Berghem ligger, som namnet antyder, på berg vilket både märks topografisk med suterrängbebyg-gelse och på ett organiskt gatunät. Tre större gator passerar till vilka mindre ansluter. Nydalavägen, Berghemsvägen och Axtorpsvägen är bredare medan övrigt gatunät är trängre med smala trottoa-rer. Småhusbebyggelsen är indragen från gaturummet vilket gör att de upplevs rymliga. En stor del av bebyggelsen är av typen hus i park med hög öppen karaktär. Därtill finns lamellhus som är mer slutna kvarter med lägre bebyggelse och dessa är kanske Umeås mest tidstypiska för epoken. Un-der 2000-talet uppfördes grupperad punkthusbebyggelse på Rågången på Berghem. I stadsdelen finns Umeås mest besökta besöksmål Gammlia med friluftsmuseum och utställningar.
Kartillustration med exempel på funktioner för Berghem och Fridhem. Här finns två centrumbildningar längs Axtorps-vägen, en i gränsen mellan Berghem och Fridhem och en som vetter mot universitetet. Här finns viss service men framförallt ligger stadsdelen nära utbud mitt mellan stadens två stadskärnor.
Tre landmärken
Västerbottens museum med frilufts-museet Gammlia – Umeås största besöksmål. Ta del av länets historia, olika utställningar och exempel-vis världens äldsta skida. Gammlia- området med Västerbottens museum är en populär utflyktsplats, med massor av aktiviteter.
Service längs Axtorpsvägen – i hörnet mot Fridhem finns Berghem centrum lokaliserat.
Ett stadsdelscentrum med min-dre livs- och spelbutik, bloma-ffär, restaurang, frisör och andra verksamhets lokaler. En bit bort, nära universitetet, finns ytterligare service som kvarterskrog, affär och bensinstation.
Maja Beskowskolan, före detta Östra gymnasiet/Fridhems-skolan, har helrenoverats till en modern skola med plats för två skolformer gemensamt. Här finns både högstadium och gymnasie och utbildning inom elitidrott, högskoleförberedande program samt yrkesprogram.
Berghem – Fridhem
Grafik och statistik
Andel hushåll som bor i respektive upplåtelseform. Figuren avser hushåll boende i flerbostadshus.
Urval av indikatorer
1. Ensamboende hushåll dominerar stort i stadsdelen. Över 70 procent bor själva.
2. Stadsdelen har marginellt mindre andel hyresrätter än många andra stadsdelar.
Närmast universitetet är det vanligare att hushållen bor i hyresrätter.
3. Mellan Skidspåret och Nydala dominer-ar bostadsrätt som upplåtelseform.
4. Den största ytan på Berghem upptas av villabebyggelse med äganderätt.
5. Trångboddhet är inte vanligt förekommande.
6. Barnfattigdom är mindre frekvent förekommande jämfört med stadens genomsnitt.
7. Invånarna är välutbildade jämfört med andra stadsdelar.
8. Hushållens disponibla inkomst mots-varar väl nivåerna för övriga Umeå stad.
9. Befolkningen på Berghem är friska.
Ohälsotalen ligger på en låg nivå med drygt 20,5 dagar per år och person.
10. Andelen förvärvsarbetande är låg.
Tio utmärkande drag
Berghem – Fridhem
Äganderätt
Bostadsrätt Hyresrätt
Socialt kapital
Starka sociala nätverk, hög nivå av tillit och förtroende mellan de boende är exempel på kännetecken på en plats med högt socialt kapital. Att bo på en sådan plats antas vara hälsofrämjande och måttet kan ses som en indikator på hur socialt hållbart ett område är.
Forskningsresultat
Berghem framstår i enkätundersökningen av socialt kapital 2020 som en stadsdel med medelhögt socialt kapital. Detta är en ökning då Berghem i undersökningen 2006 hade lågt socialt kapital.
Svaren på 2020 års enkät visar att 87 procent på Berghem tycker att man på den plats där man bor är beredd att hjälpa varandra lagom mycket. På frågan om man bryr sig om varandra på den plats där man bor svarar 83 procent att man bryr sig om varandra lagom mycket. Andelen som anger det är ganska vanligt eller mycket vanligt att grannar pratar med varandra när man möts är 59 procent i området. De som tycker att man förväntas vara engagerad i frågor som rör området lagom mycket är 81 procent av de svarande på Berghem.
Index och resultat från frågor som underlag. Genomsnitt för Umeå kommun i parantes.
Beredd att
39 procent av de svarande Berghemsborna i enkätundersökningen 2020 svarar att de aldrig funde-rar på att flytta ifrån den plats där de bor. Motsvarande andel är exempelvis 39 procent av de boen-de Öst på stan, 46 procent på Östteg/Ön/Alvik och 40 procent på Umedalen. På Berghem svarar 82 procent att de tycker att man i allmänhet kan lita på människor. 40 procent svarar att de utfört en tjänst åt någon granne, som till exempel ta in post eller vattna blommor, det senaste året och 32 procent att någon granne utfört en tjänst åt dem.
Berghem – Fridhem
Upplysning
Uppgifterna om socialt kapital i bostadsområden kommer från Umeå universitets forskningsprojekt ”Socialt kapital som en resurs i planering och design av socialt hållbara och hälsofrämjande bostadsområden” (2018–2021) och bygger på en enkätundersökning som besvarats av drygt 7000 umeåbor. Syftet är att undersöka hur socialt kapital förändrats över tid och bland annat hur det sociala kapitalet inverkar på människors hälsa och livskvali-té. Viktigt är att poängtera att nivåerna i indexet är relativa, det vill säga att bostadsområdena i Umeå rankas i förhållande till varandra. Att ett område exempelvis sjunker från en nivå av socialt kapital till en annan behöver alltså inte nödvändigtvis betyda att det blivit sämre i det området utan det kan också betyda att det blivit bättre i andra områden.
Så tyckte boende
Trivsamma och otrivsamma platser, illustrerat med gröna respektive röda punkter, på Berghem – Fridhem. I figurerna till höger visas antal personer som svarat tillsammans med andelar svar från personer som själva bor i området och inte.
Trivsamma och otrivsamma platser
I samtalen är det tydligt att Berghemsborna trivs och är mycket stolta över sin stadsdel. De största fördelarna som nämns är lugnet och att det är nära till allt; service, universitetet, jobbet, till stan och till naturen. Just närheten till naturen, t.ex. Mariehemsängarna, Nydalaområdet och Stadsliden uppskattas stort av de boende. En viktig målpunkt i stadsdelen är Pub Rött. Utöver det går många kommentarer att relatera till tillgången på service samt att området uppfattas som lugnt och tryggt.
Av de som inte bor på Berghem men som ändå satt en punkt inom området har de flesta lagt en kommentar som på något vis berör närheten till natur och grönområden.
De frågor som engagerar när det gäller mindre trivsamma platser handlar framför allt om trafiken inom området. Antalet kommentarer kopplat till otrivsamma platser inom området är relativt få i jämförelse med många andra stadsdelar.
Önskemål för framtiden
I de fysiska dialogerna lyftes önskemål som ett utvecklat lokalt centrum med utbud av service som
Berghem – Fridhem
42%boende 23%
utom- stående 35%
ingen uppgift
45%boende 32%
utomstående 23%
ingen uppgift
och dess avknoppningsmöjligheter. Mer varierade boendeformer efterfrågas. Vissa menar att billiga bostäder anses kunna bidra positivt till en mer blandad befolkning både socioekonomiskt och åldersmässigt. Förbättringsmöjligheter finns även kopplat till trafiksituationen, bland annat för att bättre kunna cykla genom området samt gällande linje 7 för busstrafiken.
De som svarat i den digitala dialogen pekar på vikten att värna områdets karaktär genom att tillkommande bebyggelse sker med hänsyn till omgivningen. Stadsliden/Gammliaskogen samt Ma-riehemsängarna nämns som stora tillgångar som man även framgent vill kunna nyttja för vardagsre-kreation. Bland utvecklingsmöjligheterna nämns åtgärder för att rusta upp och förbättra gång- och cykelvägnätet samt öka tillgången på kvalitativa utemiljöer och lekplatser. Precis som för många andra områden önskas ett större utbud av service, både med avseende på butiker men också res-tauranger och kaféer – bland annat föreslås en tydligare centrumbildning vid ICA Berghem i form av mer omfattade bebyggelse med möjlighet till service i bottenplan.