I sammanfattning – idéer för utveckling av social hållbarhet
Här har vi en omtyckt lummig stadsdel som på många sätt sticker ut i statistiken jämfört med andra stadsdelar. Västerslätt och Rödäng kan sägas vara ett bilens mekka. Bilinnehavet är stadens högsta och turtätheterna med kollektivtrafik är de lägsta. Man bor rymligt och här uppvisas stadens lägsta nivåer av trångboddhet. Inkomsterna är bland stadens högsta även om utbildningsnivån är relativt låg. I området finns en variation av bostadstyper men hyresrätter saknas helt.
• En strävan kan vara att sammanföra stadsdelen med grannstadsdelar genom att överbrygga barriärer och skapa tryggare kopplingar mot Väst på stan, Grubbe och centrum. Exempelvis kan de så kallade ”koportarna” kan till exempel ägnas omsorg.
• Potential finns för ökat hållbart resande utifrån stadsdelens centrala läge.
• Att pröva möjligheter att komplettera stadsdelen eller kringliggande platser med hyresrätter skulle positivt bidra till en förbättrad mix när det gäller upplåtelseformer och ge ökade möjligheter för unga och för möjligheten att bo kvar i stadsdelen om livssituationen förändras.
• Mötesplatser kan generellt stärkas och utvecklas.
• Rödberget har potential att tydligare utvecklas som mötesplats, bland annat genom skapande av tydligare entréer. Det skulle ge ett bredare nyttjande och bidra till att stadsdelen bättre kopp-lades samman med grannstadsdelar.
• Park- och grönområdena längs Tvärån kan utvecklas och kompletteras för att åstadkomma ett än bättre stråk och tydligare länka till intilliggande stadsdelar. Sträckan berörs också av initiativ om att koppla samman stråk som gör det möjligt att vandra till Hamptjärnsstugan från Rådhusparken.
Illustration rumslig analys Västerslätt – Rödäng.
Västerslätt–Rödäng
Västerslätts industriområde med sin äldre del samt nya godsbangården.
Rödäng vid foten av det omtyckta Rödberget.
Nätverket av offentliga rum och platsers funktioner
Tvärån slingrar sig fram mellan Västerslätt och Rödäng och är omgiven av naturlika parkytor med ängsmark och träddungar. Det finns goda möjligheter att röra sig längs stråket, men broarna över ån är få. Lekplatserna i området är mötesplatser, varav den största är Dansartåparken och ligger i anslutning till Tvärån på Västerslättsidan. Även Rödberget är en viktig för möjligheter till rekreation men saknar tydlig entré från alla håll. Rödberget är mycket omtyckt men förefaller främst nyttjas av närboende och beskrivs ibland också som ett besöksmål för ungdomar och festplats. Rödberget har potential att bli en bra och trygg mötesplats som också kan vara en anledning att besöka Rödäng.
Utveckling av trädalléer i industriområdet har bidragit positivt till områdets karaktär. Västerslätts industriområde besöks av människor från alla delar av staden utifrån att det erbjuder arbetsplatser samt service. Däremot finns få besöksanledningar förutom centrumet i övriga delar. Den viktiga mötesplatsen Västerslätts centrum med matbutik, café, bank och kyrka utgör till viss del besöksmål för boende utanför stadsdelen. Här finns potential för utveckling. Även skolområdet på Rödäng är en viktig mötesplats. Ett flertal mindre lekplatser finns.
Flöden och barriärer – fysiska och sociala
Stadsdelen är svårorienterad och omgärdad av fysiska barriärer både i form av Vännäsvägen, järnvägsinfrastruktur och industriområde. Landskapsbilden är dock lättolkad med skogen och Rödberget i väst och det tydliga bäckstråket men med en bebyggelse som är ostrukturerad och splittrad. Det finns rätt mycket odefinierade områden och stråk varav somliga upplevs otrygga.
Flöden finns från andra stadsdelar genom smala portar, så kallade koportar och över och där både höjden och trafikmängden utgör ett hinder. Barriär finns även mellan Västerslätt och Rödängs bostadsområden gentemot industriområdet Västerslätt. Bilinnehavet är Umeås största och andelen hållbara resor är låg. Tillgången till kollektivtrafik är till exempel låg.
Kulturell närvaro
Runt milleniumskiftet genomfördes ett samverkansprojekt mellan Umeå kommun, Stiftelsen fram-tidens kultur och de boende på Rödäng. Syftet var att berika området som är av miljonprogram-skaraktär med konstnärlig gestaltning. På så vis kom fyra UFO-bänkar av konstnären Mikael Åberg att mjuklanda i området. De kan tjäna både som lekskulpturer under dagtid eller som landmärken när belysningen tänds nattetid.
Pågående transformation
Viss utveckling sker av bebyggelse invid Tvärån och potential finns på sikt vid omvandling av Vännäs-vägen att minska Vännäs-vägens barriäreffekter mellan Väst på stan, Grubbe och Rödäng och Västerslätt.
En långsam transformation av industriområdets karaktär kan också skönjas där utveckling sker mot sällanköpshandel än nyutvecklad industri.
Västerslätt–Rödäng
Fortsättningskurs
Historik
Innan stadsplanen som antogs under 50-talet låg här endast ett par villor. Här fanns huvudsakligen jordbruksmark som länge brukats av Grisbackas bönder och ett mindre skogsparti. Närmare järn-vägen, i dess ursprungoliga sträckning, fanns ett par industrier; verkstadsanläggning för tillverkning av ladugårdsinredningar, en rälsbussfabrik och andra verksamheter, förråds- och lagerbyggnader.
Syftet med utbyggnaden under 50-talet var att utveckla ett större industriområde i anslutning till järnvägen för att säkra framtida efterfrågan av sådan mark, samt utveckla bostäder i området efter-som det förutsågs ett stort framtida behov av egnahem. Genom att bygga ut den redan existerande bebyggelsen skulle det ges förutsättningar för att etablera butiksservice och småskola. Västerslätts utbyggnad skedde etappvis, med den tidigaste bebyggelsen uppförd under 50-talet, strategiskt beläget nära både järnväg och stad.
År 1964 antogs en plan som fastslog en utveckling av Västerslätts nordöstra del mot Vännäsvägen, genom uppförande av cirka 200 lägenheter i den del av K4-fältet som skilts från de övriga av nya Vännäsvägen. Industriområdet utökades i nordvästlig riktning under 60- och 70-talet, vilket sammanföll med planläggningen av Rödängs bostadsområde 1973. Innan Rödäng byggdes ut på 70-talet fanns här endast en gård intill Vännäsvägen i syd och en industrilokal med koppling till järnvägen i norr. Godsbangården norr om väg 363 har utvecklats under senare tid, sedan år 2000.
Struktur och bebyggelse
Västerslätt består till stor del av gles till tät småhusbebyggelse i tydliga rader längs ett par, lätt krökta, parallella vägar som slutligen vänder och bildar ett, för bilister, slutet trafiksystem då fler-talet kopplingar över Tvärån är reserverade för gång- och cykeltrafikanter. Det östra hörnet mot Vännäsvägen avviker mot övrig bebyggelse med medelhöga lamellhus i en öppen kvartersstruktur.
Västerslätts industriområde präglas av dess raka, långsträckta vägar som löper parallellt med spårinfrastrukturen och Hissjövägen. Här är andelen hårdgjord och bebyggd yta mycket hög, med få gröna strukturer.
Rödäng är uppbyggt kring en matarlinje utmed Tväråns sträckning, försedd med tre säckgator. Gång- och cykeltrafik är separerad från övrig fordonstrafik genom ett särskilt vägsystem med smala paral-lella gator utan trottoarer intill den nära inpå liggande bebyggelsen. Gångportar under Vännäs vägen ger Rödäng och Västerslätt tillgång till Grubbe och tillhörande serviceutbud, dock utgör Vännäsvägen en tydlig barriär på grund av få passager och den påtagliga höjdskillnaden. Rödäng präglas i större utsträckning än grannen Västerslätt av låg sluten bebyggelse i form av en- och två våningshus i varierande former, både rad- och atriumhus. Stadsdelen som helhet har som mest medelhög befolkningstäthet, medan stora delar har förhållandevis låg täthet jämfört med övriga staden.
Topografi och vegetation
Mellan Vännäsvägen och Rödäng ligger ett parkstråk som har både en rekreationsrelaterad och bullerskyddande funktion – i likhet med det gröna stråket som ligger mellan Västerslätts bostads-område och dess industribostads-område. Tvärån är utpekad som ett skyddsvärt naturbostads-område i Umeås översiktplan då stråket längs ån anknyter delområdet till naturområdet kring Hamptjärnstugan och Kulla. Stråket i sin helhet erbjuder en varierad upplevelse av skog-, park- och odlingsmiljöer. Löv-skogen i Tväråns närhet är relativt ung men har tillkommit genom naturlig föryngring utan påverkan av skogsskötsel och kan i framtiden utvecklas till en nyckelbiotop.
Vidare finns Rödberget med möjligheter att blicka ut över stadens västra delar och kringliggande elljusspår som är ett inslag i många invånares rörelsemönster. Rödberget i väster är det enda omgi-vande området som inte innebär en typ av barriär – det är istället det viktigaste grönområde med
Västerslätt–Rödäng
bestått av endast en typ; Rödberget är en stadsdelsskog med stigar och utsiktsplats över stadsde-len, Tväråns parkstråk är en grön promenadväg genom området och de små kvartersparkerna på Rödäng och parken längs Timotejvägen fungerar som gröna mötesplatser för de boende i området.
Verksamheter
Av den kommersiella servicen står Västerslätts centrum för en betydande del, med livsmedelbu-tik, café och bankkontor. Idag märks det industriella arvet tydligt i de tidigare järnvägstråk som genomkorsat området, delvis kantad av äldre magasinsbyggander som nu inhyser småföretag, byggvaruhus och grossister. Stadsdelen har god tillgång till större och mindre lekplatser, med Röd-ängs ursprungliga intention om högst 70 meters avstånd från en given bostadsentré. Tillgången till skola är också hög, med två förskolor och ett lågstadium är lokaliserade inom Rödäng. I Västerslätts centrum återfinns en kyrka som anordnar aktiviteter.
Mötesplatser och rörelsemönster
Avståndet till centrum från stadsdelens centrum är drygt två kilometer och busslinje 7 knyter samman området med de centrala stadsdelarna med en färd på cirka 10 minuter. Andelen hållba-ra resor är 48 procent, vilket innebär att stadsdelen generehållba-rar en högre andel bilresor än många andra stadsdelar i Umeå. Gång- och cykelvägarna är separerade från biltrafiken utmed Timotejvä-gen. Över Tvärån finns två överfarter för gång- och cykeltrafik och i nord-sydlig sträckning leder två gång- och cykelvägar mot Grubbe och Grisbacka på andra sidan Vännäsvägen. I övrigt präglas området i stort av en få alternativ för cykeltrafik, som istället samsas med bilister om utrymme i de lugna bostadskvarteren. Västerslätt centrum utgör en naturlig mötesplats och är av stor betydelse som knutpunkt. Överlag finns en måttlig täthet av offentliga målpunkter, men dessa är relativt få och rumsligt utspridda.
Västerslätt–Rödäng