detta kan få en mängd negativa effekter för hanteringen av bevis och information som kommer till uttryck på olika sätt under utredningsförfarandet. Några av dessa ska beskrivas nedan.

4.8.1.1 Asymmetrisk skepticism

Brottsutredares och expertanalytikers bedömningar av bevisning torde sällan ske isolerat, utan i relation till annan tillgänglig information i fallet. En avgörande fråga för att bedöma huruvida bevisningen hanteras objektivt är i vilken utsträckning sådan om-givande, kontextuell information påverkar värderingsprocessen.³⁰⁸

Asymmetrisk skepticism definieras som en tendens att göra en mer djupgående granskning av sådan information som går emot en egen uppfattning än av sådan information som bekräftar den egna uppfattningen.³⁰⁹ Fenomenet har även kallats diskonfirmeringsbias i syfte att beskriva hur människor på detta sätt tenderar att förfäkta sina egna övertygelser.³¹⁰Ask och Granhag har undersökt fenomenet i den brotts-utredande kontexten och fann att erfarna utredare värderade vittnesutsagors tillförlitlig-het olika beroende på om utsagan konfirmerade eller sade emot utredarens hypotes om det aktuella brott som utreddes.³¹¹ Fastän två vittnesutsagor hade producerats under identiska förhållanden kom den utsaga som konfirmerade förhörsledarens uppfattning att värderas som mer tillförlitlig – enligt forskarteamet till följd av att den andra utsagan utsattes för hårdare granskning.

306 Ask & Granhag, 2008, s 167.

307 Jfr SOU 2015:52, s 42.

308 Ask, Rebelius, & Granhag, s 1245-1259.

309 Lord, Ross, & Lepper, s 2098-2109.

310 Hardman, s 76.

Det subjektiva tolkningsutrymmet har dock visat sig ha olika ”elasticitet” för olika typer av bevis. Ovan nämnda forskarteam visade i en ytterligare studie att olika bevistyper är olika känsliga för konfirmeringsbias, vilket antas ha samband med hur tillförlitlig den aktuella bevistypen anses vara och hur lätt den kan ifrågasättas. I linje med vad som kan förväntas ansågs vittnesbevisning särskilt känslig för konfirmeringsbias, medan bild-bevis ansågs något mindre känsligt. DNA uppvisade minst känslighet, vilket svarar mot tanken att DNA-bevisning allmänt betraktas ha få felkällor.³¹²

Att kriminalteknisk bevisning på detta sätt ofta betraktas som mer ”objektiv” än andra former av bevisning ignorerar emellertid de subjektiva komponenterna i omvandlingen av fysiska spår av ett brott till bevisning.313 Omvandlingsprocessen sker genom att en kriminalteknisk expert ”översätter” resultaten av en vetenskaplig analys till någonting meningsfullt i polisutredningen.314 Denna översättning eller tolkning kan färgas av den hypotes som polisen förser kriminalteknikern med i samband med be-ställningen av analysen. Kriminalteknikern behöver nämligen viss bakgrunds-information för att kunna förse polisen med en bedömning som är av direkt relevans för den aktuella utredningsfrågan. Senare forskning bekräftar att forensiska bedömningar, även av DNA-spår, kan påverkas av att information som förmedlas av uppdrags-givaren.³¹⁵ Innes menar att poliser använder forensisk bevisning som ”hard evidence” utan att beakta dessa risker. 316 Följande kunde även konstateras av Bergwallkommissionen (s 593):

”Vid ett tillfälle, i Yenon Levi-utredningen, fick dessutom rättsläkarna först ett fullständigt förhörsmaterial som underlag för sitt utlåtande. Av utlåtandet som baserats på det underlaget framgick att vissa av Sture Bergwalls ”versioner” inte stämde vare sig medicinskt eller med skadorna på Yenon Levis kropp. Ett nytt utlåtande inhämtades då utifrån ett mer begränsat förhörsunderlag. Detta utlåtande kom att visa en bättre överensstämmelse mellan Sture Bergwalls uppgifter och gjorda fynd. ”317

Innes menar att polisen använder kriminalteknikerns expertis och analysförmåga för att bekräfta de uppfattningar polisen redan format och för att öka deras förståelse för vad

312 Rebelius, s 13.

313 Innes, s 159.

314 A st.

315 Jfr Kassin, Dror, & Kukucka, s 42-52.

316 Innes, s 159.

som har hänt.318 Forskningen tyder på, vilket även Bergwallkommissionen framhöll, att dylika beteenden i regel är att betrakta som effekter av konfirmeringsbias.

4.8.1.2 Kontradiktorisk trohet

Ett ytterligare intressant och ännu relativt outforskat psykologiskt fenomen i den straffprocessrättsliga kontexten är ”kontradiktorisk trohet”319 (”adversarial allegiance”). Teorin innebär att expertvittnen uppvisar bias gentemot den åberopande sidan, d.v.s. en partiskhet antingen mot åklagarsidan eller försvaret. I en stor studie betalade Murrie m.fl. över 100 erfarna psykologer för att agera sakkunniga i ett sexualmål.³²⁰ Testdeltagarna trodde att de deltog i en storskalig sakkunnigkonsultation och erhöll ut-över betalning en två dagar lång utbildning i användandet av särskilda bedömnings-verktyg. De fick även träffa och samråda med den åberopande parten. Resultatet visade att även sakkunniga som använde till synes objektiva bedömningsverktyg gjorde bedömningar som var partiska i förhållande till den sida som anlitat dem. I verkligheten kan kontradiktorisk trohet delvis tillskrivas urvalseffekter. En försvarsadvokat kan till exempel medvetet välja en sakkunnig som hon eller han vet sympatiserar med för-svarets perspektiv. Murries m.fl. experiment antyder emellertid att rättegångens kontradiktoriska utformning påverkar sakkunnigas bedömningar obeaktat sådana ur-valseffekter.³²¹ En senare företagen studie av McAuliff och Arter stödjer antagandet att kontradiktorisk trohet förekommer, men att fenomenet inte alltid påverkar hur experter bearbetar bevisning och att dess förekomst troligen är större när bevisningen inte är uppenbart bristfällig.³²² Konfirmeringsbias antas utgöra en bidragande faktor bakom fenomenet kontradiktorisk trohet, men det är ännu oklart om det utgör hela orsaken.³²³

Fenomenet belyser den mångfacetterade problematik som konfirmeringsbias ger upphov till i utredningssammanhang. Det är inte bara poliser och åklagare som drabbas, utan även andra inblandade aktörer. Konfirmeringsbias skulle i denna bemärkelse ibland kunna sägas orsaka en sorts dominoeffekt av kognitiva snedvridningar av information. Förekomsten av fenomenet kontradiktorisk trohet måste anses särskilt problematisk mot

318 Innes, s 158.

319 Egen översättning.

320 Murrie, m.fl., s 1889-1897.

321 A a s 1895.

322 McAuliff & Arter, s 524-535.

bakgrund av att den misstänkte och dennes försvarare i praktiken, p.g.a. kostnadsersättningsreglernas utformning, har begränsade möjligheter att åberopa egen sakkunnigbevisning. I vart fall mer begränsade än åklagarsidan. Jag kommer att åter-komma till denna problematik i min diskussion i kapitel fem.

4.8.1.3 Stereotyper som heuristiker

En ytlig bearbetning av information har i forskningen visat sig leda till en ökad använd-ning av stereotyper och förutfattade meanvänd-ningar i bedömanvänd-ningar.324 Bodenhausen och Lichtenstein visade i en studie att människor använder stereotyper som heuristiker för att underlätta komplexa bedömningar.³²⁵ Testdeltagarna läste information om en till-talad i ett brottmål med den initiala instruktionen att de skulle bedöma antingen hans skuld (komplex uppgift) eller hans aggressivitet (enkel uppgift). Den tilltalade var antingen av spansk härkomst eller saknade etnisk tillhörighet. Efter att ha övervägt bevisningen ombads deltagarna att bedöma den tilltalades skuld respektive aggressivitet och fick därefter försöka minnas så mycket information som möjligt. Ett intressant fynd var att de deltagare som hade den komplexa uppgiften att bedöma skuldfrågan bedömde den tilltalade både som mer skyldig och aggressiv och mindes mer negativ information om honom om han var av spansk härkomst än om han saknade etnisk tillhörighet. Den stereotypa uppfattningen tjänade som ett centralt tema runt vilket testdeltagarna organiserade den bevisning som bekräftade temat. Inkonsekvent information lämnades åt sidan. De deltagare som utfört den lättare uppgiften uppvisade inte samma tecken på bias.

Att stereotyper eventuellt kan ha en negativ inverkan på bedömningar av kriminal-teknisk bevisning har bland annat påvisats av Smalarz, Madon, Yang, Guyll och Buck.326 I studien undersöktes hur stereotyper kunde ge upphov till bias i bedömningar av fingeravtryck. Resultatet utvisade att deltagarna var mer benägna att komma fram till att två fingeravtryck överensstämde när den misstänkte motsvarade en kriminell stereo-typ än när så inte var fallet. Avseende ett brott, övergrepp mot barn, som starkt

324 Bodenhausen, s 319-322, se även Bodenhausen & Wyer, s 267-282.

325 Bodenhausen & Lichtenstein, s 871-880.

associeras med vita manliga förövare var denna benägenhet nästan dubbelt så stor när den misstänkte var en vit man jämfört med en asiatisk kvinna.³²⁷

Den ovan refererade studien genomfördes med studenter som testdeltagare. Att även fingeravtrycksexperter kan påverkas av kognitiva bias påvisades i en studie av Dror, Charlton och Peron.³²⁸ Bedömning av fingeravtryck är inte heller en absolut och objektiv vetenskap. Dessa omständigheter talar för att det ibland kan vara motiverat att försvaret tillåts att beställa en second opinion på analysresultatet, antingen genom dom-stolens eller åklagarens försorg eller i egen regi. De praktiska svårigheterna för försvaret att få detta behov tillgodosett ska behandlas i kapitel fem.

4.8.2 Konstruktion av kausala förklaringar

Socialpsykologerna Anderson, Lepper och Ross har upptäckt att människor ibland upp-visar en tendens eller ovilja att erkänna att deras ursprungliga antaganden är felaktiga trots att övertygande bevis presterats emot dessa uppfattningar.³²⁹ Fenomenet kallas belief persistence och innebär att en person håller kvar vid och försvarar ett tidigare ställningstagande trots att dennes argument har tillbakavisats, i syfte att slå ifrån sig en känsla av personlig motgång.³³⁰ Kunda menar att människor konstruerar teorier ad hoc för att försvara sina egna ställningstaganden.³³¹ Holyoak och Simon har visat att vi ibland även omtolkar argument som är logiskt oförenliga med vår etablerade uppfatt-ning för att på detta sätt upprätthålla en koherent föreställuppfatt-ning om en viss företeelse.³³² Ett praktiskt exempel kan hämtas från Bergwallkommissionen som skriver (s 592):

”Trots att det i utredningen fanns ett flertal faktorer som var för sig borde ha föranlett tvivel om huruvida erkännandena var riktiga verkar dessa inte ha lett till ett vidgat perspektiv. Tvärtom ledde sådana omständigheter inte sällan till ytterligare utrednings-insatser i syfte att stärka uppfattningen att Sture Bergwall hade begått gärningarna eller att påvisa skäl till varför de utredningsresultat som medgav andra slutsatser inte behövde tillmätas betydelse.”

327 Kassin, Dror, & Kukucka, s 42-52.

328 Dror, Charlton & Peron, A, s 74-78.

329 Anderson, Lepper & Ross, s 1037- 1049.

330 Jfr Gräns, Decisio Juris, s 73.

331 Rebelius, s 17, med hänvisning.

Teoretiskt kan fenomenet förklaras inom ramen för Leon Festingers teori om kognitiv dissonans, vilken bygger på tanken att människan strävar efter att måla upp en enhetlig bild av sin livsmiljö och av sig själv.³³³ I denna strävan kommer personen aktivt att undvika situationer och information som ger upphov till en känsla av dissonans i nämnda avseende.³³⁴ Enligt Festinger kan den kognitiva dissonansen betraktas som ett föregående tillstånd som motiverar aktivitet som reducerar dissonans precis som en hungerkänsla leder till aktivitet för att reducera hunger.³³⁵ Denna strävan att upprätthålla en enhetlig självbild kan även komma att påverka brottsutredares beslutsfattande.³³⁶

Belief persistence bidrar till att göra konfirmeringsbias till ett motståndskraftigt fenomen i den mänskliga kognitionen. I det kommande avsnittet ska vi se närmare på olika faktorer som kan motverka konfirmeringsbias i allmänhet och i brottsutredningar i synnerhet.