– presenteras i avsnitten Så tyckte boende
Tjänstepersoner från Umeå kommun har med en ”dialogcykel” besökt de flesta av Umeås stadsde-lar och fört dialog med de som kan stadsdestadsde-larna bäst – de boende. Cirka 700 samtal fördes under 12 träffar under oktober och november 2019. Syftet var att få bilder av livsmiljöerna i stadens olika delar och inspirera till samtal om stadsutvecklingen.
Förberedelser
Alla dialog- och mötesformer har sina för- och nackdelar. Vilken form, metodik, dag, kommunika-tionskanal etcetera som väljs påverkar till exempel vilka som deltar. Skickas till exempel inbjudning-ar ut via lokala föreninginbjudning-ar kommer ge en övervikt av personerna vinbjudning-ara föreningsaktiva. Hålls möte en vardagskväll kommer det vara svårt för den ensamstående föräldern att delta. Ofta kommer färre till tals vid större gruppmöten än om diskussioner sker i mindre format och i regel är kvinnor mindre bekväma att föra fram sina synpunkter inför ett stort antal personer än män. På samma sätt gynnar stormötesformen i regel personer med vana av att tala inför andra.
Arbetsgruppen landade tidigt i att välja en annan form än möten i exempelvis samlingslokaler.
Ambitionen var att nå en relativt stor bredd och föra en dialog i nästan alla Umeås stadsdelar på ett sammanhållet sätt. I syfte att underlätta för invånarna och både göra det intressant och enkelt att lämna sina synpunkter var inriktningen att göra dialogen mer digital än tidigare och kombinera det digitala med möten på plats.
Viljan var att uppsöka platser där många människor spontant samlas. Efter en analys av de viktigaste mötesplatserna i respektive stadsdel föll valet på att föra dialog i anslutning till lokala livsmedels-butiker. Aktuella handlare kontaktades och samtliga ställde sig positiva. Tiderna 15.30- 19.30 på vardagar valdes utifrån att kundflödena då är som högst. Då gavs möjligheten att träffa människor i sitt vardagsliv ofta i närheten av bostaden. För dialogen i Centrala stan valdes tiden 11.00-15.00 för att ringa in de större flödena på den platsen. Som följd kan de svarande, på just denna plats, i hög utsträckning givetvis antas vara förvärvsarbetande med arbetsplats i eller nära stadskärnan. Istället för skrymmande tält, skärmar, bord osv införskaffades en lådcykel som formgavs för att kunna nytt-jas för en bredd av verksamheter och tillfällen.
Att resa lätt. Med cykel var det enkelt att besöka de platser där människor samlas. För en sammanhållen kommunikation
Metodik
Inför träffarna gjordes en kartläggning av vilka dialoger och insatser som varit aktuella eller planeras genomföras i närtid för olika stadsdelar. Detta för att skapa en bild av förväntningar lokalt, kunna ge återkoppling, identifiera kombinationspotentialer samt undvika krockar som riskerade bidra till otydlig-het. Inför varje dialogtillfälle gjordes också en analys, och material togs fram, kring vilka frågor som kan tänkas vara intressanta för respektive plats exempelvis projekt i stadsdelen. I förberedelserna ingick också för tjänstepersoner att reflektera kring vem man vänder sig till när exempelvis ett par kommer fram, hur tid fördelas mellan besökare samt hantering av språkbarriärer. Även om en del av syftet var att träffa människor spontant i deras vardag annonserades om vilka platser och tider dialogcykeln skulle vara på plats på kommunens hemsida och i lokaltidningen.
Genomförande
Väl på plats noterade besökare valfritt antal trivsamma och otrivsamma platser med gröna och röda
”pluppar” på en stor fysisk karta över aktuell stadsdel. En fråga ställdes om vad man skulle sakna med stadsdelen vid en flytt genom att pricka av sitt svar utifrån olika kategorier. När det gäller önskemål för framtiden noterades svar på post-itlappar som sattes upp på en skylt så alla kunde läsa vad andra tyckt. Möjlighet fanns också att lämna synpunkt i en låda om man inte ville att andra skulle veta vad man tyckt. Denna möjlighet nyttjades endast av någon enstaka person.
Närvarande tjänstepersoner noterade antal besökare samt dess kön och uppskattad ålder för att få en uppskattning om vilka målgrupper som fångats upp respektive inte fångats upp. Synpunkter gällande andra stadsdelar än den i fokus togs emot genom att synpunkter fördes in i det digitala kartverktyget via en iPad som fanns med vid varje träff. IPaden användes även för åtkomst till kommunens felanmäl-ningsapp om ting kopplat till exempelvis ett driftsproblem som trasig gatlykta, farlig grop i gata etc. På så sätt kunde åtgärder snabbt avhjälpas. Material kring pågående projekt i stadsdelen (ex ombyggna-tion av en gata, pågående detaljplan, större infrastrukturprojekt i närheten mm) fanns även med vid cykeln för att kunna ge svar på en bredd av frågor som kunde uppkomma.
I regel medverkade tre tjänstepersoner samtidigt – strävan var att hitta en bra balans så det skulle kännas bekvämt för de besökande. Ambitionen var också att skapa låga trösklar för att vilja delta. Inle-dande fraser som; ”Hej, bor du här och kan du ge mig din bästa plats genom att sätta en grön plupp på en karta?”, fungerade väl som inåkning och lockade till fortsatt medverkan i diskussioner om platser de trivs på och inte samt samtal om utvecklingen generellt. Den stora merparten valde också att fortsätta med att delge tankar och önskemål för framtiden samt berätta vad de skulle sakna med sin stadsdel om de skulle flytta.
Ett intryck är att det fanns förhållandevis god kännedom om den pågående dialogen bland umeborna.
Inte minst var den gröna dialogcykeln ofta igenkänd. När ungefär hälften av mötena genomförts var det inte ovanligt att personer fanns på plats där dialogen skulle ske och kom fram och sa att de ville tycka till redan innan dialogmaterial och skyltar ställts fram. Det blev tydligt att den gröna dialogcykeln blev en signal om att det ges tillfälle där man som umebo kan lämna synpunkter och kommunen lyss-nar. Vid i princip alla tillfällen var det nån eller flera besökare som uttryckte uppskattning för att dialog förs på precis detta sätt med kommentar om att det borde göras vid fler tillfällen och för andra frågor inom kommunen.
Vad skulle du sakna mest från din stadsdel om du flyttade?
Grannarna Naturen Lugnet Tryggheten Platser i utemiljön Den speciella stämningen
Servicen
(t.ex. butiker) Kulturutbudet
(t.ex. bibliotek) Föreningar/ grupper Det egna hemmet Annat
Metodik
Den gröna dialogcykeln var ofta igenkänd i stadsmiljön och förknippades med tillfällen där man får tycka till medan kom-munen lyssnar.
Många bilder från boende
Varken de fysiska eller digitala dialogerna gör anspråk på att ge en total bild av vad alla boende i en stadsdel tycker utan ger bilder av vad de som deltog tycker. Med 700 samtal i stadsdelarna, och ytterligare 1 300 personer som deltog i den digitala dialogen, ges ändå en bredd av berättelser.
Möjligheter finns också att framgent göra analyser mot de forskningsresultat om socialt kapital och som utgår från ett statistiskt urval. Andelen unga som deltog i dialogerna var förväntat låg men kompletteras av material från Dragonskolan och ett extrainsatt dialogtillfälle med cykeln på Dragonskolan. Ytterligare ska hänsyn tas, när materialet tolkas, att andelen deltagande ur gruppen barn samt den allra äldsta åldersgrupperna är mycket låg.
Turnélista 2019
Dialogcykeln fungerade också som utställningsmonter. Förutom att resultat från varje dialog kommunicerades direkt via sociala medier och kommunens webb sammanställdes alla inkomna synpunkter och referat till en utställning på Väven under december 2019.
Återkoppling och kommunikation
För kommunikationen kring dialogerna, både de fysiska och den digitala, användes kommunens externwebb, kommunens sociala kanaler, kommunhörnan i Väven, digitala anslagstavlan i
stadshuset, pressmeddelande, utskick via andra sociala kanaler såsom den lokala Facebookgruppen Umeå tipsgrupp samt annonsering i lokaltidningarna. Ett testsamarbete gjordes också med en ung person med många lokala följare i sin egen ålder på sitt Ingramkonto i syfte att locka fler unga att delta. Navet för kommunikationen var webben med stadsdelssidor som undersidor och som ledde in till den digitala kartan där man både kan lämna och ta del av synpunkter. Lokala medier gjorde inslag och artiklar i både tidningar och två tillfällen i radio. Det största genomslaget, och en stor topp när det gäller inkomna synpunkter, blev när kommunen gavs möjlighet att sprida enkäten via Umeå tipsgrupp.
Viljan var att göra tydlig återkoppling till deltagare och kommunicera vad som framkommit.
Efter varje genomförd dialog sammanställdes referat med intryck och inkomna synpunkter som publicerades på webben och spreds via sociala medier. Löpande uppmanades personer att delta med fler synpunkter till den digitala dialogkartan. En aktiv roll togs i sociala medier och frågor och diskussioner som uppstod i diskussionstrådar bemöttes snabbt och i en personlig form exempelvis med information.
De synpunkter som inkom under de fysiska dialogerna fördes manuellt in i den digitala kartan efter genomförda dialogträffar för att samla allt inkommet underlag på samma ställe och därmed under-lätta sammanställning och analys.
En återkopplingsvecka med en fysisk utställning av resultaten genomfördes på Väven mellan 23 november till 1 december 2019. Utställningen var bemannad med tjänstepersoner veckodagar mellan 12.00–14.00. Utställningen gav möjlighet att fysiskt ta del av inkomna synpunkter från de genomförda dialogträffarna, synpunkter som inkommit digitalt samt att själv komplettera.
Den fysiska utställningen med tillhörande skärm med den digitala kartan var därefter uppställd i Stadshuset ytterligare ett par månader. Efter genomförd dialog producerades en film med tack till medverkande umebor där dialogen och korta resultat summerades. En andra film har även producerats kring hur arbetet gjordes och lanserades hösten 2020.
Metodik