Starka sociala nätverk, hög nivå av tillit och förtroende mellan de boende är exempel på kännetecken på en plats med högt socialt kapital. Att bo på en sådan plats antas vara hälsofrämjande och måttet kan ses som en indikator på hur socialt hållbart ett område är.
Forskningsresultat
De enkätundersökningar som gjort om socialt kapital 2006 och 2020 visar att Grubbe/Grisbacka/
Västerhiske/Backen/Sandåkern legat på en stadigt hög nivå mellan det första tillfällen och det se-naste. Umedalen har under perioden ökat från ett mycket lågt socialt kapital till medelhögt.
Svaren på 2020 års enkät visar att 86 procent i Grubbeområdet och 83 procent på Umedalen tycker att man på den plats där man bor är beredd att hjälpa varandra lagom mycket. På frågan om man bryr sig om varandra på den plats där man bor svarar 87 procent i Grubbeområdet och 89 procent på Umedalen att man bryr sig om varandra lagom mycket. Andelen som anger det är ganska vanligt eller mycket vanligt att grannar pratar med varandra när man möts är 81 procent i Grubbeområdet och 83 procent på Umedalen. De som tycker att man förväntas vara engagerad i frågor som rör om-rådet lagom mycket är 81 procent av de svarande i Grubbeomom-rådet och 75 procent på Umedalen.
Index och resultat från frågor som underlag. Genomsnitt för Umeå kommun i parantes.
Beredd att
Umedalen 83% 89% 83% 75% Mycket
lågt Medel-högt
På Umedalen har 58 procent utfört någon tjänst åt en granne det senaste året, så som att vattna blommor eller ta in post, och i Grubbeområdet har 55 procent gjort det. Det verkar också vara relativt vanligt att man känner igen de flesta av sina grannar i de två områdena. Med personer som man känner igen menas människor som man regelbundet stöter på eller ser och kanske säger hej till, utan att man för den skull har en social relation till personen. Andelen som säger att de inte kän-ner igen några alls av sina grannar är tre procent på Umedalen och en procent i Grubbeområdet.
Som jämförelse är det tre procent som säger att de inte känner igen några av sina grannar på Västra Ersboda medan till exempel nio procent på Ålidhöjd och 13 procent på Carlshem inte känner igen några av sina grannar.
Backenområdet
Upplysning
Uppgifterna om socialt kapital i bostadsområden kommer från Umeå universitets forskningsprojekt ”Socialt kapital som en resurs i planering och design av socialt hållbara och hälsofrämjande bostadsområden” (2018–2021) och bygger på en enkätundersökning som besvarats av drygt 7000 umeåbor. Syftet är att undersöka hur socialt kapital förändrats över tid och bland annat hur det sociala kapitalet inverkar på människors hälsa och livskvali-té. Viktigt är att poängtera att nivåerna i indexet är relativa, det vill säga att bostadsområdena i Umeå rankas i förhållande till varandra. Att ett område exempelvis sjunker från en nivå av socialt kapital till en annan behöver alltså inte nödvändigtvis betyda att det blivit sämre i det området utan det kan också betyda att det blivit bättre i andra områden.
Så tyckte boende
Trivsamma och otrivsamma platser, illustrerat med gröna respektive röda punkter, på Backenområdet. I figurerna till h öger visas antal personer som svarat tillsammans med andelar svar från personer som själva bor i området och inte. Det är i huvudsak personer som bor inom området som märkt ut trivsamma platser.
Trivsamma och otrivsamma platser
Många Backenbor har sina favoritplatser vid älven och odlingslandskapet, Tvärån samt de parker som finns i stadsdelen. Man trivs också med att ströva och åka skidor i skogsområdet med elljus-spår mellan Kullavägen och Vännäsvägen. Idrottsanläggningen Musköten, IKSU spa, Prästsjön, lekplatsen vid granhäcken samt skulpturparken är också omtyckta platser liksom biblioteket och förskolan vid Backenskolan. Överlag är boende mycket nöjda med sin stadsdel och många vid den fysiska dialogen har svårt att ange platser de inte trivs på.
Mindre trivsamma platser kopplas till vissa sträckor längs Backenvägen där man upplever otrygg-het, framförallt när barn ska röra sig inom stadsdelen. Passager under Vännäsvägen till Rödäng upplevs som otrygga mörka tider på dygnet. Sjukhusparken på Umedalen upplevs som otrygg när det är mörkt.
De som har markerat platser på Backen som uppfattas som trivsamma har ofta lyft lugnet eller närheten till naturen som en tillgång. Majoriteten av de gröna punkterna på Backen är från boen-de i områboen-det. Förboen-delningen över boen-de olika kategorierna liknar i stort boen-den för tätorten som helhet.
Backenområdet
44%boende 34%utomstående
21%ingen uppgift
63%boende
9%
utomstående 28%
ingen uppgift
ningsstationen är dåligt skött. Efter övrigt så är mörker och otrygghet och trafik mest förekomman-de. Av de boende så är det fler som har trafikrelaterade synpunkter medan utomstående oftare har kommentarer som rör folkliv och ordningsfrågor.
Önskemål för framtiden
Lundabrons tillkomst välkomnas stort. När det gäller önskemålen för framtiden nämner många en önskan om att utveckla området varsamt och på så vis säkerställa att platsens historia och karaktär fortsatt är synlig i stadsrummet. Man värnar lugnet och de många gröna områdena samt platsens lantliga atmosfär. Att området är älvsnära återspeglas i många av framtidsvisionerna där både småbåtshamn, badplats och badbrygga omnämns. Man ser det som viktigt att inte kvarvarande gröna ytor täpps igen i framtiden samt att möjligheterna att ta sig till älvslandskapet inte försämras.
Många menar att området även skulle kunna utvecklas med andra typer av mötesplatser. Här lyfts samlingsplatser för unga som ett särskilt önskemål som många saknar i området idag.
Många av de boende på Backenområdet önskar att stadsdelen utvecklas med olika typer av service, gärna i form av mataffärer, gym, restauranger och liknande. Man efterfrågar ett mindre köpcen-trum där dessa funktioner skulle kunna samlas och som också skulle kunna fungera som en mötes-plats för de boende. Kulturevenemang lyfts som önskemål från boende liksom att utveckla den så kallade Marklunds kurvan vid Tvärgatan med bebyggelse. Någon föreslår omvandling av yta framför Västangårds skola till lekyta.
Flertalet av Backenborna har även önskemål om att området utvecklas mot att bli mindre bilbe-roende, att det satsas på cykel och gång samt att det kompletteras med bilpool och att antalet laddplatser för elbilar ökar. Man skulle gärna se fler turer med buss 81, att några turer med 1:ans linje leddes om förbi Rampljusallén samt mer sammanhängande gång- och cykelbanor med prio 1-standard.
Ungas perspektiv
Material från Grisbacka, Umedalen och Västerhiske-Grubbe.
• Bra platser: Unga i Backen trivs vid älven och strandpromenaden, Lundåkerns småbåtshamn, Musköten och skulpturparken på Umedalen.
• Dåliga platser: Unga i Backen trivs inte vid bron vid Tvärån på kvällen vid de gångstråk i skog som saknar belysning. Promenadstråken är ofta i direkt kontakt till skogsområden där det ofta är brist på belysning. Också lummigheten minskar synbarheten vilket bidrar till en otrygg känsla.
Busslinjen längst Backenvägen upplevs otrygg på kvällen, här är busshållplatserna och mindre vägar dåligt belysta. Det känns stökigt och otryggt längst med Kronoskogsvägen på kvällen.
• Önskemål för framtiden: Unga i Backen vill ha en central mötesplats och knytpunkt för att främ-ja gemenskapen i området och därmed öka tryggheten i området. De önskar fler lägenheter för att skapa en bättre mångfald och för att stadsdelen ska bli mer attraktiv för alla. Man vill även ha fler möjligheter till aktiviteter och aktivering.
”Det skulle göra mycket för gemenskapen i området med en ny offentlig plats. Där kan man träffas och ses.”
Backenområdet
Vad man skulle sakna
På fråga vad man skulle sakna med sin stadsdel vid en flytt nämner fyra procent av de svarande som bor på Backensområdet lugnet vilket är den högsta siffran jämfört med andra stadsdelar. Man anger i högre utsträckning än andra stadsdelar att man skulle sakna naturen, lugnet, tryggheten och kulturutbudet. Svarande Backenbor uppger ungefär genomsnittligt när det gäller att sakna det egna hemmet, servicen i närheten, föreningar och grupper i området. Jämfört med andra stadsdelar sva-rar däremot få att de skulle sakna den speciella stämningen/andan/atmosfären. Svaren på frågan kan ge en bild av hur anknuten man är till en plats.
Backenområdet
Vad boende skulle sakna mest med sin stadsdel vid en flytt
4 %
16 %Grön siffra avser hela Umeå kommun.