Här finns en blandad bebyggelse av trä och tegel, villor, radhus och hyreshus, fördelade i ett oregel-bundet och charmigt gatunät – ett arv från de stadsplaner som lades i stadsdelens ungdom. Och här är vi faktiskt ännu yngre än det redan unga snittet i Umeå.
På Haga/Sandbacka är vi omgivna av shopping i norr, centrum i söder och Umeås två stora rekre-ationsområden i öster och väster; Stadsliden och I20-området. Mycket av Umeås elitidrott sker på Umeå Energi Arena med massor av innebandy, fotboll, basket m m – som ihop med intilliggande Gammlia gör området till en naturlig och populär mötesplats. Allt detta skapar unika förutsättningar för ett tryggt stadsliv i kombination med ett aktivt och hållbart friluftsliv.
Stadsdelen Haga och Sandbacka som avgränsas i söder av järnvägen och i väster av väg 503.
Haga–Sandbacka
Komplettering på gång
Många vill såklart bo på Haga/Sandbacka, och vi blir hela tiden fler här. Närmast följer vi utveck-lingen på platsen där Umeås förra simhall låg, intill Gammliavallen, och där det nu förbereds för ett spännande bostadsprojekt, bara 1,5 kilometer från Umeå centrum.
Kartillustration med exempel på funktioner för Haga och Sandbacka. Det finns gott om service i stadsdelen och nära till stadskärnans hela utbud av kultur, shopping och mycket annat.
Helena Elisabeth kyrka från när det förrförra seklet var ungt. Flyttad från Holmön där hon var fiskar kapell. Nu en populär dop- och vigselkyrka som rymmer cirka 100 personer.
Sara Lidman-tunneln vid Järnvägs-stationen – entrén till Haga. Ett konst verk i sig. Med författarens citat på väggar, fågelkvitter, ljus och rymd kan du känna dig trygg när du ska till och från centrala stan.
Östra kyrkogatan, eller ÖK som den kallas. En livsnerv som löper genom hela stadsdelen från söder till norr.
Tre landmärken
Haga–Sandbacka
Grafik och statistik
1. Här finns flest av ensamboende vilket gör Haga/Sandbacka till ett aktivt och i högsta grad livfullt område.
2. Framförallt unga vuxna bebor Haga/
Sandbacka. Personer i 20-årsåldern är överrepresenterade och andelen äldre ganska få.
3. Det finns betydligt fler barn här än i andra delar av Umeå.
4. Hyresrätterna utgör en stor andel av bostadsbeståndet och mindre lägenheter vilket gör att vi bor trängre här än i andra delar av staden.
5. Medelinkomsten ligger nära genomsnittet.
6. Utbildningsnivån harmonierar också med övriga staden.
7. Inrikesfödda ligger över genomsnittet, utrikesfödda följdaktligen under.
8. 85 % jobbar. Förvärvsfrekvensen mellan 20–64 år ligger mellan 80–85 procent, vilket är ungefär som andra stadsdelar.
9. Haga/Sandbacka är lite friskare! In-vånare har i genomsnitt färre ohälsodagar än den genomsnitt färre ohälsodagar än den genomsnittlige Umeåbon.
10. Nästan 70 % reser under fem kilome-ter vilket gör stadsdelen till en av de stads-delar som är bäst på hållbara resor.
Tio utmärkande drag
Andel hushåll som bor i respektive upplåtelseform. Figuren avser hushåll boende i flerbostadshus.
Urval av indikatorer
Haga–Sandbacka
Hyresrätt
Bostadsrätt Äganderätt
Socialt kapital
Starka sociala nätverk, hög nivå av tillit och förtroende mellan de boende är exempel på kännetecken på en plats med högt socialt kapital. Att bo på en sådan plats antas vara hälsofrämjande och måttet kan ses som en indikator på hur socialt hållbart ett område är.
Forskningsresultat
I den enkätundersökning av socialt kapital som genomfördes 2006 låg Haga på en låg nivå och Sandbacka på en medelhög nivå, vilket är samma nivåer som i undersökningen 2020.
Svaren på 2020 års enkät visar att 78 procent av de svarande på Haga och 81 procent på Sandbacka tycker att man på den plats där man bor är beredd att hjälpa varandra lagom mycket. På frågan om man bryr sig om varandra på den plats där man bor svarar 71 procent på Haga och 80 procent på Sandbacka att man bryr sig om varandra lagom mycket. Andelen som anger det är ganska vanligt eller mycket vanligt att grannar pratar med varandra när man möts är 66 procent på Haga och 74 procent på Sandbacka. De som tycker att man förväntas vara engagerad i frågor som rör området lagom mycket är 74 procent av de svarande på Haga och 87 procent på Sandbacka.
Index och resultat från frågor som underlag. Genomsnitt för Umeå kommun i parantes.
Beredd att
Sandbacka 81% 80% 74% 87%
Medel-högt Medel-högt
42 procent av Sandbackaborna och 37 procent av Hagaborna svarar att någon granne gjort dem en tjänst det senaste året, som till exempel att vattna blommor eller ta in post. Motsvarande andel för andra områden är exempelvis 42 procent på Västteg, 40 procent Väst på stan och 27 procent på Carlshem.
Andelen som uppger sig helt eller i stort sett lita på människor på den plats där de bor är 90 procent på Sandbacka och 94 procent på Haga. Relativt många boende i området är engagerade i någon idrottsförening, 33 på Haga och 36 procent på Sandbacka, och ovanligt många, 90 procent på Haga och 87 procent på Sandbacka, har deltagit i offentliga sammankomster som konserter, föredrag eller idrottsevenemang det senaste året.
Haga–Sandbacka
Upplysning
Uppgifterna om socialt kapital i bostadsområden kommer från Umeå universitets forskningsprojekt ”Socialt kapital som en resurs i planering och design av socialt hållbara och hälsofrämjande bostadsområden” (2018–2021) och bygger på en enkätundersökning som besvarats av drygt 7000 umeåbor. Syftet är att undersöka hur socialt kapital förändrats över tid och bland annat hur det sociala kapitalet inverkar på människors hälsa och livskvali-té. Viktigt är att poängtera att nivåerna i indexet är relativa, det vill säga att bostadsområdena i Umeå rankas i förhållande till varandra. Att ett område exempelvis sjunker från en nivå av socialt kapital till en annan behöver alltså inte nödvändigtvis betyda att det blivit sämre i det området utan det kan också betyda att det blivit bättre i andra områden.
Så tyckte boende
Trivsamma och otrivsamma platser, illustrerat med gröna respektive röda punkter, på Haga- Sandbacka.
I figurerna till höger visas antal personer som svarat och andelar svar från personer som själva bor i området och inte.
Trivsamma och otrivsamma platser
Hagabornas omtyckta platser är utan tvekan park- och grönområdena men även exempelvis Hagas centrum. Förutom naturen uppskattas lugnet. Många markerar Stadsliden, Hagaparken, Sanda-parken men även Hagas centrum som platser de trivs på. Även skogarna i I 20-området uppskattas liksom Gammliaskogen. Hagaborna uppskattar sin stadsdel stort och många i den fysiska dialogen kan inte ange platser som de inte trivs på. Gestaltningen och utemiljön omnämns som positivt.
Några anger dock passagen passagen under väg 503 mot Regementet, övergångsstället och kors-ningen mellan Östra Kyrkogatan och E12 som otrygga. Generellt handlar de man markerar som otrivsamma platser om trafiken, framförallt gång- och cykeltunnlar och broar som upplevs dåligt upplysta. Platser som flera markerat är exempelvis verksamhetsområdet vid bensinstationen samt passagen under väg 503 från Hagaskolan mot I 20.Flera markerar ut platsen för Motorcentralen som dålig eftersom det rör sig mycket tung trafik till platsen.
Haga–Sandbacka
44%boende
29%
utomstående 27%
ingen uppgift
61%boende 15%
utomstående 23%
ingen uppgift
Önskemål för framtiden
Önskemålen för framtiden från de fysiska dialogerna handlar om mer tillgänglig offentlig service och utökad kollektivtrafik samt fler möjligheter och platser för unga. Många Hagabor vill gärna bo kvar i sin stadsdel om livs- eller familjeförhållanden ändras. Att det finns olika boende- och upplå-telseformer anges därför som viktigt.
Ur den digitala dialogen märks att flertalet av de boende som svarat visar omsorg för områdets karaktär. Många önskar att framtida förtätning görs med respekt för Hagas särdrag och att platsen kompletteras utan att dess identitet äventyras. En del upplever att blandningen mellan boendefor-mer är god och hoppas att det även fortsättningsvis finns möjlighet till olika typer av boenden inom stadsdelen. Man värnar om sina grönområden och önskar fortsatt god tillgång till stadsnära skog så som Gammliaskogen och I20-området. Servicen inom området menar många kan utvecklas, genom exempelvis ett utökat utbud av restauranger och närbutiker. En del nämner att de skulle önska utökad centrumbildning vid lilla COOP på Haga. Därtill är det flera som trycker på behovet av goda lösningar för hållbart resande. För framtiden önskas allt ifrån bilpool till ökad tillgång till kollektiv-trafik till ett utvecklat gång- och cykelvägnät.
Ungas perspektiv
• Bra platser: Unga som bor på Haga-Sandbacka trivs vid fotbollsplanen, Coop nära, dammen och lekparken vid stengården.
• Dåliga platser: Man trivs inte vid cykelvägen vid dammen i Sandbacka som känns mörk och instängd. Även vägen mellan Stengärdans förskola och radhusen upplevs dåligt belyst.
• Önskemål för framtiden: Unga Hagabor vill ha en tydligare entré in till området, en konst-gräsplan istället för grus vid Sandalidens skola, en lokal restaurang med uteservering som kan fungera som en mötesplats och ett café. De önskar även mer öppen park, med många sittplatser, bra belysning och färre träd.
” Hagaparken är fin, tråkigt bara att det är så lite rörelse och aktiviteter där.”
Vad man skulle sakna
På fråga vad man skulle sakna med sin stadsdel vid en flytt uppger svarande som bor på Haga- Sandbacka i hög utsträckning det egna hemmet jämfört andra stadsdelar. Också uteplatserna/mö-tesplatser i utemiljön och kulturutbudet anges, i jämförelse, i hög utsträckning. Svarande Hagabor uppger ungefär på samma nivå som boende i andra stadsdelar att de skulle sakna servicen i närhe-ten och den speciella stämningen/andan/atmosfären. Endast två procent anger att de skulle sakna lugnet och tryggheten vilket är bland de lägsta siffrorna jämfört med svarande i andra stadsdelar.
Svaren på frågan kan ge en bild av hur anknuten man är till en plats.
Haga–Sandbacka