Ålidhem och Carlshem speglar en karaktäristisk tid i svensk stadsbyggnadshistoria och var tidens svar på de förutsättningar som än idag präglar Umeå stad; universitetets attraktionskraft och det efterföljande bostadsbehovet. Under 1960-talet uppfördes bostäder på Ålidhem på kort tid med tegelröda flerbostadshus i två till fyra våningar och lummig grönska. De bilfria kvarteren präglas av rörelser på gående och cyklisters villkor. Här har man närhet till eget stadsdelscentrum, universite-ten och Strömpilens handelsområde.
På 1970-talet var det dags för Carlshem med ytterligare flerfamiljshus medan Carlslid bebyggdes med varierade typer av tät småhusbebyggelse; radhus, kedjehus och vanliga småhus. På 1990-talet och framåt har olika typer av påbyggnader varit aktuell på de ganska låga flerfamiljshusen. I en förödande brand 2008 brann ett helt kvarter på Ålidhem ned. Med återuppbyggnaden skapades ett kvarter med dubbelt så många lägenheter och gemensamhetslokal. Kompletteringar pågår löpande i stadsdelen och på senaste tiden har en ny bebyggelsetyp tillkommit på Ålidhem, nämligen stadsradhus.
Mycket är på gång för framtiden. Både ett stort antal hyresrätter men även ägarlägenheter på Ålidhem. Vid Strömpilen planeras både för mer handel och bostäder.
Kolbäcksbron – en vacker pylon-bro och ett signum för Umeå. Bron invigdes år 2001 och är Umeå tätorts fjärde vägbro över Umeälven. Den tar avstamp på Ön och ingår som del i ringleden. Över bron passerar E4.
Ålidhems värmeverk – landmärke med uppmärksammad arkitektur med skulptural fasad i betong
Ålidhem Centrum – stadsdelens naturli-ga mötesplats, både inne i och utan för!
Livskraftigt och välbesökt dygnets alla timmar. Här finns kulturhuset Klossen med en mängd föreningar och aktivi-teter. En bit bort finns en annan viktig mötesplats – Ålidhems bibliotek.
Tre landmärken
De östra stadsdelarna
Grafik och statistik
Andel hushåll som bor i respektive upplåtelseform. Figuren avser hushåll boende i flerbostadshus.
Urval av indikatorer
De östra stadsdelarna
1. På övergripande nivå finns en stor andel ensamboende hushåll. Gifta och sammanboende med minst ett hemma-boende barn under 18 år är annars en vanlig hushållssammansättning följt av sammanboende utan barn.
2. Här finns gott om personer i åldrarna 20 – 44 år. Antalet 0-åringar varierar stort.
Carlslid har väsentligt lägre värden än vis-sa delar av Carlshem och Ålidhem som omvänt har desto högre värden.
3. Här finns stadens högsta andelar utrikesfödda – men med en stor intern spridning mellan områden.
4. Hyresrätter dominerar med tyngdpunkt på Ålidhem och Carlshem. På Sofiehem är fördelningen mellan småhus och hyresrät-ter ganska jämn. På Gimonäs, Carlslid och Carlshöjd uppvisas en större koncentra-tion av småhus med äganderätt.
5. På aggregerad nivå verkar trång-boddheten vara mindre frekvent före-kommande men det står nära till hands att
relatera det till studentbostäder, bostäder utan kök samt med få rum.
6. Barnfattigdomen är mer vanligt förekommande jämfört med staden som helhet.
7. Den disponibla inkomsten understiger genomsnittet. Här finns dock skillnader mellan områden. Carlshöjd karaktäriseras av höga inkomster.
8. Överlag är utbildningsnivån hög.
9. När det gäller ohälsotalen finns de inom Ålidhem några av de lägsta i kommunen medan andra delar uppvisar högre.
Carlshöjd påverkar också det aggregerade värdet då invånarna är friskare än mån-ga andra. Sammantaget har Ålidhems-området ett ohälsotal på 17 dagar per år.
10. Förvärvsgraden är högre på Sofiehem och Gimonäs än andra delar av området.
En låg förvärvsgrad på Ålidhem kopplar till en koncentration av studenter.
Tio utmärkande drag
Hyresrätt
Äganderätt
Bostadsrätt
Socialt kapital
Starka sociala nätverk, hög nivå av tillit och förtroende mellan de boende är exempel på känne-tecken på en plats med högt socialt kapital. Att bo på en sådan plats antas vara hälsofrämjande och måttet kan ses som en indikator på hur socialt hållbart ett område är.
Forskningsresultat
Variationen i nivån på det sociala kapitalet är stort i de östra stadsdelarna, utifrån det index som konstruerades efter enkätundersökningarna 2006 och 2020. Gimonäs hamnade både 2006 och 2020 i den grupp med stadsdelar med det allra högsta sociala kapitalet. Sofiehem fanns i samma grupp 2006 men i 2020 års index hade det sociala kapitalet sjunkit något, från mycket högt till högt.
Carlshem, Ålidbacken och Ålidhem bedöms istället ha mycket lågt socialt kapital. Nivåerna har varit stabila mellan den första mätningen 2006 och den senaste mätningen 2020.
På frågan om man tycker att man på den plats där man bor är beredd att hjälpa varandra är andelen som svarar ”lagom” i 2020 års enkät 87 procent på Sofiehem, 88 procent på Gimonäs, 69 procent på Carlshem, 82 procent på Ålidbacken och 70 procent på Ålidhem. På frågan om man bryr sig om varandra på den plats där man bor är andelen som svarar ”lagom” 88 procent på Sofiehem, 90 pro-cent på Gimonäs, 71 propro-cent på Carlshem, 75 propro-cent på Ålidbacken och 64 propro-cent på Ålidhem.
Andelen som anger det är ganska vanligt eller mycket vanligt att grannar pratar med varandra när man möts är 79 procent på Sofiehem, 82 procent på Gimonäs, 43 procent på Carlshem, 67 procent på Ålidbacken och 43 procent på Ålidhem. De som tycker att man förväntas vara engagerad i frågor som rör området lagom mycket är 81 procent på Sofiehem, 88 procent på Gimonäs, 73 procent på Carlshem, 68 procent på Ålidbacken och 69 procent på Ålidhem.
Andelen som utfört någon tjänst åt en granne det senaste året, som att vattna blommor eller ta in post, är 51 procent på Sofiehem, 49 procent på Gimonäs, 31 procent på Carlshem, 44 procent på Ålidbacken och 37 procent på Ålidhem. De som svarat att de helt och fullt litar på människor på plats där de bor är 35 procent på Sofiehem, 27 procent på Gimonäs, sju procent på Carlshem, fem procent på Ålidbacken och fyra procent på Ålidhem.Andelen som svarar att man känner sig mycket trygg i sitt område när man är ute på kvällstid är 55 procent på Sofiehem, 62 procent på Gimonäs, 41 procent på Carlshem, 39 procent på Ålidbacken och 24 procent på Ålidhem.
De östra stadsdelarna
Index och resultat från frågor som underlag. Genomsnitt för Umeå kommun i parantes.
Beredd att
Sofiehem 88% 90% 82% 88% Mycket
högt Högt
Carlshem 69% 71% 43% 73% Mycket
lågt Mycket lågt
Ålidbacken 82% 75% 67% 68% Mycket
lågt Mycket lågt
Ålidhem 70% 64% 43% 69% Mycket
lågt Mycket lågt
Trivsamma och otrivsamma platser, illustrerat med gröna respektive röda punkter, i de östra stadsdelarna. Resultat från dialog. I figurerna till höger visas antal personer som svarat och andelar svar från personer som själva bor i området och inte. En stor del av de röda markeringarna är placerade av personer som inte bor i stadsdelen.
Trivsamma och otrivsamma platser
Detta är en stadsdel som fått många röda kartmarkeringar av personer som inte själva bor i stads-delen och som markerar Ålidhem som otrivsam. Intrycken från boende på Ålidhem och utomståen-de skiljer sig tydligt. Ett samlat intryck är att Ålidhemsbor trivs mycket bra i sin stadsutomståen-del.
Fördelar som anges är den sociala gemenskap och den härliga stämning som finns på Ålidhem.
Flera uttrycker att det bästa är att allt finns i denna stadsdel; matbutiker, kulturutbud, restauranger, nattklubb och idrottsföreningar. Stadsdelen är även uppskattad för sin närhet till universitetet. De mest uppskattade mötesplatserna är Klossen och Ålidhems centrum. Kvartersrådsföreningarna lyftes av många som viktiga för social tillit och trygghet. Här lär man känna människor. De allra flesta valde att peka ut Ålidhems centrum. Både som bra plats, men också utifrån ett behov av upprustning. Vissa anger Ålidhem centrum som otryggt utifrån droghandel vid Ålidhems centrum och vid konstgräsplanen.
För boende i Gimonäs, Sofiehem och Ålidbacken nämns närheten till älven som en av de stora fördelarna. Sofiehemsskolan pekas ut som uppskattad skola och mötesplats för barn och vuxna.
Boende på Sofiehem noterar dock generellt att mötesplatser i övrigt saknas. Förslag nämns om att parkstråket från skolan till älven borde utvecklas. För Gimonäsbor är Strömpilen den viktiga mötes-platsen. Öberget ger ett andrum i stadsmiljön som vacker plats med skog, utsikt och berg i dagen.
Några identifierade Sofiehemsdammen och de omgivande vägar som plats de inte trivs på. Upple-velser är också att det är mörkt och otryggt i skogspartiet mellan Gimonäs och Sofiehem.
Boende i Carlsområdet lyfter närheten till skogen och natur lyfts som stora fördelar. Skogsområdet mellan Tomtebo och Carlsområdet uppskattas stort och beskrivs som en kvalitativ kvartersskog.
Sofiehemsbor upplever att det är en otrevlig trafiksituation och låg tillgänglighet till älven från just Sofiehem. Gimonäsbor uppskattar särskilt tillkomsten av gångbron till Strömpilenområdet som